Henri Dunant
| Levde: | 1828-1910 (82 år) |
| Titel: | Röda Korsets Grundare. Fick Nobels fredspris 1901. |
| Far: | Jean-Jacques Dunant (1789-1875) |
| Mor: | Anne Antoinette Colladon (1800-1868) |
Biografi
Jean Henri (Henry) Dunant föddes i Genève i Schweiz den 8 maj 1828 som son till affärsmannen Jean-Jacques Dunant (39) och Anne Antoinette Colladon (28).
Dunants familj var kalvinister och hade en stort inflytande i Genèves société. Hans föräldrar präntade tidigt in det viktiga med socialt arbete, hans far hjälpte aktivt föräldralösa medan hans mor tog hand om sjuka och fattiga. Något som hade stort inflytande på Dunant var när han besökte Toulon där han såg lidandet hos fängelsekunderna.
Dunant utbildade sig inom bankväsendet men var samtidig medlem i en förening vars uppgift var att besöka sjuka och fattiga. För tjänstens räkning reste han runt i Nordafrika en tid varefter han startade ett eget bolag vars syfte var att köpa och bruka stora markområden i Algeriet. För att få stöd för sina bolagsplaner försökte han få kontakt med den franska kejsaren Napoleon III. Denne var för tillfället befälhavare över den franska armén som slogs mot Österrikarna i norra Italien. När slaget vid Solferino i Italien inträffade den 24 juni 1859 var Dunant därför på plats.
Slaget vid Solferino
Fältslaget resulterade i att den franska armén och Sardiniens armé under befäl av Victor Emmanuel II av Italien besegrade den Österrikiska hären under kejsare Francis-Joseph I. Över 200 000 soldater kämpade i slaget som var det största sedan slaget vid Leipzig 1813. Efter tre dagars strider hade 40 000 soldater sårats eller dödats och Dunant såg det förskräckliga plågorna hos de skadade soldaterna som låg kvar på slagfältet. Dessutom skakades han av att inte ens fältsjukhus eller sårade skonades, vilket sporrade honom att börja en kampanj för att ändra soldaternas förhållanden under krig.
Slaget vid Solferino
Efter sin upplevelse skrev han boken 'A Memory of Solferino' (minnet av Solferino) som han på egen bekostnad tryckte upp i 1600 exemplar och som kom ut 1862. Han delade sedan ut den till flera ledande politiker och militärer i Europa. Boken har tre teman. Den första handlade om själva slaget. Det andra skildrade slagfältet efter striden, den kaotiska förvirringen och den obeskrivliga förtvivlan de utsatta drabbades av och redogör i huvuddrag för de insatser den lilla staden Castiglione gjorde för de sårade. Det tredje temat är en plan. Dunant tyckte att världens nationer skulle bilda förbund som skänkte hjälp till krigsskadade. Varje förening skulle ledas av en grupp bestående av nationens ledande figurer som skulle uppmana alla att frivilligt erbjuda sin hjälp. De frivilliga skulle sedan utbildas att ta hand om de sårade på slagfälten och vårda dem tills de blev friska igen.
Röda korset
I februari 1863 utsåg 'Geneva Society for Public Welfare' en kommitté bestående av fem personer, varav Dunant var en, för att utforska möjligheten att sätta Dunants plan i verket. De fem grundade 'International Committee for Relief to the Wounded' och med tiden var det de som grundade Röda korset efter Dunants föreskrifter. Dunant satsade egna pengar och tid på att resa runt i Europa för att skaffa löften från regeringar i olika länder att de skulle sända representanter till en konferens som kommittén skulle hålla i oktober 1863, och där Dunants idéer skulle diskuteras. Nästa konferens genomfördes redan följande år, den 22 augusti 1864 då tolv nationer undertecknade ett internationellt avtal, mer känt som Genèvekonventionen som reglerar väpnade konflikter såväl internationella som inbördeskrig. Grundprincipen är att den som inte är stridande, det vill säga kombattant, skall skyddas. Blir soldaten 'satt ur stridbart skick' till exempel skadas, drabbas av sjukdom eller hamnar i fångenskap, skall denne skyddas. Samma sak gäller för sjukvårdspersonal och präster. Metafor för röda korset blev ett rött kors i ett vitt fält som symboliserar 'neutralitetstecken för sårade och sjuka samt för deras vårdare'.
Personlig konkurs
I sina humanitära gärningar nådde Dunant stora framgångar, värre gick det för hans affärer och 1867 gick han i konkurs. Orsaken var att han lagt ner all sin tid, ork och pengar på de humanitära uppdragen istället för på sina affärer. I fallet drog han med sig många av sina vänner i Genève och han var därför inte längre välkommen i Genèves société. Inom några få år levde han bokstavligt talat som en tiggare då han endast åt brödkanter och sov utomhus.
Nobels fredspris 1901
De nästkommande tjugo åren, från 1875-1895, levde han ensam och i avskildhet och bodde korta tider på olika platser. Så småningom slog han sig ner i Heiden, en liten Schweizisk by, där en lärare som hette Wilhelm Sonderegger hittade honom år 1890 och spred nyheten att Dunant fortfarande levde, men ingen brydde sig. Eftersom Dunant var sjuk flyttades han 1892 till ett vårdhem i Heiden där han levde sina sista arton år i rum nr 12. År 1895 blev han 'återupptäckt' av en journalist som fängslades av hans öde och skrev en artikel om honom där han vädjade allmänheten om hjälp och när Dunant efter en tid fyllde 67 år hyllades han därför av en hel värld.
Sex år efter 'upptäckten' (1901) fick han dela Nobels fredspris med den franska statsmannen Frédéric Passy som hade grundat den franska fredsföreningen. Trots alla priser och hedersbetygelser bodde han kvar i rum nr 12.
Dunant (82) gick bort den 30 oktober 1910 och begravdes utan begravningsceremoni, sörjande eller kortege i Fredhof Sihlfeld i Zürich, Schweiz.
Stöd historiesajten!
1844 Säkerhetständstickan uppfinns
1847 1:a chokladkakan tillverkas (Bristol)
1849 Kompositören Frédéric Chopin dör
1852 Napoleon III blir fransk kejsare
1859 Karl XV blir svensk kung
1861 A. Lincoln blir USA:s 16:e president
1873 Levi Strauss börjar sälja jeans i USA
1876 AG Bell får patent på telefonen
1881 Alexander III blir rysk kejsare
1885 Första blindtarmsoperationen
1886 Pemberton uppfinner Coca-cola
1888 Vilhelm II blir tysk kejsare
1889 Eiffeltornet är färdigbyggt
1890 Vincent van Gogh begår självmord
1894 Kipling ger ut Djungelboken
1898 Radium upptäcks av Marie Curie
1901 Edvard VII blir kung i UK
1906 Fredrik VIII blir kung i Danmark
» store norske leksikon
Stöd historiesajten!