Klosterordnar

Munkar & Nunnor
Munkar och nunnor bodde och levde hela sitt liv inom klostret som var självförsörjande när det gällde mat, skolor, bibliotek med mera. De lämnade klostret endast för till exempel en pilgrimsfärd. I Klostren fanns bibliotek där man samlade litteratur av alla slag som omsorgsfullt kopierades för hand i ett så kallat skriptorium. Verken spreds vidare och det är därför som många av antikens och medeltidens skrifter finns kvar än i vår tid.

Bröder & Systrar
'Bröder' och 'systrar' var de som ingick i en 'Mendikantorden' som var ett samlingsbegrepp för flera olika tiggarordnar (mendicare på latin betyder 'att tigga'). De vandrade ut i världen och predikade Guds ord för vanliga människor och bodde och fick mat dit de kom och därför kallades de för tiggarmunkar.

De ursprungliga ordnar som går in under samlingsbeteckningen 'Mendikantorden' är Augustinorden, Dominikanorden, Franciskanorden, Karmelitorden, Servitorden och Mercedarieorden. Efterhand utökades dock Mendikantorden av bland annat Minimerorden, Sankta Klaras orden och Kapucinorden.

Munkar i klostrets skriv- och läsesal

Franciskanerklostret i Enköping

Klosterregler
Klosterlivet styrs av regler som ger det dagliga livet i klostren en tydlig struktur och levnadsstil. De regler som är grunden till de europeiska klostren är skrivna av Augustinus av Hippo som levde 354-430 samt Benedikt av Nursia som levde 480-543. De flesta ordnar följde dessa regler i grunden, men vissa ordnar lade även till egna regler.

Augustinregeln
Reglerna författades av filosofen och teologen Augustinus 354-430 av Hippo. Reglerna består av en samling allmänna moraliska och disciplinära föreskrifter för hur präster och klerker skulle leva i en religiös gemenskap efter kyskhet, fattigdom, förlåtelse, måttfullhet och lydnad. De som följde augustinregeln ägnade sig, förutom åt bön och gudstjänst, till att vårda och behandla sjuka. Regeln finns i en manlig och en kvinnlig version.

Under den gregorianska reformrörelsen på 1000- och 1100-talet antogs augustinregeln som den rätta vägledningen av flera kommuniteter bland annat av Premonstratensorden och av andliga riddarordnar som Tyska orden och Johanniterorden. Efter att Fjärde Laterankonciliet (kyrkomöte) år 1215 förbjudit nya ordensregler började även Dominikanorden, Helgeandsorden, Mercedarianorden och Birgittinorden, Augustinorden följa Augustinregeln. Dessa ordnar kompletterade Augustinregeln med några egna regler så någon helt enhetlig Augustinregel har aldrig funnits. Senare kom även Antoniterorden och Servitorden att följa dessa regler med vissa tillägg.

Benediktinregeln
Benedikt480-543 av Nursia skrev år 516 de klosterregler som kallas för Benediktinregeln och som innehåller 73 korta kapitel. Några beskriver andliga regler, som hur man lever ett kristet liv på jorden, och andra beskriver hur man driver ett kloster effektivt. Mer än hälften redogör för hur man är lydig och ödmjuk, och vad man ska göra om någon i klostret inte är det. Även regler om 'opus Dei' (hur gudstjänster med mera ska utföras) samt hur och av vem klostren ska skötas. Enligt Ora et Labora (be och arbeta) skulle munkarna ägna åtta timmar om dagen åt bön, åtta timmar åt sömn och åtta timmar till arbete och helig läsning.

Benediktinreglerna kom att följas av flera religiösa ordnar i framtiden och de som sökte sig till de ordnar som följde dessa prövades strängt med avseende på karaktär och kallelse och noviserna fick avlägga en prövotid innan de blev godtagna och fick avlägga ordenslöftena. Benediktus ordensregler följdes strikt av benediktinerna samt även av Cistercienserna och Kartusianerna, Trappistorden och Tempelherreorden.

Jag har listat de olika ordnarna här nedanför i den ordning som de grundats.

• Grundades: 529 av Benedikt480-543 av Nursia
• Latin: Ordo Sancti Benedicti (OSB)
• Motto: Ora et labora (be och arbeta)
• Ordenslöfte: Benediktinregeln
• Dräkt: Svart
• Kallades: Svartbröder, Benediktiner

Benedikt av Nursia
(480-543)

Den katolska Benediktinorden grundades år 529 av Benedikt av Nursia som anses vara grundare till det västerländska munkväsendet.

Benedikt av Nursia
Benedikt föddes år 480 i en religiös adelsfamilj i Nursia (idag Norcia) i Italien. I ungdomen for han till Rom för att studera, men han blev besviken över det moraliska förfall han fann där, så han lämnade Rom och tillbringade tre år i en klipphåla som eremit, där han ägnade sig åt sina böner. Så småningom bildades skaror med människor runt Benedikt som hört talas om hans fromhet.

Efter att Benedikt lämnat grottan grundade han tolv kloster och år 530 grundade han det stora benediktinklostret Monte Cassino som ligger på en kulle mellan Rom och Neapel. Orden levde efter de regler Benedikt skrev 516. Benedikt dog 543 eller 547 (olika uppgifter finns).

Benedikt av Nursia

Under 1780-talet fanns det cirka 37 000 kloster.

Helgon
Benedikt utsågs till Europas skyddshelgon av påven Paulus VI, och 1220 helgonförklarades han av påve Honorius III med helgondag den 11 juli.

Sverige
I Sverige grundades Vreta nunnekloster i början av 1100-talet men klostret anslöt sig senare till cistercienserna. Invid Lund (som då tillhörde Danmark) grundades redan före 1100 Allhelgonaklostret, samt vid mitten av 1100-talet nunneklostret Sankt Peters klosters kyrka i Lund, samt Bosjökloster i Skåne.

Nutid
Idag (2022) finns två nunnekloster i Sverige, Heliga Hjärtas kloster vid Omberg och Jesu Marias Kloster utanför Tomelilla, samt munkklostret Den Helige Benedictus kloster, även det utanför Tomelilla.

