Johan Printz

Levde: 1592-1663 (70 r)
Titel: Guvernr i Nya Sverige i Amerika, landshvding och officer
Adel/ätt: Adliga tten Printz. Adlad 1642. Utdd 1663.
Far: Bjrn Hansson (Bero Johannis) (-1642)
Mor: Gunilla Svensdotter (-1616)

Johan Printz

Biografi
Johan Bjrnsson (adlad Printz) fddes i Bottnaryds prstgrd i Smland den 20 juli 1592 som son till kyrkoherden Bjrn Hansson och Gunilla Svensdotter.

Studier
Printz brjade sin skolgng i Jnkping, varifrn han fortsatte till gymnasierna i Skara och Linkping. I juli 1618 skrevs han in p universitet i Rostock och i oktober samma r p Greifswald universitet. I brist p pengar blev hans studier vid de utlndska skolorna inte lngvarig utan redan ret drp var han tillbaka i Sverige dr han blev hjlpprst i sin fars frsamling. Nr Gustav II Adolf beskte Bottnaryd 1620 fick Printz (28) ett stipendium av denne fr fortsatta studier vilket gjorde att han i november ret drp skrev in sig p universitetet i Helmstedt, Tyskland.

Legoknekt
Under 30-riga kriget blev han tvngsinskriven till krigstjnst under en tid dr han tjnade som legoknekt i ett venetianskt, flera tyska och till slut i ett danskt frband.

Axel Oxenstierna
Axel Oxenstierna
(1583-1654)

Tillbaka i Sverige tog han anstllning vid Gustaf Horns regemente (1624) och senare vid Adelsfanan, Sveriges frsta reguljra kavallerifrband. Printz sgs ha varit duktig och han steg snabbt i graderna, till slut blev han versteljtnant vid Vstgta kavalleriregemente.

Krigsrtt
Han deltog i kriget mot Polen och i Tyskland dr han utmrkte sig i slaget vid Wittstock 1636. r 1640 dog hans hustru Elisabet och samma r i maj drabbades ven hans militra karrir av en stor motgng d han i Tyskland blev tvungen att verlmna staden Chemnitz (som de ervrat drygt ett r tidigare) till de kejserliga. Efter kapitulationen reste han utan tillstnd tillbaka till Stockholm. Detta sgs som desertering och drfr stlldes han infr krigsrtt i augusti 1640. I domen som kom i februari 1641 fastslog rdet att han skulle kasseras frn regementet och hans militra bana tycktes efter tjugo r vara slut. Dock frlorade han inte sin grad som versteljtnant.

Per Brahe d.y.
Per Brahe d.y.
(1602-1680)

Guvernr ver Nya Sverige
Konstigt nog blev han drygt ett r senare utnmnd till guvernr ver kolonin Nya Sverige vid Delawarefloden i Nordamerika. Fr att st i samma klass med vriga guvernrer i vrldsdelen blev han dessutom adlad en tid fre utnmningen, den 20 juli 1642, med namnet Printz. Vid detta tillflle fick han ett antal hemman i donation i Mo hrad i Jnkpings ln dr han ocks anlade steriet Gunillaberg. Valet av honom till guvernr kom frn Axel Oxenstierna efter rekommendationer frn Per Brahe d.y.. Dessa ville ge Printz en mjlighet att rdda sin heder genom att lyckas bra med ett svrt uppdrag. Brahe hjlpte fr vrigt Printz under mnga r av dennes karrir.

Printz anlnde till Nya Sveriges huvudort Fort Christina (uppkallad efter drottning Kristina) i februari 1643.

Drottning Kristina
Drottning Kristina
(1626-1689)

De tv skeppen 'Svanen' och 'Fama' han kom med var fullastade med kolonister, inte bara lagbrytare och lsdrivare sndes till Amerika utan ven andra som var duktiga p att odla upp demarker. Kolonin hade vxt frn en liten koloni som bedrev byteshandeln med indianerna till ett landomrde som man frskte kolonisera med folk i syfte att framfrallt bedriva tobaksodling.

Printzhall
Printz bosatte sig p n Tinicum dr han byggde sig ett residens som han kallade Printzhall. Han hrskade strngt ver kolonin och frsvarade den mot bde hollndarna och engelsmnnen som inte sg med blida gon p den svenska kolonins uppbyggnad. Printz grundade tv fort vid floden Delaware, Nya lvsborg och Nya Gteborg. Han hjlpte ven kyrkoherden Johannes Campanius att etablera frsamlingsliv bland invandrarna och dpa infdingar. Frhllandet till indianerna var ganska bra eftersom dessa tillhrde fredliga stammar.

