Artur Hazelius

Biografi
Artur Immanuel Hazelius föddes den 30 november 1833 i Stockholm som son till militären och skriftställaren Johan August Hazelius (34) och Eva Lovisa Svanberg (23).

Studier & arbete
Artur tog studenten i Uppsala 1854 och sex år senare blev han filosofie doktor. I tre år var han därefter lärare i svenska och 1864 lektor i svenska språket och litteraturhistoria vid seminarium för utbildning av lärarinnor.

Läsebok för folkskolan
Av dåvarande ecklesiastik-ministern fick Hazelius i uppdrag att delta i bearbetning av läroboken "Läsebok för folkskolan", och han gav själv ut "Fosterländsk läsning för barn och ungdom" 1868. För att mer ostört kunna ägna sig åt litterära sysselsättningar lämnade han samma år sin tjänst vid lärarinneseminariet. De följande åren ägnade han sig åt skriverier och gav bland annat ut "Om rättstafningens grunder med särskildt afseende på svenska språket".

Artur i unga år

Nordiska Museum
I sin ungdom vandrade Hazelius runt i flera av våra landskap och såg då att seder och bruk i olika delar av landet mer och mer började jämnas ut. Hösten 1872 beslöt han därför att skapa ett fosterländskt etnografiskt museum i Stockholm och kunde i oktober året därpå öppna den 'Skandinavisk-etnografiska samlingen' som från 1880 kallades Nordiska Museum och från 1891 utvidgades detta också med Skansen, ett friluftsmuseum utan dess like!.

Skansen
På Skansen fick man se bohagen ordnade i riktiga stuginteriörer istället för att på vanligt museivis hängas på väggar, i skåp, och i glasmontrar och så vidare. Den 24 oktober 1873 öppnades dörrarna för allmänheten. Han har själv sagt följande:
'Nordiska Museet skall vara ett hem för minnen, framför allt ur svenska folkets liv, men även ur andra folks, som med det svenska äro befryndade (besläktade). Det skall omfatta alla klasser, således icke endast allmogen, utan ock medelklassen och de högre stånden. Och då dess syfte skall vara att på samma gång gagna vetenskapen samt väcka och nära fosterlandskänslan, skall det också upptaga och vårda minnen av svenska män och kvinnor, som i olika riktningar främjat fosterländsk odling och ära.'

Hjälp med pengar
Riksdagen hade hjälpt honom med lite pengar till allt detta ifrån 1875 med 5 000 kr i bidrag och med tiden ökades årsbidraget för att de sista åren i hans liv vara uppe på 50 000 kronor. Redan 1879 hade han erbjudit staten sin samling men fått avslag. Då inrättade han 1880 ett överlåtelsebrev till svenska folket av hela sitt "Nordiska Museum" med alla dess fonder och ställde det under en styrelse som hade makten att sparka honom från hans post om han missbrukade sin ställning. Detta skrevs under av fem utvalda styrelsemedlemmar och den 28 april 1880 gick Nordiska Museet över från hans ägo till svenska folkets. Han fortsatte emellertid att jobba där och vara ansvarig för museet, och dessutom samla in gamla saker och dylikt.

Sofia Elisabet Grafström
(1839-1874)

Öppnade 1891
1880 stiftades 'Samfundet för Nordiska Museets främjande' och 1898 hade föreningen 4 525 medlemmar. Gåvor och donationer flöt in till museet och det utvecklades hela tiden. Där hölls fester och basarer med mera. Skansen öppnades den 11 oktober 1891 för allmänheten och området vidgades år från år och fler och fler byggnader kom dit, bland annat dalastugor, kolarkojor, bergsmansgårdar, lappkåtor, m.fl. Serveringspaviljonger uppfördes och snart blev Skansen allmänhetens bästa tillflykt.

Motto
Hazelius motto var: 'Känn dig själv' och med detta menade han att man skall lära känna sin historia, sina rötter och man kommer då bättre att förstå sin samtid och kan möta framtiden med större beredskap.

Äktenskap & barn
Den 26 juli 1864 gifte Hazelius (30) sig i Umeå landsförsamling med Sofia Elisabet Grafström (24) och de fick sonen:
1) Gunnar (1874-1905)
Sofia Elisabeth (34) gick bort tolv dagar efter förlossningen.

De sista åren av sitt liv hade Hazelius sin bostad i ett av de gamla husen på Skansen.

Hazelius (67) gick bort den 27 maj 1901 efter en av sina vanliga aftonpromenader i parken. Han ligger begravd på Skansen.

Stöd historiesajten!

1836 Triumfbågen i Paris färdigbyggd
1838 Demonstrationer mot judar (Sthlm)
1841 Spö- och risstraff isf böter avskaffas
1841 Stockstraffet avskaffas
1842 Obligatorisk skolgång införs
1844 Karl XIV Johan dör
1844 Oscar I blir ny kung
1844 Säkerhetständstickan uppfinns
1845 Förbudet mot kusingifte upphävs
1846 Skråväsendet avskaffas
1850 Dagens svenska polis grundläggs
1853 1:a svenska telegraflinjen öppnas
1855 Offentliga spö/risstraff avskaffas
1856 Sveriges första järnväg öppnas
1859 Oscar I dör Karl XV blir kung
1862 Stockholm-Göteborg järnväg invigs
1865 Svenska röda korset bildas
1872 Karl XV dör Oscar II blir kung
1873 Riksdalern ersätts av kronan
1876 L M Ericsson grundas
1877 Telefonen börjar införas i Sverige
1878 Metersystemet införs
1881 Nattarbete för barn förbjuds
1885 Första blindtarmsoperationen
1886 Pemberton uppfinner Coca-cola
1889 Sveriges första telefonkatalog ges ut
1890 Sista avrättningen av en kvinna (sv)
1894 Rudyard Kipling ger ut Djungelboken
1897 Första Penninglotten säljs

Källor

Böcker:
• Svenska män och kvinnor (Bonniers förlag)

Hemsida:
» riksarkivet.se
» digitalmuseum.se

Mer historia

Adelsvapen Dödsår Efternamn Freder Förnamn Galleri Gamla ord Gravplatser Krig Mynt Regenter Uppfinningar Upptäckter Yrken Årtal Översikt 1400-talet 1500-talet 1600-talet 1700-talet 1800-talet

Stöd historiesajten!