Kuriosa
En känd benediktinmunk är fransmannen Pierre Pérignon som levde på 1600-talet och som har fått champagnen Dom Pérignon uppkallad efter sig.

• Grundades: 1080 av Gérardca 1040-1120 de Martigues
• Stadfäst: 1113 av påve Paschalis II
• Latin: Ordo Fratrum Hospitalis Sancti Ioannis Hierosolymitani
• Typ: Andlig riddarorden
• Motto: Pro Fide, Pro Utilitate Hominum (För tron, för mänsklighetens bästa)
• Ordenslöfte: Augustinregeln
• Uppgift: Att skydda pilgrimer, sjukhus och det heliga landet
• Dräkt: Svart dräkt (senare även röd) med vitt kors.
• Även: Malteserorden, Johanniterriddare, Johanniter, Malteserriddare, Rhodeserriddare, Korsbröder

Gérard de Martigues
(ca 1035-1120)

Salige Gérard
Gérard de Martigues (kallad Salige Gérard) föddes omkring år 1040, platsen är dock okänd. Inte mycket är känt om Gérards uppväxt men troligen var han benediktinsk lekbroder när han någon gång före 1080 blev ansvarig för sjukhuset i Jerusalem och där han 1080 grundade Johanniterorden och 1099 blev dess första stormästare. 1120 dog Gérard och riddaren Raymond du Puy1083-1160 tog över rollen som stormästare inom orden.

Korståg
Från början var Johanniterordens syfte enbart humanitärt. Men efter att det första korståget startat 1095, vars syfte var att störta det muslimska styret och vinna kontroll över Jerusalem så att de kristna pilgrimerna kunde komma fram till de heliga platserna, fick orden även militära uppgifter. Efter att kungariket Jerusalem upprättats 1099 skulle Johanniterna skydda sjukhuset, eskortera pilgrimer och föra en väpnad kamp med korsriddarna. År 1113 fastställde påve Paschalis ordens rättsliga status.

Riddarna på Rhodos (1309-1522)
1309 ockuperade Johanniterriddarna Rhodos, som de efter erövringen började återuppbygga. De byggde en stark ringmur som omgärdade staden och som kom att stå emot flera muslimska angrepp, bland annat av sultanen av Egypten 1444 och belägringen 1480 av den osmanska sultanen Mehmet II. Johanniterna besegrades dock 1522 av sultanen Süleyman I, som härskade över det Osmanska riket. Efter en sex månader lång belägring tvingades Johanniterna ge upp.

Malteserorden
Efter att de som överlevt på Rhodos 1522 flyttat från plats till plats i sju år kom påve Clemens VII överens med den spanske kungen Karl V om att låta Johanniterna permanent få stanna på Malta. Orden kom nu att kallas för Malteserorden. 1798 erövrade Napoleon Malta och riddarna skingrades, men fortsatte att existera i mindre format, bland annat fick en del tillåtelse att bosätta sig i Sankt Petersburg.

Sverige
I slutet av 1100-talet (före 1185) kom Johanniterbröderna till Sverige där de grundade ett kloster i Eskilstuna, där gamla och sjuka vårdades. I Norden kallades ordensmedlemmarna ofta för 'korsbröder' på grund av det vita korset de bar på sina dräkter.
På 1300-talet grundades ett kloster i Stockholm och i slutet av medeltiden även ett kloster i Kronobäck norr om Kalmar. Under Gustav Vasas reformation upplöstes klostren.

Nutid
Idag (2022) finns Johanniterorden i 153 länder och är en av världen största hjälporganisationer.

Johanniterorden är idag uppdelad i den katolska grenen Malteserorden, samt den evangeliska grenen Balliet Brandenburg i Tyskland, Johanniterorden i Sverige samt en i Nederländerna. Sen finns även den protestantiska Brittiska Johanniterorden.

• Grundades: 1084 av Bruno Karteuseren1030-1101
• Stadfäst: 1176 av påve Alexander III
• Latin: Ordo Cartusiensis (OCarth)
• Motto: Stat crux dum volvitur orbis (korset är stadigt medan världen vänder)
• Ordenslöfte: Benediktinregeln
• Dräkt: Vit, noviserna bar svart
• Kallades: Kartusianer

Bruno Karteuseren
(1030-1101)

Kartusianorden grundades 1084 av den tyske munken Bruno Karteuseren, också känd som Bruno av Köln.

Bruno Karteuseren
Bruno av Köln föddes i 1030 i Köln i Tyskland. Lite är känt om hans uppväxt men han studerade teologi i Reims i Frankrike varefter han återvände till Köln där han omkring 1055 vigdes till präst, och blev därefter kanik. Senare kom han tillbaka till Reims där han blev föreståndare och lärare i domkyrkoskolan, där han var i nästan tjugo år. Han fick ett utmärkt rykte som filosof och teolog. Han var även rådgivare till sin tidigare elev, påve Urban II.
1075 utsågs han till kansler för det romersk-katolska ärkestiftet i Reims. Bruno, som själv levde en sträng livsföring, hade svårt att stå ut med den slapphet han såg överallt, så 1084 drog han sig undan, och tillsammans med några vänner grundade han klostret Chartreuse i alperna i sydöstra Frankrike.

Varje munk eller nunna inom kartusianorden bodde i enskilda hus men med gemensam kyrka och andra lokaler, men levde mesta tiden som eremiter. De åt själva och bad själva, förutom dagliga mässan som var gemensam. På söndagar var dock både böner och måltider gemensamma. På sin tid var Kartusianernas regler strängast av alla munkordnar.

Helgon
Bruno saligförklarades 1514 av påve Leo X och helgonförklarades 1623 av påve Gregorius XV med helgondag 6 oktober.

Sverige
I Sverige har ett kartusiankloster funnits och det grundades 1493. Det hette Pax Mariae, eller Marie Fred och det låg, som namnet säger i Mariefred och var det enda kartusianklostret i Norden. Klostret stängdes av Gustav Vasa 1526.

Nutid
Idag (2022) finns det 23 kartusianordnar i världen och de ligger i Argentina (1), Brasilien (1), Frankrike (6), Tyskland (1), Italien (3), Korea (2), Portugal (1), Slovenien (1), Spanien (4), Schweiz (1), Storbritannien (1) och USA (1).

