Kolonin Nya Sverige 1638-1655

Nya Sverige (New Sweden) var namnet på den koloni som grundades i Nordamerika 1638 och som var svenskt i sjutton år (1638-1655). Kolonin var belägen i vad som idag är delstaterna Delaware, Pennsylvania och New Jersey.

Karta över Nya Sverige

Initiativet
Initiativet till en svensk koloni kom från holländska förmögna köpmän. Ett första försök hade gjorts redan 1624 då Willem Usselinx hade fått tillstånd av Gustav II Adolf att starta ett svenskt kompani för handel ibland annat Asien, Afrika och Amerika. Planerna visade sig dock vid det tillfället vara orealistiska och kapitalanskaffningen blev för svår.

Under ett besök i Holland 1635 kom Sveriges rikskansler Axel Oxenstierna i kontakt med köpmannen Samuel Blommaert, holländaren Peter Spiring (som var i svensk tjänst), samt tysken Peter Minuit, som varit guvernör i holländska-västindiska kompaniets koloni 'Nya Nederländerna'. Dessa herrar gjorde upp planer på en eventuell svensk koloni och i början av 1637 kom Peter Minuit till Sverige där han la fram ett förslag till grundandet av en koloni vid floden Delaware i Nordamerika. Efter att regeringen gett sitt samtycke samlades kapital in, hälften kom från Sverige och den andra hälften från Nederländerna, varefter ett handelskompani som kallades Söderkompaniet (senare Nya Sverigekompaniet) bildades. Målet för kompaniet var i första hand att föra in tobak och skinn till Sverige.

Detaljerad karta över Nya Sverige

November 1637
Två fartyg, Kalmar Nyckel och Fågel Grip, med blandad besättning av svenskar och holländare lämnade Göteborgs hamn i november 1637 med Peter Minuit som befäl. Skeppen kom fram till Delawarebukten i mars året därpå. Minuit inledde genast förhandlingar med indianerna om markköp och den 29 mars avslutade han det första köpet som omfattade en sträcka av högra flodstranden från flodens mynning till bifloden Schuylkill – dock utan gränsbestämmelse inåt landet. Som medelpunkt för den blivande kolonisationen uppförde Minuit en skans med några trähus som fick namnet 'Fort Christina' efter Sveriges dåvarande drottning Kristina.

Relationerna till indianerna var oftast bra, trots några mindre missöden. Delawareindianernas byar låg längs floden och från dem bytte svenskarna till sig majs och andra livsmedel och i betalning fick indianerna kokkärl, tyger och prydnadsföremål. Från susquehannaindianerna som hade sina jaktmarker inåt landet bytte de till sig skinn.

Med holländarna och engelsmännen som också hade kolonier i närheten uppstod däremot nästan från början konflikter.

Peter Miniut
(159(0)-1638)

Minuit försvann
Efter att Peter Minuit ordnat förhållandena i den lilla kolonin lämnade han redan i juni 1638 över styret av kolonin till löjtnant Måns Nilsson Kling och påbörjade resan hem till Europa för att avlägga rapport. Dessvärre omkom Minuit under ett uppehåll ombord på ett holländskt fartyg vid ön Sankt Christopher i Västindien, då den holländska båten under en storm for ut till havs och försvann. De båda svenska fartygen fortsatte dock hemresan till Sverige. De holländske deltagarna i kompaniet löstes så småningom ut och regeringen tvingade förrymda knektar och brottslingar att utvandra till Nya Sverige.

Peter Holländer Ridder
De första två åren hade Nya Sverige mest en karaktär av en handelsstation med en bemanning på ett tjugotal soldater, en tolk och en kommissionär. Troligen hade de en ganska händelsefattig och långtråkig tillvaro i väntan på att nästa fartyg från Sverige skulle komma. Först på våren 1640 kom ett nytt skepp tillbaka till Nya Sverige och med på den var en ny guvernör Peter Holländer Ridder. Ridder köpte upp ännu mer land av indianerna.