Peter Stuyvesant
Peter Stuyvesant
(1592-1672)

Bverskinn & tobak
S lnge som nya kolonister och frndenheter kom frn Sverige gick allt ganska bra. I retur snde han tusentals bverskinn och stora mngder tobak, som han i huvudsak kpt av engelsmnnen i Virginia. Nr hjlpen frn Sverige till slut nstan upphrde rkade han dock i svrigheter. En srskild hrd motgng var nr det vlutrustade skeppet Kattan frliste i Vstindien 1648 eftersom skeppets vapenlast hade varit bra att ha d det gllde att frsvara svenska intressen p den nya kontinenten.

Myteri
nnu vrre blev det nr efter att hollndarna fick en mer hrdfr guvernr som hette Peter Stuyvesant och som 1651 demonstrativt anlade en skans mellan de svenska stdjepunkterna Fort Christina och Fort lvsborg. Printz hade inte tillrckligt med resurser fr att kunna st emot det hollndska trycket och nr det 1654 ven brt ut ett myteri bland de svenska kolonisterna dr de anklagade Printz fr hrdhet och egennytta verlmnade han kolonin till sin mg Johan Papegoja och reste p ett hollndskt fartyg tillbaka till Europa.

verste & landshvding
Efter hemkomsten utnmndes han till verste och hade ansvar fr utskrivningar av soldater till kriget i Polen. 1658 blev han landshvding i Jnkpings ln.

ktenskap 1 & barn
1622 gifte Johan (30) sig i Helmstedt, Braunschweig med Elisabet Bock (Pfeiff) (24) och de fick barnen:
1) Armegot (1625-1695)
2) Christina (1635-1696)
3) Gustaf (ca 1638-1657) (stupade i ett fltslag)

ktenskap 2 & barn
Elisabeth gick bort 1640. ret drp gifte Johan (49) sig med Maria von Linstow (31) och de fick barnen:
4) Catharina (1642-1712)
5) Elsa (1651-1720)
6) Elisabeth
7) Gunilla

Johan Printz (70) gick bort den 3 maj 1663 i Jnkping och begravdes i Bottnaryds kyrkogrd, Smland.

r Hndelse/titel
1618 Inskriven vid universitetet i Rostock (juli)
1618 Inskriven vid universitetet i Greifswald (okt)
Studerade vid universiteten i Leipzig och Jena
1621 Inskriven vid universitetet i Helmstedt (nov)
I kejserlig, tysk och dansk krigstjnst
1624 Ljtnant vid Gustaf Horns regemente ()
1626 Vid Adelsfanan
1630 Ryttmstare vid bo lns kavalleriregemente
1634 Major vid bo lns kavalleriregemente
1636 versteljtnant vid bo lns kavalleriregemente (sept)
1638-1641 versteljtnant vid Vstgta kavalleriregemente (maj-febr)
1639-1640 Kommendant i Chemnitz (apr-maj)
1642 Adlad
1642-1653 Guvernr i Nya Sverige
1654 verste
1654-1660 Deltog i riksdagarna
1660 Ledamot av hemliga utskottet
1657 Kommendant p Jnkpings slott
1658-1663 Landshvding i Jnkpings ln

swishikon Stöd historiesajten! swishikon

Inlagd 2004-10-08 | Uppdaterad 2021-01-05
Samtida händelser 1592 - 1663
1596 Svr missvxt drabbar Sverige
1598-1599 Kriget mot Sigismund
1599 Sigismund avstts
1600 Linkpings blodbad
1600-1629 Andra Polska kriget
1604 Karl IX blir kung
1611 Karl IX dr
1611 Gustaf II Adolf blir kung
1611-1613 Kalmarkriget
1614 Svea Hovrtt inrttas i Stockholm
1619 Halmstads slott r frdigbyggt
1621 Lule, Pite och Sundsvall grundas
1623 Vsters gymnasium grundas
1624 De frsta mynten i koppar prglas
1628 Regalskeppet Vasa sjunker
1630 Sverige gr med i Trettioriga kriget
1632 Gustav II Adolf stupar vid Ltzen
1636 Svenska postverket grundas
1638 Nya Sverige grundas i Nordamerika
1643-1645 Torstenssons krig
1645 Freden i Brmsebro
1649 Svenska Afrikanska kompaniet bildas
1650 90 % av svenskarna bor p landet
1650 Pbud p kyrkobesk p sndagar
1655-1660 X Gustav:s polska krig
1656-1661 Karl X Gustav ryska krig
1657-1658 Karl X Gustavs 1a danska krig
1658-1660 Karl X Gustavs 2a danska krig
1660 Karl X Gustav dr i Gteborg
1661 1:a sedlarna (Stockholm Banco)

Källor
dela sidan
Bcker:
• Svenska mn och kvinnor (Bonniers frlag)

Hemsidor:
riksarkivet.se
adelsvapen.com

Mer historia

swishikon Stöd historiesajten! swishikon