• Grundades: cirka 1095 av Gaston of Valloire
• Stadfäst: cirka 1095 av påve Urban II
• Latin: Canonici Regulares Sancti Antonii (CRSAnt)
• Uppgift: Driva sjukhus och härbärgen
• Ordenslöfte: Augustinregeln
• Även: Hospitalsorden, Antoniusorden

Regler
Orden följde Augustinregeln och dess främsta uppgift var att driva sjukhus och härbärgen. I takt med digerdödens härjningar spred sig orden snabbt över hela Europa.

Antoniuseld
Sonens sjukdom kom att kallas för 'Antoniuseld' och den orsakades av en parasit på råg som kallas för mjöldryga. 'Antoniuseld' kom dock att bli ett samlingsbegrepp för ett stort antal andra olika sjukdomar som kallbrand, hudrodnad, rosfeber, kramper, brännande sår, stark smärta samt olika smittsamma sjukdomar.

Sverige
Under senmedeltiden fanns ett ordenshus i Ramundeboda i södra Närke.

• Grundades: 1098 av Robertca 1028-1111, Alberikca 1050-1108 och Stephenca 1059-1134
• Stadfäst: 1119 av påve Calixtus II
• Latin: Ordo Cisterciensis (OCist)
• Ordenslöfte: Benediktinregeln
• Dräkt: Naturfärgad tunika med svart skapular (nedhängande tygstycke förenade över axlarna)
• Kallades: Gråmunkar, Cistercienser

Robertus av Molesme
(ca 1028-1111)

Regler
Cisterciensorden är alltså en gren av Benediktinorden och orden strävade efter att strikt följa Benediktinregeln. Munken Bernhard av Clairvaux förnyade reglerna och införde att man inte fick äta kött, munkarna skulle sova tillsammans i en sovsal och att de skulle leva under nästan total tystnad.

Cisterciensordens munkar och nunnor bar naturfärgade klädesplagg med svart skapular och därifrån kommer benämningen gråmunkar, ej att förväxla med gråbröder (som Franciskanerna kallades). Cistercienserna anlade helst sina kloster i avlägsna ödebygder där de kunde odla upp marken.

Helgon
Robert, Stephen och Alberic helgonförklarades 1222 av påve Honorius III med helgondag 26 januari, vilket var sistnämndas dödsdag.
På 1700-talet infördes 'Robert' i almanackan för att hedra honom som grundare av cisterciensorden i England på 1100-talet.

Sverige
Det första cistercienserklostret i Sverige var Alvastra i Östergötland och Nydala i Småland som bägge grundades 1143. Året därpå grundades Herrevad i Skåne, det äldsta i dåvarande Danmark som hade munkar från Citeaux. De svenska abbotarna behövde infinna sig vid generalkapitlet i Citeaux vart femte år.

Nutid
Idag finns cirka 100 munkkloster med cirka 4 700 munkar och lekbröder samt 100 nunnekloster med omkring 3 000 nunnor och leksystrar utspritt över hela världen.

• Grundades: 1119 av Hugo1070-1136 av Payens, Gottfrid av S:t Omer
• Stadfäst: 1128 av påve Honorius II
• Typ: Andlig riddarorden
• Latin: Ordo Supremus Militaris Templi Hierosolymitani
• Motto: Non nobis, Domine, non nobis, sed Nomini tuo da gloriam
• Ordenslöfte: Benediktinregeln samt att skydda kristna pilgrimer
• Dräkt: Vit dräkt med rött kors på bröstet
• Kallades: Tempelbröder, Tempelriddare

Den andliga tempelriddarorden grundades 1119 av riddarna Hugo av Payens och Gottfrid av S:t Omer tillsammans med sex andra vapenbröder. Deras motto var på latin 'Non nobis, Domine, non nobis, sed Nomini tuo da gloriam' vilket blir ungefär 'Ge inte oss ära, Herre, inte till oss utan till ditt namn'

Regler
Alla avlade de munklöftena om kyskhet, lydnad och fattigdom, enligt Benediktinregeln. Utöver sistnämnda regel lovade de att beskydda pilgrimer på deras färd till de heliga landet, vilket gjorde att orden blev en krigisk orden.

Fredagen den 13:e
Efterhand blev Tempelherreorden för stor och mäktig vilket inte den franske kungen Filip IV gillade. För att bli av med tempelriddarna lät han därför, fredagen den 13:e år 1307, arrestera de flesta av ordensmedlemmarna över hela Frankrike. På sin sida hade han påve Clemens V. Rykten gick att ordens medlemmar under sin tid i mellanöstern hade börjat att tillbe hedniska gudar, och efter tortyr lyckades Filip att få flera av dem att erkänna kätteri. Filip lyckades även få påven att några år senare upplösa orden, vilket skedde i mars 1312.

Två år efter att orden upplösts, i mars 1314, avrättades Tempelriddarnas stormästare Jacques de Molayc 1240-1314 samt ordens kommendör Geoffrey de Charney genom att brännas på bål.

• Grundades: 1120 av Norbertca 1075-1134 av Xanten
• Stadfäst: 1126 av påve Honorius II
• Latin: Candidus et Canonicus Ordo Praemonstratensis
• Motto: Aktiv själavård
• Ordenslöfte: Augustinregeln
• Dräkt: Vit
• Kallades: Norbertiner

Norbert av Xanten
(ca 1075-1134)

Orden grundades när Norbert av Xanten år 1120 etablerade korherrestiftet Prémontré nära Laon i norra Frankrike. Orden fick påvlig bekräftelse sex år efter det grundats. Norbert själv blev senare ärkebiskop av Magdeburg i Tyskland.

Regler
Klosterbröderna följde Augustinregeln, och Norbertinerna, som de även kallades, förenade klosterliv med aktiv själavård i de socknar som inkorporerades med orden. Abbotarna möttes en gång om året vid generalkapitel under generalabboten i Prémontré, förutom de nordiska länderna som endast behövde infinna sig vart fjärde år.

I Danmark fanns från 1100-talet flera Premonstratenskloster, bland annat i Tommarp, i Lund samt Övedskloster, som alla ligger i Skåne men som då tillhörde Danmark.