Johan Printz
(1592-1663)

Johan Printz
I februari 1643 kom nästa expedition till Nya Sverige och med på den fanns en ny guvernör, Johan Printz. Han var en målmedveten herre och byggde upp kolonin både storleksmässigt och ekonomiskt. Han anlade flera skansar och blockhus som till exempel Nya Elfsborg, Nya Göteborg, Nya Vasa, Mölndal och Upland och ett antal andra fort och handelsstationer. Med de markköp som Minuit, Ridder och Printz gjorde omfattade Nya Sverige hela västra sidan av Delaware från Cape Henlopen vid kusten upp till nuvarande Trenton, samt på östra sidan bland annat området runt Nya Elfsborg – sammanlagt cirka 20 svenska mil i längd. De svenska och finska kolonisterna var dock alltför få för att kunna bebygga hela detta område då de fanns i spridda bosättningar över hela området.

Från Sverige hade man svårt att underhålla kolonin med leveranser och när ett av de svenska skeppen 'Kattan' förliste började det gå utför för den svenska kolonin.

Holländarnas guvernör, Peter Stuyvesant fick allt större övertag både ekonomiskt och militärt. När sedan kolonisterna gjorde myteri mot Printz, som de tyckte styrde alltför hårt, tröttnade Printz och reste hem. Innan han reste utsåg han sin måg, Johan Papegoja, som ställföreträdare. Printz guvernörstid (1643-1653) anses ändå vara kolonins storhetstid.

Nya Sverige Jubileum (350 år) (bild från Ulf Ottosson)

Johan Risingh
Innan Printz kommit hem hade redan en ny expedition (den 9:e) avgått från Sverige med en ny guvernör Johan Risingh. Skeppet han reste med hette Örnen och en tid därefter avreste det mindre fartyget 'Gyllene Hajen'. Det sistnämnda skeppet kapades dock av holländarna vid ankomsten eftersom man av misstag seglade in till Manhattan. När skeppet Örnen anlände, efter en svår överfart, erövrade svenskarna holländarnas nyligen uppförda fort 'Casimir', utan att ett endaste skott avlossades. Fortet döptes om till 'Fort Trinity'. Rising omorganiserade i kolonin och för en tid blomstrade Nya Sverige. Holländarna ville emellertid sätta stopp för svenskarnas närvaro vid Delaware och från Amsterdam kom därför en flotta på sju skepp fullt utrustade med soldater och krigsmaterial. I september 1655 belägrades fort Christina och Rising måste efter en tid ge upp fästningen. Han återvände till Sverige med en del av sitt folk. Vid holländarnas övertagande bestod Nya Sverige av cirka 400 personer. Nya Sveriges tid var därmed slut. Sverige försökte på diplomatisk väg flera gånger få tillbaka Nya Sverige, vilket aldrig lyckades. Nio år senare (1664) erövrades området av engelsmännen.

Elva expeditioner
Till Nya Sverige sändes sammanlagt elva expeditioner. Den sista nådde fram en kort tid efter att holländarna övertagit kolonin. Trots att det inte längre var svenskarna som styrde området var det många svenskar som ville utvandra dit. Så sent som 1664 anlände ett skepp med finska familjer från Medelpad och svenska präster sändes dit under åren 1696-1783 för att sköta de församlingar som kolonisterna grundat. Bland prästerna kan nämnas Johannes Jonæ Holmiensis Campanius som åren 1642-1648 var garnisonpräst vid fortet 'Nya Göteborg' samt missionär bland indianerna. Prästerna sändes till Nya Sverige tills befolkningen där inte förstod svenska språket längre.

David E. Lewis

Bilden till höger visar David E. Lewis utklädd till Johan Printz. Bilden var införd i Swedish Colonial News på hösten 2004 som ett minne över David som gått bort.

Swedish Colonials Guvernör
När jag skulle skriva om Nya Sverige hittade jag en amerikansk förening om nya Sverige och läste igenom deras sidor. Jag råkade på den här bilden som jag tyckte var kul och mailade och frågade om jag kunde få ta en print screen på den och använda den på min hemsida. Dagen efter fick jag svar i gästboken, på svenska, av Swedish Colonials Guvernör Kim-Eric Williams :-)

Samma kväll fick jag mail ifrån MaryGene McCoy som sänt mig bilden som hennes man Eugene McCoy tagit i juni 2004 i Pennsville i New Jersey vid invigningen av ett monument till 'New Sweden Colony'. I bakgrunden kan man se Delawares tvillingbro som leder till New Jersey.

Andra svenska kolonier
Cabo Corso 1638-1655
Saint Barthélemy 1785-1878

Stöd historiesajten!