Victoria av Hannover

Titel:
Drottning i Storbritannien och Irland 1837-1901 (63 år)
Kejsarinna av Indien 1877-1901 (24 år)
Levde:
1819 - 1901 (81 år)
Victoria av Hannover

Historia:

Alexandrina Victoria av Hannover föddes den 24 maj 1819 i Kensington Palace i London som dotter till prins Edward Augustus av Hannover, hertig av Kent och Strathearn, och prinsessan Victoria av Saxe-Coburg-Saalfeld. Victoria var sondotter till George III.

Hennes far Edward dog när hon var åtta månader gammal. Under sin mors ledning fick hon sin uppfostran av hertiginnan av Northumberland och blev då särskilt intresserad av musik och botanik, och av premiärministern, lord William Lamb av Melbourne (1779-1848), fick hon lära sig statsvetenskap och politik. Han blev också hennes privatsekreterare, och hon såg upp till honom som en fadersgestalt.

Nyss fyllda arton, den 20 juni 1837, blev hon Storbritanniens och Irlands drottning när hennes farbror William IV dog. Hon kröntes till drottning den 28 juni året därpå. Två ½ år senare friade hon till sin stora kärlek, prins Albert av Saxe-Coburg-Gotha (20 år) och den 10 februari 1840, gifte de sig i Chapel Royal i St James´s Palace. Äktenskapet blev mycket lyckligt. Ute bland den "vanliga" befolkningen var det dock inte så populärt, och frågan om prinsens värdighet och ställning, orsakade en del svårigheter. Efter bröllopet blev Albert hennes intimaste politiske rådgivare och snart även hennes privatsekreterare. Alberts ställning som hennes "ständige minister" ledde ibland till konflikter i partierna, mycket till följd av den ingrodda engelska misstron mot utlänningar, och också på att regeringen ville ha kontroll över regentens rådgivare, vilket de inte tyckte de hade nu.

Victoria och Albert fick med tiden nio barn, 5 döttrar och 4 söner:
1) Victoria 1840-1901
2) Edward VII 1841-1910
3) Alice 1843-1878
4) Alfred 1844-1900 (hertig av Saxe-Coburg-Gotha)
5) Helena 1846-1923
6) Louise 1848-1939
7) Arthur 1850-1942 (far till svenska kronprinsessan Margaret)
8) Leopold 1853-1884 (hertig av Albany)
9) Beatrice 1857-1944

Victoria på äldre dagarVictoria ägnade sig flitigt åt sina regeringsplikter och detaljgranskade alla viktigare statsakter. Hon var också mycket intresserad av utrikespolitik, och efter Krim-kriget 1854-56 deltog hon även i alla militära frågor.
Den 14 december 1861 dog hennes man Albert av tyfus, och hela hennes liv föll i spillror. Hon övergav sina regeringsplikter på så lång tid att befolkningen ville avsätta monarkin, eftersom man ändå aldrig såg till någon kunglighet! Hon bar sorgdräkt, det vill säga svarta kläder, enda till sin egen dödsdag (39 år senare). Hon undvek under sitt återstående liv också alla offentliga uppträdanden, så mycket hon kunde. Hon ingrep dock som medlare vid konflikterna mellan över- och underhuset 1869 (om statskyrkan på Irland) och 1884 (om en ny rösträttsreform).

År 1877 fick hon titeln kejsarinna av Indien då Indien formellt förenades med Storbritannien till det Brittiska kejsardömet. Hon var mycket intresserad av Indien, även om hon själv aldrig någonsin kom dit, och hon hade flera indiska betjänter anställda. 1887 hyllades hon stort vid sitt 50-års-jubileum som regent, och även vid "diamantjubileet" 1897. Kungamaktens omfattning minskade dock i England under hennes regeringstid, dels under inflytande av den demokratiska tidsandan, och mycket till följd av hennes motvilja för offentliga framträdanden efter Alberts död.

Hon dog den 22 januari 1901, 81 år gammal. Hon hade då varit regerande drottning i hela 63 år, och fick vara med om stora industriella, sociala, ekonomiska och teknologiska förändringar. Statyer över Victoria finns i nästan alla större engelska städer och på många ställen i Indien och de brittiska kolonierna. Dessutom finns det omkring 25 olika platser runt om i världen som är uppkallade efter henne, till exempel Victoria Falls och Lake Victoria. Nästa att bli regent i Storbritannien och Irland var hennes son Edward VII.

Inlagd 2005-04-08 | Uppdaterad 2017-11-30
Händelser under Victoria:s livstid
1821  Napoleon dör på ön Saint Helena.
1825  Louis Braille skapar blindskriftssystemet.
1836  Triumfbågen i Paris färdigbyggd.
1844  Pasch uppfinner säkerhetständstickan.
1847  Första chokladkakan tillverkas i Bristol.
1849  Kompositören Frédéric Chopin dör.
1852  Napoleon III blir fransk kejsare.
1859  Karl XV blir svensk kung.
1861  Abraham Lincoln blir USA:s 16:e president.
1873  Levi Strauss börjar sälja jeans i USA.
1876  Alexander Graham Bell får patent på telefonen.
1881  Alexander III blir rysk kejsare.
1885  Första lyckade blindtarmsoperationen.
1886  John S. Pemberton uppfinner Coca-cola.
1888  Vilhelm II blir tysk kejsare.
1889  Eiffeltornet är färdigbyggt.
1890  Vincent van Gogh begår självmord.
1894  Rudyard Kipling ger ut Djungelboken.
1898  Radium upptäcks av Marie och Pierre Curie.

Källor