Helgon
Robert av Xanten helgonförklarades 1582 av Gregorius XIII med helgondag den 6 juni.

Sverige
Inga premonstratenskloster grundades i Sverige.

Nutid
Idag (2022) finns Premonstratenskloster runt om i hela världen.

• Grundades: Cirka 1180 av Guy1160-1208 de Montpellier
• Stadfäst: 1204 av påve Innocentius III
• Latin: Ordo Sancti Spiritus
• Motto: Att tjäna de sjuka och ta hand om föräldralösa barn
• Ordenslöfte: Augustinregeln
• Dräkt: Mörk med vitt dubbelkors på bröstet och mantelns vänstra sida
• Även: Helige Andes orden, Helgeandsbroder, Hospitalsorden

Ordenstecken

År 1204 gav påven Innocentius III ett stort nybyggt hospital och hittebarnshus vid kyrkan i S:t Spirito i Rom, som kom att bli ordens moderkloster. I orden fanns två olika slag av medlemmar, präster och lekbröder. År 1221 grundades en kvinnlig orden av biskopen i Krakow.

De större klostren kallades för Helgeandskloster eller Helgeandshus. Hospitalen var avsedda för fattiga, vägfarare och barnaföderskor men särskilt för att ta hand om föräldralösa barn. Senare under medeltiden gick inriktningen mer åt gamla och ej arbetsföra människor.

Under ordens storhetstid fanns cirka 150 kloster, bland annat i Danmark där sex Helgeandskloster grundades. Ordenstecknet var ett dubbelkors med tolv uddar.

Sverige
I Sverige inrättades ett Helgeandshus i Söderköping, i ett hus som tidigare varit S:t Görans hospital.

Nutid
I Frankrike avskaffades orden 1776 på uppdrag av påve Pius VI och i Italien upphävdes den av påve Pius IX år 1846.
Idag (2022) finns en manlig gren av Helgeandsorden i Polen, samt en kvinnlig filial i Polen och en i Spanien med cirka 230 nunnor.

• Grundades: Cirka 1185 av BertholdDöd 1195 av Kalabrien
• Stadfäst: 1226
• Latin: Ordo Fratrum Beatissimæ Virginis Mariæ de Monte Carmelo (OCarm)
• Typ: Tiggarorden (mendikantorden)
• Ordenslöfte: Fattigdom, kyskhet och lydnad
• Dräkt: Brun dräkt under en vit, ibland svart och vitrandig, mantel

Under åren 1247-1253 omorganiserades orden som en tiggarorden med ett gemensamt liv i ett konvent. Karmelitorden är en av de strängaste av de katolska klosterordnarna. Munkarna lever i avskildhet med en asketisk livshållning med tonvikt på inre bön. Arbetet utförs i tysthet och de har avgett tre klosterlöften: fattigdom, kyskhet och lydnad.

1452 grundades en kvinnlig Karmelitorden.

Erik av Pommern gynnade karmelitorden genom att skänka jord och tomt så att de 1410 slog sig ned i Landskrona (som då tillhörde Danmark) och kort därefter även i Skælskör på Själland och 1430 i Helsingör i Danmark.

Sverige
Karl Knutsson (Bonde) tog initiativet till det första svenska karmelitkonventet i Örebro, som omtalas tidigast 1456 och därefter växte orden med konvent i Varberg före 1476 och Sölvesborg 1486.

Nutid
Idag finns ett nunnekloster i Rydebäck i Skåne där cirka 15 nunnor lever, samt även Norraby Kloster i Tågarp i Skåne, där Karmelitbröderna lever idag.

• Grundades: 1190
• Latin: Ordo domus Sanctæ Mariæ Theutonicorum Hierosolymitanorum
• Typ: Andlig riddarorden
• Regler: Augustinregeln
• Dräkt: Vit mantel med ett svart kors

Korståg
Mellan åren 1228-1283 utförde orden flera korståg då de var i krig med Pommern. 1283 avslutades korstågen och de överförde då sin verksamhet till Östeuropa där de grundade en befäst ordensborg som de kallade Malbork (även Marienburg). Borgen blev centrum för orden mellan åren 1309-1525. Staden som växte upp fick också namnet Malbork. Borgen är den största om man räknar efter byggyta samt var den första tegelbyggnaden i Europa. Det tog 230 år att bygga borgen som består av tre slott och försvarsanläggningar.

Svärdsriddarorden
1237 gick Svärdsriddarorden, som grundats 1202 av Albert av Riga, med i Tyska orden.

Från 1300-talets början var Tyska orden den starkaste militära organisationen vid Östersjön. Från Polen till finska viken var då de flesta landområdena under ordens överhöghet.

Början till slutet
I början av 1400-talet stod Tyska orden på toppen av sin makt. Början till slutet för Tyska orden blev nederlaget vid slaget vid Tannenberg (Grunwald) i juli 1410 som stod mellan orden och kungariket Polen och storfurstendömet Litauen. De flesta i orden dödades eller tillfångatogs och orden skulle aldrig mer få samma makt igen. Slaget var ett av de största i det medeltida Europa och i Polen och Litauen anses det vara den viktigaste segern någonsin.

Efter slaget belägrades Malbork men Tyska ordens högste ledare, Heinrich von Plauen, lyckades försvara borgen medan staden utanför totalförstördes.

Efter trettonåriga kriget (1453-1466) då orden åter besegrats tvingades de avstå land till Polen och bli vasaller under den polske kungen Kasimir IV1427-1492, samt officiellt erkänna kungens överhöghet. År 1525 sekulariserades sedan orden och hertigdömet Preussen bildades i dess ställe. I andra delar av Europa, bland annat i Österrike, överlevde orden fram till 1809 då Napoleon förklarade orden upplöst.

Tyska ordens ledare hade titeln stormästare och under honom fanns riddare, prästbröder och tjänande bröder. Även utanför Preussen och Livland fanns enheter som lydde under Tyska orden, så kallade komturier (ordensprovins). Bland annat fanns en komturi i Årsta i Södermanland mellan åren 1262-1467.

Nutid
1834 återupprättades orden av den österrikiske kejsaren som en välgörande order. De har nu sitt huvudkontor i Wien, samt är representerade som en katolsk munkorden i ett antal länder.

