Stora daldansen 1743

Bakgrund
Orsaken till allmogens missnöje och uppror var frihetstidens hattregering som bland annat hade förbjudit att bondebefolkningen fick köpa varor från Norge, vilket de gjort under lång tid. Efter en missväxt 1742 samt en rödsotsepedemi som ledde till hunger och svält blev missnöjet stort när de inte fick idka köphandel med grannlandet.

Dessutom protesterade de mot kriget som hattarna hade startat och dess tvångsutskrivningar till krigstjänst, de hade redan sett allt för många av de sina gå under i kriget. I Villmanstrand 1741 hade Dalregementet lidit svåra förluster och i fältlägren hade häftiga farsoter härjat med många döda till följd.

Utöver detta ville de inte se Adolf Fredrik av Holstein-Gottorp som tronföljare efter Fredrik I (som var utan arvingar) utan de vill se den danska kronprinsen Fredrik som Sveriges nästa kung.

Budkavle går
Efter att budkavle gått ut till dalkarlarna så samlades de till rådslag i Mora den 30 maj. Den 11 juni tågade sedan cirka 4 500 bönder från Leksand, Mora, Gagnef, Åhl, Bjus, Svärdsjö, Rättvik, Floda, Nås och Malung till Falun för att därifrån fortsätta till Stockholm. Under vandringen försåg de sig med vapen, pengar och fanor som de tog ur kronans förråd som de bröt upp. Som gissland hade de även tagit landshövdingen samt några ur adeln.

De upprörda bönderna nådde ända fram till nuvarande Gustav Adolfs torg i Stockholm där de slog läger. Upproret, som har gått till historien som 'Stora daldansen' eller 'fjärde dalupproret' slogs hänsynslöst ned av statsledningen och militären och många bönder sköts ihjäl.

Exakt hur många som dödades finns det olika uppgifter om beroende på var man läser, vissa ställen uppger drygt 40 stycken samtidigt som det på andra ställen uppges 150. Cirka 80 ska ha skadats och omkring 3 000 togs tillfånga. Upprorsledarna fångades in och avrättades och drygt hundra andra slängdes i fängelse.

Stöd historiesajten!