Påskens högtider

Påsken är den största kristna högtiden och firas till minne av Kristi uppståndelse. Kristus uppstod på en söndag, det är därför som söndagar är helgdagar i den kristna världen. Påsken är en rörlig högtid i vår almanacka och infaller söndagen efter första fullmåne efter vårdagjämningen, alltså någon gång mellan den 22 mars och 25 april.

Fastlagen
Fastlagen är tiden före fastan och då skulle man utnyttja tillfället att äta och dricka så pass mycket att man stod ut under fastan. Man skulle även passa på att leka lekar, festa och ha roligt. I många katolska länder är det än i dag karneval under fastlagen, efter orden "carne" och "vale" som betyder "kött farväl".

Fastlagen inleddes med fastlagssöndagen och fortsatte sedan med 'blå måndag' (även kallad svart måndag). Blå måndag är känt sedan 1600-talet och har troligen tyskt ursprung. Dagen kallas så på grund av att man då klädde kyrkornas altarklädsel i blått eller svart. De flesta var även lediga denna dag, hade en "fridag". Andra namn för den här dagen var korvmåndag, svarta måndag eller latmåndag.

Fettisdagen
Fettisdagen var den dag då sista tillfället gavs att äta mycket god mat innan den katolska fastan inleddes. Man skulle då frossa i mat och även baka eller köpa fettisdagsbulle, också kallad semla.

Askondagen
Askondagen inledde 40-dagarsfastan och har fått sitt namn efter den medeltida seden att strö aska över sig för att visa att man ödmjukt ångrade sina synder. En folklig tradition är också att kalla onsdagen i påskveckan för askonsdag, vilket alltså är felaktigt. Från och med denna dag fick man i gamla tider inte äta kött eller fläskmat eller hålla fester och föra oväsen.

Den 25 mars firas Marie bebådelsedag till minne av att ärkeängeln Gabriel bebådade (uppenbarade sig) för jungfru Maria och berättade att hon var havande med Jesus. 25 mars är 9 månader före jul, då Jesus skall ha fötts. Dagen har firats av kyrkan sedan 600-talet och fram till 1953 var detta en röd dag i almanackan. Dagen kallas även vårfrudagen, men har ingenting med våren att göra som man kanske skulle kunna tro, utan syftar snarare till "vår fru" det vill säga jungfru Maria. Som tradition äter man denna dag våfflor, varför dagen även kallas för våffeldagen.

Fastan
När fastan startade, på askonsdagen, fick man alltså inte äta kött eller fläskmat och man skulle leva återhållsamt och stilla i 40 dagar. Fastan avslutades på påskaftonen (söndagarna var inte fastedagar).

Efter reformationen och när protestantismen infördes i landet på 1500-talet avskaffades fastan och blev därefter diffus och svävande. Dock höll sig vissa delar kvar ett bra tag – det dröjde exempelvis över 100 år efter reformationen innan man började spela orgel i kyrkorna under fastan igen.

Dymmelveckan – tysta veckan
Sista veckan i fastan kallas för "Dymmelveckan" eller "tysta veckan", och inleds med palmsöndagen som firas till minne av hur folket strödde palmblad vid Jesu intåg i Jerusalem.

Onsdagen i den här veckan kallas för dymmelonsdag. Orsaken är att påskfriden skulle ingås med tystnad och man virade därför tyg runt kyrkklockorna för att dämpa deras slag. På vissa platser bytte man ut kyrkans kläppar mot träkläppar som kallades för dymling. En dymling var en "träpinne" som man använde för att binda ihop stockar med ibland annat knuttimrade hus.

Onsdagen till lördagen var fastans strängaste tid och allt arbete skulle då vila. Under dymmelveckan trodde man också att häxorna var extra farliga. Alla hjul, såsom kvarnhjul, spinnrockshjul med mera skulle stå stilla, för enligt folktron skulle allt som svängde runt öka Frälsarens pina.