• Grundades: 1198 av Johannes1160-1213 av Matha och Felix1127-1212 av Valois
• Stadfäst: 1198 av Innocentius III
• Latin: Ordo Sanctissimae Trinitatis et Captivorum (OSsT)
• Typ: Tiggarorden (mendikantorden)
• Ordenslöfte: Friköpa kristna krigsfångar och slavar
• Dräkt: Vit med ett rött och blått kors
• Kallas: Trinitarianer, Trinitarier

Johannes av Matha
(1160-1213)

Trinitarieorden var en katolsk klosterorden med påvlig rätt som grundades 1198 av fransmannen Johannes av Matha och den franske eremiten Felix av Valois utanför Paris. 'Ordo Sanctissimae Trinitatis et Captivorum' som är det latinska namnet för orden står för 'treenighetens heligaste orden för återköp av fångna', vilket också var huvuduppgift för trinitarierna - att friköpa kristna krigsfångar och slavar som tagits tillfånga av muslimer. Samma år som den grundades stadfästes orden av Innocentius III.

I början var orden endast en klosterordning för män men 1236 grundades även en kvinnlig gren. År 1609 övergick orden till en tiggarorden.

Friköpte fångar
Fram till mitten av 1700-talet ska orden ha friköpt cirka 30 000 slavar och fångar i dåvarande Gallien (nu västeuropa med bland annat Frankrike, Belgien, västra Schweiz samt delar av Tyskland och Nederländerna).

Ordens klädedräkt var vit med ett rött och blått kors.

Helgon
Felix av Valois helgonförklarades 1262 av påve Urban IV med minnesdag den 20 november, och Johannes av Matha helgonförklarades 1666 av påve Alexander VII med helgondag 17 december.

Nutid
År 2005 hade orden drygt 100 kloster över världen, och orden finns än idag.

• Grundades: 1202 av biskop Albert av Rigac 1165-1229 och abbot Theoderich
• Stadfäst: Cirka 1204 av påve Innocentius III
• Latin: Fratres militiæ Christi Livoniae (Kristi ridderskaps bröder)
• Typ: Andlig riddarorden
• Ordenslöfte: Vara biskopen trogen och hjälpa till med kristnandet av Livland
• Dräkt: Vit mantel med ett kors och ett svärd
• Kallades: Svärdsbröder, 'Bröderna av Kristi ridderskap' eller 'Kristi Riddare'

Svärdsriddarorden 'Bröder av Kristi ridderskap' grundades av biskop Albert av Riga och abboten Theoderich. Orden var en tysk andlig riddarorden och skulle vara trogen biskopen och hjälpa till att kristna Livland under ett korståg.

Orden existerade endast i 35 år, för efter ett större nederlag mot baltiska stammar gick den 1237 ihop med den mycket militärt starkare Tyska orden. Efter sammanslagningen kallades de offentligt för 'Tyska orden i Livland'.

Den som hade befälet över svärdsriddarna kallades för Ordensmästare (även Högmästare) och styrde med nästan oinskränkt makt. Namnet Svärdsriddarorden kommer av den ordensdräkt de bar, en vit mantel med ett kors och ett svärd.

• Grundades: 1209 av FranciskusCirka 1181-1226 av Assisi
• Stadfäst: 1223 av påve Honorius III
• Latin: Ordo Fratrum Minorum (O.F.M.) (Mindre brödernas orden)
• Typ: Tiggarorden (mendikantorden)
• Motto: Pax et bonum (Fred och allt gott)
• Ordenslöfte: Lydnad, fattigdom och kyskhet
• Dräkt: Grå/svart samt brun med vitt rep (cingulum) runt midjan med tre knutar
• Kallades: Gråbröder, barfotabröder, de små bröderna, bröder eller systrar

Franciskus av Assisi
(ca 1181-1226)

Franciskanorden var en ny form av ordensliv som växte fram i början av 1200-talet. Franciskanorden grundades av den italienske katolske predikanten Franciskus av Assisi 1209 och stadfästes 1223. Efterhand som klostren blev rikare fanns det munkar som ville ha intensivare själavård och ett sannare förverkligande av evangeliet.

Regler
1209 skrev Franciskus av Assisi regler för orden och samma år fick han dessa godkända av påve Innocentius III. Reglerna förordnade fullständig fattigdom och späkning samt de skulle måna om de svaga i samhället, samt leva på allmosor eller gåvor från befolkningen. Deras konvent (orden hade inga kloster utan deras hus kallades konvent) skulle anläggas i städerna så att de hade nära till de människor som behövde hjälp. Man skulle leva i en klosterliknande gemenskap och vandra mellan dessa konvent så man var alltså fri att röra sig utanför klostret.

Klarissor
De kvinnor som ingick i orden kallades för klarissor, efter Klara av Assisi1194-1253 som Franciskus vigde till nunna 1212. Klara grundade Sankta Klaras orden 1212.

Medlemmarna kallades även för barfotabröder, 'de små bröderna' eller gråbröder vilket syftade på deras grå ordenskläder. Runt midjan bar de ett vitt rep med tre knutar som symboliserade kyskhet, fattigdom och lydnad. Själva kallade de sig för bröder eller systrar.

Helgon
Franciskus av Assisi dog 1226 och två år efter sin död helgonförklarades han av påve Gregorius IX, med helgondag den 4 oktober.

Sverige
Det första franciskanerklostret i Sverige, S:ta Katarina, grundades i Visby år 1233.

Nutid
Idag (2022) finns det flera olika grenar av franciskanorden i Sverige, bland annat i Jönköping, Stockholm och Jonsered. Orden är spridd över hela världen.

• Grundades: 1212 av Klara1194-1253 av Assisi
• Stadfäst: 1216 av påve Innocentius III
• Latin: Ordo Sanctae Clarae (O.S.C)
• Typ: Tiggarorden (mendikantorden)
• Ordenslöfte: Lydnad, fattigdom, kyskhet och avskildhet
• Dräkt: Brun
• Även: Klarissor, Klarissornas orden

Klara av Assisi
(1194-1253)

Helgon
Klara av Assisi helgonförklarades 1255 av påve Alexander IV med helgondag den 11 augusti.

Sverige
Där Sankta Klara kyrka i Stockholm ligger idag fanns det mellan åren 1289-1527 ett klarisskonvent.

Nutid
Idag (2022) finns cirka 20 000 medlemmar av Sankta Klaras orden i 75 olika länder.

• Grundades: 1216 av Dominicus1170-1221
• Stadfäst: 1216 av påve Honorius III
• Latin: Ordo praedicatorum (OP)
• Typ: Tiggarorden (mendikantorden)
• Motto: Laudare, benedicere, praedicare (lovprisa, välsigna, predika)
• Ordenslöfte: Augustinregeln
• Dräkt: Vit tunika med svart kappa och kapuschong över. Lekbröder svart tunika.
• Även: Predikarbrödernas orden, Predikarorden

Dominicus
(1170-1221)

Dominikanerna hade en vit livklädnad (lång tunika-liknande plagg) och svart mantel med kapuschong. Precis som franciskanerna anlade dominikanerna sina kloster i städerna så att de hade nära till de människor som behövde hjälp.

Helgon
Dominicus helgonförklarades 1234 av Gregorius IX med helgondag 8 augusti.

Sverige
Till skandinavien kom Dominikanerna 1220 och året därpå grundades det första konventet i Lund, som vid den här tiden tillhörde Danmark. Det första klostret för nunnor i Norden grundades i Roskilde, Danmark 1263.

Nutid
I sverige finns idag (2022) Dominikansystrarna i Stockholm, och i Rögle samt Dominikanbröderna i Lund. I övriga världen finns drygt 5 700 bröder och omkring 4 200 präster av dominikanorden.

• Grundades: 1218 av Peter Nolasco1189-1256
• Stadfäst: 1235 av påve Gregorius IX
• Latin: Ordo Beatae Mariae de Mercede Redemptionis Captivorum
• Typ: Först militärorden, sen tiggarorden
• Ordenslöfte: Augustinregeln
• Dräkt: Vit klädedräkt med brett bälte
• Kallas även: Mercedarianer, 'Order of Our Lady of Mercy', 'Knights of Saint Eulalia', 'Order of the Blessed Virgin Mary of Mercy'

Mercedarianorden, även kallad 'Jungfru Marias Orden' grundades 1218 i Spanien av köpmannen Peter Nolasco. Från början var det en militär orden med syfte att köpa ut kristna fångar från morerna. 'Mercede' betyder pris eller betalning på latin och det är därifrån som orden fått sitt namn.

Regler
Orden följde Augustinregeln med de vanliga löftena om lydnad, kyskhet och fattigdom men också med den extra regeln att erbjuda sig själva som gisslan för kristna fångar, eller att vid behov dö för en annan som riskerar att förlora sin tro. 1235 stadfästes orden av påve Gregorius IX.

Mercedarianerna spreds sig snabbt över Europa och under Peter Nolascos levnadstid (han dog mellan åren 1249-1256) ska så många som 2 700 fångar ha befriats.
År 1256 instiftades en Mercedariansorden för kvinnor i Spanien.

1318 bestämde påve Johannes XXII att ledaren för orden skulle vara en präst, vilket fick till följd att riddarna lämnade orden och anslöt sig till andra militära ordnar. Därefter blev orden en tiggarorden.

Medlemmarna i orden bar vita kläder med ett brett läderbälte med en kejda, för att lättare kunna komma in på muslimskt territorium.

Helgon
372 år efter sin död helgonförklarades Peter Nolasco år 1628 av påve Urban VIII med helgondag den 6 maj.

Kuriosa
Flera Mercedarianer följde med Christopher Columbus till Amerika där de grundade kloster.

Nutid
Idag (2022) finns orden kvar i 17 olika länder.

• Grundades: 1233 av Bonfilius, Alexis, Manettus, Amideus, Hugh, Sostene och Buonagiunta
• Stadfäst: 1304 av Benedictus XI
• Latin: Ordo Servorum Beatae Mariae Virginis (O.S.M)
• Typ: Tiggarorden (mendikantorden)
• Ordenslöfte: Augustinregeln
• Syfte: Predika evangelium och främja vördnad av Jungfru Marias smärtor
• Dräkt: Svart
• Kallas: Serviter, Servitbröder, Marias tjänare

Servitorden är en av de sex ursprungliga mendikanordnarna i den katolska kyrkan. Den grundades 1233 av sju tyghandlare i Florens som hette Bonfilius Monaldi, Alexis Falconieri, Manettus (född som Benedict dell'Antella), Amideus (född Bartholemew Amidei), Hugh (född som Ricovero Uguccioni), Sostene (född som Gerardino Sostegni) och Buonagiunta (född som John Manetti).

Vännerna träffades regelbundet i ett religiöst sällskap för att hedra Maria, Guds moder. Så småningom lämnade de sju sina bekväma hem, yrken och familjer och flyttade ihop i en fallfärdig byggnad utanför stadsmuren för att ägna sitt liv åt fattigdom, botgöring och gemenskap.

Sällskapet väckte snart uppmärksamhet och flera som sökte andlig vägledning besökte gruppen, vilket kom att bli störande för det lugn som medlemmarna sökte. Därför flyttade de till toppen av ett närliggande berg.

Allt eftersom fler anslöt sig och gruppen växte grodde tanken på att grunda en orden och 1233 instiftade dessa sju herrar Servitorden som godkändes av biskopen i Florens någon gång mellan 1240 och 1247. År 1241 bosatte sig en del av gruppen cirka två mil därifrån och levde mer ensamma som eremiter.

År 1304 stadfästes Servitorden av påven Benedictus XI. Orden följde Augustinregeln med vissa tillägg och regler för sin dyrkan av jungfru Maria.

Nutid
Idag (2022) finns Servitorden över hela världen.

• Grundades: 1244 av påve Innocentius IV1190-1254
• Latin: Ordo Fratrum sancti Augustini
• Typ: Tiggarorden (mendikantorden)
• Motto: Anima una et cor unum in Deum (ett hjärta och en själ i Gud)
• Ordenslöfte: Augustinregeln
• Dräkt: Svart
• Även: Augustinska Eremiter

Alexander IV
(1199-1261)

År 1243 utfärdade påven Innocentius en bulla som uppmanade flera eremitiska samhällen att förena sig i en enda religiös ordning med Augustinregeln som rättesnöre och livsstil. Året därpå grundades 'eremitorden av S:t Augustin' i Rom under ledning av Richard Annibaldi.