Skärtorsdag
Veckan fortsätter med skärtorsdagen som enligt folktron var häxorna och trollpackornas natt. Man trodde då att de flög till Blåkulla eller Häcklefjäll för att umgås med djävulen.

På 1600-talet blossade häxprocesser upp runtom i Europa till följd av rädslan för häxor. Nu för tiden är det ju vanligt att barnen klär ut sig till påskkäringar, men det ligger följaktligen en mycket mörk historia bakom den traditionen. Namnet skärtorsdag kommer av verbet "skära" i betydelsen "rena" - syndaförlåtelsens dag.

Långfredag
Långfredagen var den dagen Jesus pinades på korset och dog och under den katolska tiden hände det att man därför piskade varandra på morgonen med fastlagsris som en påminnelse om Jesu lidande. Det gällde att vara först uppe på långfredagens morgon, för dem som låg kvar i sängen fick smaka på riset. Det var fritt fram för alla att risa vem de ville – drängarna kunde risa sin husbonde och barnen sina föräldrar. Det här kallades för påskskräcka eller risning.

Dagen var under många år en lång och sorlig dag då man inte fick göra nästan någonting, barnen fick inte leka, allt var stängt och man fick inte besöka vänner utan man skulle bara vara hemma i stillhet.

Påskafton
Påskafton var fastans sista dag och då firades Jesu uppståndelse. Enligt de kyrkliga högtiderna är det dock först på påskdagen, eller vid midnatt påskafton/påskdag som den "riktiga" påsken startar. På påskdagen började man ringa i kyrkklockorna igen och orgeln spelade på gudstjänsten.

Annandag Påsk
Annandag Påsk var ungdomarnas kväll. De stilla och lugna dagarna var nu över och byns drängar och pigor samlades till "påskastua" och det var pigorna som nu uppvaktade drängarna, annars brukade de ju vara tvärtom. Man åt påskmat och dansade.

Kristi Himmelsfärdsdag
Kristi Himmelsfärdsdag firas 40 dagar efter påsk till minne av att Jesus på fyrtionde dagen efter uppståndelsen upptogs till himlen. Dagen kallas även för "kristi flygare" och infaller alltid på en torsdag. De tre dagarna före kristi himmelsfärdsdag var länge 'gångardagar' då prästen med sin församling vandrade ut över markerna och bad böner om god årsväxt. 1772 förbjöds dock denna katolska sed.

Dagen kallas också för den första metaredagen eftersom fiskelyckan den här dagen avgjorde hur fisket resten av året skulle bli. Helst skulle man fiska hela dagen så att man kunde se vilken tid på dagen det nappade bäst.

Pingstdagen
Pingstdagen infaller den 50:e dagen efter påsk och firas för att det var då som den heliga anden visade sig för lärjungarna som därav fick mod att berätta om sin tro och sprida kristendomen vidare. Pingstdagen anses därför vara den kristna kyrkans födelsedag.

Annandag Pingst
Annandag Pingst är från och med 2005 ingen helgdag längre eftersom den fick utgå när nationaldagen, 6 juni, infördes istället.

Påskägg, påskhare och påsktupp
Varför äter man så mycket ägg till påsk? Jo – så här var det: när Sverige var ett katolskt land var ägg förbjuden mat under fastan.

Traditionen att ha en påskhare på påskkort och bonader och dylikt kom i slutet av 1800-talet från Tyskland. I en del familjer sa man att påskharen (inte påsktuppen) hade gömt påskäggen.

Påsktuppen har en starkare anknytning till påsken än enbart dekoration. Tuppens insats beskrivs i de fyra evangelierna: i detsamma gol hanen. Då kom Petrus ihåg Jesu ord, huru han hade sagt: 'Förrän hanen gal, skall du tre gånger förneka mig' (Matteus 26:74). Denna händelse har gett tuppen symbol för vaksamhet, Jesu död och uppståndelse och ljusets seger över mörkret.

Andra högtider
» Mors dag
» Fars dag
» Julens traditioner

Stöd historiesajten!