Tolv år senare (1256) godkände påve Alexander IV en sammanslagning av flera olika ordnar och skapade 'Grand Union'. Så i stället för att ha en massa olika små religiösa grupper samlades allt i en stor Orden. Unionen blev ett viktigt steg i kyrkans reform av det religiösa livet. Orden är den fjärde i ordningen av så kallade tiggarordnar där de övriga är Dominikanorden, Franciskanorden och Karmelitorden.

När reformationen startade fanns cirka 2 000 munkkloster och 300 nunnekloster utspridda i bland annat Italien, Spanien, Tyskland och Frankrike.

Två kända augustiner var Martin Luther och Erasmus av Rotterdam.

Sverige
Omkring år 1066 grundades ett Augustinerkloster i Lund, som då låg i Danmark. Drygt hundra år senare, 1180, grundades även ett i Bohuslän (även det i dåvarande Danmark), vilket var det första (kända) klostret i Bohuslän.

Nutid
Orden är aktiv än i dag och finns i över 40 olika länder.

• Grundades: heliga Birgittaca 1303-1373
• Stadfäst: 1370 av påve Urban V
• Latin: Ordo Sanctissimi Salvatoris (O.Ss.S)
• Regler: Augustinregeln
• Dräkt: Grå fotsid dräkt, ett dok med en svart slöja
• Även: Birgittinerorden

Heliga Birgitta
(1303-1373)

Birgittinorden var en orden som grundades i Sverige av Birgitta Birgersdotter, mer känd som heliga Birgitta. Hon skrev Birgittinordens ordensregel som stadfästes av påven 1370. Birgittinernas moderkloster grundades 1384 i Vadstena, elva år efter Birgittas död, och hennes dotter Katarina blev dess förste abbedissa.

Klostret var ett birgittinskt dubbelkloster med både en manlig och kvinnlig gren som leddes av abbedissan. Förutom i Sverige så fanns det även birgittinkloster i Danmark, Norge, Estland, London och Bayern.

Klostret upplöstes av hertig Karl 1595.

Helgon
Heliga Birgitta blev utsedd av den romersk-katolska kyrkan som en av de sex skyddshelgonen i Europa, och 1391 helgonförklarades Birgitta av påve Bonifatius IX och Saligförklarades 1482 av påve Sixtus IV. Helgondag är 23 juli internationellt men 7 oktober i Sverige.

Nutid
Idag (2022) finns fyra olika grenar av Birgittinorden:
• Av den medeltida grenen finns ett nunnekloster i Vadstena (Pax Mariae, Birgittasystrarna) och ett i Nederländerna.
• En spansk gren grundades på 1630-talet och har idag fem kloster i Spanien och fyra i Mexiko.
• En 'ny' svensk gren grundades 1911 och av den finns det idag ett femtiotal över hela världen, men även två i Sverige, i Falun och Djursholm.
• Även ett Birgittinsk munkkloster finns idag och det ligger i USA.

• Grundades: 1435 av Franciskus 1416-1507 av Paola
• Stadfäst: 1474 av påve Sixtus IV
• Latin: Ordo Minimorum (O.M.)
• Typ: Tiggarorden (mendikantorden)
• Ordenslöfte: Kyskhet, fattigdom, lydnad samt en 'fastedags livsstil'
• Dräkt: Svart ulltunika och rep med fyra knutar
• Kallades: Små bröder (fratres minimi)

Minimerorden grundades av den italienska predikantmunken Franciskus av Paoloa år 1435 och stadfästes 1474 av påve Sixtus IV.

Franciskus
(1416-1507)

Franciskus föddes 1416 och namngavs efter den helige Franciskus av Assisi. Som liten blev han allvarligt sjuk och hans mor lovade Gud att Franciskus skulle tillbringa ett år i ett franciskankloster om sonen blev frisk. Han tillfrisknade och från och med tretton års ålder ägnade han sedan hela sitt liv i ensamhet och botgöring som eremit.

Regel
1493 skrev Franciskus regler för samfundet som erkändes 1506 av påve Julius II, året innan Franciskus gick bort. Förutom löftena om kyskhet, fattigdom samt lydnad innehöll reglerna även ett fjärde löfte och det var att leva ett evigt fasteliv, vilket innebar en livslångt avhållsamhet från kött, fisk, ägg, mjölk, smör, ost och som endast fick brytas vid sjukdom eller efter en läkares ordination.

Ordet 'minims' kommer från det italienska ordet minimo som betyder 'den minsta' eller 'minsta'. Franciskus ville med de orden visa att han var av ännu mindre betydelse än hans skyddshelgon Franciskus av Assisi som 1209 grundat Franciskanorden.

Ordens kläder är en svart ulltunika med breda ärmar, en huva och ett rep med fyra knutar som symboliserar de fyra löftena.

Minimorden spreds över hela Italien på 1400-talet och introducerades i Frankrike 1482 och senare till Spanien och Tyskland 1497. 1495 anpassades munkarnas regler för att även inkludera kvinnor i orden, så kallade minimernunnor.

Helgon
Franciskus av Paola helgonförklarades 1519 av påve Leo X med helgondag den 2 april och han är skyddshelgon för sjöfarare och fiskare.

Nutid
1936 arresterades 25 nunnor i Barcelona av soldater från 'andra spanska republiken' (som hade makten 1931-1939) och anklagades för förräderi varefter nio av nunnorna samt en leksyster avrättades. De saligförklarades av påve Franciskus i oktober 2013.

2010 hade orden 46 samfund med 174 medlemmar, varav 112 präster, de flesta i Italien men även i nio andra länder.

• Grundades: 1525 av Matteo1495-1552 da Bascio
• Stadfäst: 1529 av påve Clemens VII
• Latin: Ordo fratrum minorum capucinorum (O.F.M.Cap)
• Typ: Tiggarorden (mendikantorden)
• Ordenslöfte: Extrem åtstramning, enkelhet och fattigdom
• Dräkt: Brun dräkt med kapuschong
• Kallades: Kapuciner

Kapucinorden är en tiggarorden som avskildes från franciskanorden 1517 på grund av stridigheter om fattigdomsidealet. Det var den italienska munken Matteo da Bascio (Bassi) som ville leva ett ännu strängare och enklare liv än som han gjorde i franciskanklostret.

Matteo da Bascio
(1495-1552)

Matteo klädde sig i en klädedräkt med en spetsig huva (italiensk 'cappuccino', som orden har fått sitt namn ifrån), och han lät skägget växa och gick barfota omkring och snart fick han sällskap av andra som följde honom. Åtta år senare grundade Matteo Kapucinorden, som alltså är en gren av franciskanorden. Föreståndaren för ett konvent kallas för gardian.

Regler
1529 hölls en ordenskapitel (möte) där reglerna för Kapucinorden skrevs ned. Den eremitiska idén övergavs, men livet skulle vara ett liv av extrem åtstramning, fattigdom och enkelhet, så nära Franciskus ordensregler som möjligt. Förråden med mat skulle aldrig överstiga vad som var absolut nödvändigt under några dagar. Allt skulle fås genom tiggeri och munkarna fick inte ens röra pengar. Klostren skulle vara små där tolv personer var max. Munkarna skulle också gå barfota, utan sandaler. De skulle bära en brun klädsel i den mest enkla formen.

Kapucinklarissorna
1538 bildade abbedissan Maria Lorenza Longo1463-1539 en gren av orden som hon kallade för Kapucinklarissorna (Capuchin Poor Clares). Kapucinklarissorna finns än idag, bland annat i USA.

Sverige
Kapucinorden etablerade sig i Sverige så sent som 1985 då polska kapuciner kom till Sverige och år 2003 bildade de en egen kustodia. Orden räknas som en av de strängaste inom 'franciskanfamiljen'. Medlemmarna bär skägg samt brun yllekåpa med lång kapuschong.

Nutid
Idag (2022) finns cirka 14 000 aktiva kapuciner över hela världen.

Kuriosa
Kaffedrycken cappuccino är uppkallad efter kapucinmunkarnas bruna ordensdräkt.

• Grundades: 1534 av Ignatius1491-1556 av Loyola
• Stadfäst: 1540 av påve Paul III
• Latin: Societas Jesu (S.J.) (Jesus sällskap)
• Motto: Ad maiorem Dei gloriam (Till Guds allt större ära)
• Kallades: Jesuiter, Inigiter, 'Jesus soldater' och 'Påvens soldater till fots'

Ignatius av Loyola
(1491-1556)

Jesuitorden även 'Jesu Sällskap' är en romersk-katolsk manlig orden. Ordens grundades av den spanske riddare och adelsmannen Iñigo López de Oñaz y Loyola, mer känd som Ignatius av Loyola.

Ignatius av Loyola
Ignatius föddes 1491 på slottet Loyola i Baskien i Spanien. Fjorton år gammal blev han page hos Ferdinand och blev senare officer i den spanska hären. Under ett slag 1521 sårades han och under återhämtningen efter en operation låg han och läste om Jesu liv och bestämde sig därefter för ett kristet liv och att tjäna Jesus. På väg till Rom blev han återigen allvarligt sjuk men återhämtade sig igen, varefter han skrev en bok om andliga övningar, som idag kallas för 'Ignatius andliga övningar' och som går ut på att 'rikta sin uppmärksamhet inåt för att finna Gud'.

Medlemmar i orden kallades ibland för Inigiter, efter Iñigos förnamn, men även för Jesuiter, eller 'Jesu soldater' samt 'påvens soldater till fots'. Utbildningen för en jesuit som vill bli präst kan vara så lång som femton år. Orden bär ingen speciell klädnad.

Helgon
Ignatius av Loyola helgonförklarades 1622 av Gregorius XV med helgondag den 31 juli.

Sverige
Jesuitorden är sedan 1879 etablerad i Sverige.

Nutid
Idag (2022) finns Jesuitorden i 112 länder.

• Grundades: 1664 av Armand Jean le Bouthillier de Rancé
• Stadfäst: 1794 av påve Pius VI
• Latin: Ordo Cisterciensis Strictioris Observantiae (O.C.S.O.)
• Ordenslöfte: Benediktinregeln samt ständig tystnad
• Dräkt: Vit
• Kallades: Trappister (munkar), Trappistiner (nunnor)

Regler
Orden följer Benediktinregeln med tillägg att de ska utföra hårt manuellt arbete, ha en mager kost och isolera sig från världen. Dessutom har de höga krav på att klostren ska vara självförsörjande. Dessutom ska de vara ständigt tysta, förutom vid sång och bön samt den vanliga hälsningen inom klostret 'memento mori' (tänk på döden).

Trappistöl
För att få inkomster till klostren brygger munkarna öl där den mest kända idag är trappistölen. För att klassas som en äkta trappistöl är det viktigt att ölet bryggs innanför klostermurarna och kontrolleras av munkarna. Inkomsterna går till munkarnas försörjning, underhåll av klostren och till social välgörenhet. Idag (2022) finns det mellan 12-14 stycken ölbryggande trappistkloster där det mest kända ölmärket är belgiska Chimay som tillverkas i klostret Notre-Dame de Scourmont i Belgien.

Under franska revolutionen konfiskerades alla kloster i Frankrike och 1792 utvisades munkarna. En av munkarna i La Trappe, abboten Augustine 1754-1827 de Lestrange, etablerade ett nytt kloster i Schweiz men endast sex år senare förvisades de även därifrån. Efter flera år av vandring i Ryssland och Tyskland kom de 1814 tillbaka till La Trappe. De blev den första religiösa orden som återupplivades i Frankrike efter franska revolutionen.

Trappistiner
1689 grundades en Trappistorden för nunnor som kallas för Trappistiner.

Nutid
Idag (2022) finns drygt 170 Trappistkloster över hela världen med cirka 2 100 munkar och 1 800 nunnor.

Kloster och konvent som är grundade i Sverige, inklusive Finland som då var en naturlig del av Sverige, från 1100-talet och framåt.

Stöd historiesajten!