Carl Johan Cronstedt

Levde:
1709-1777 (68 år)
Titel:
Arkitekt
Adel/ätt:
Friherrliga och grevliga ätterna Cronstedt. Friherrlig 1719. Grevlig 1731
Far:
Jacob Cronstedt (1668-1751)
Mor:
Margareta Beata Grundel (1689-1772)
Carl Johan Cronstedt

Historia

Carl Johan Cronstedt föddes i Stockholm den 25 april 1709 som son till Jacob Cronstedt (adlad Olderman) (41) och dennes hustru Margareta Beata Grundel (20).

Tjugotvå år gammal blev Carl Johan hovjunkare (1731). Efter studier i byggnadskonst vid slottsbygget i Stockholm under Carl Hårlemans ledning samt i mekanik hos Christopher Polhem på Stjärnsund reste Cronstedt tillsammans med Hårleman på sin första studieresa till Paris dit de anlände i februari 1732. I Paris studerade han arkitektur och han hade fått tillstånd att resa runt och studera alla kungliga slott och trädgårdar samt fick även tillträde till hovet. I Paris umgicks han flitigt med arkitekter och konstnärer. Hårleman återvände redan på våren 1732 till Sverige men de brevväxlade flitigt. Även fast Cronstedt var utomlands fick han hovintendents titel 1733.

I slutet av år 1735 fortsatte han resan till Rom, där han stannade och studerade i ett år. Han besökte även Neapel och vid återresan till Paris och Florens, av vars konstakademi han blev ledamot. Efter ett kortare uppehåll i Paris reste han över Holland och Tyskland hem till Sverige dit han kom den 21 november 1737. Väl hemma blev han i första hand sysselsatt vid slottsbygget där han fick befäl över samtliga anställda hantverkare.

Till följd av sina kunskaper i mekanik valdes han 1739 in som ledamot av Vetenskapsakademien som för övrigt grundats samma år. Ofta fick Cronstedt fullborda många av Hårlemans påbörjade arbeten. Efter att Cronstedt blivit överintendent (1743) fick han ett antal arkitektuppdrag både i Stockholm andra i andra delar av landet.

Årtal Verk/delaktig (urval)
1754 Hertig Karls drabantsal på kungliga slottet (1754)
1750-1760 Stora biblioteksrummet i nordöstra flygeln (kungliga slottet) (1750-1760-tal)
1750-talet Tillbyggnaden av Drottningholm
klart 1758 Nybyggnaden av Linköpings domkyrkotorn
1759 Återuppbyggnaden av Maria Magdalena kyrka i Stockholm efter branden (1759)
1761-1765 Södra gaveln på Skara domkyrka
1762-1763 Ombyggnad av ärkebiskopshuset i Uppsala
1764-1765 Delaktig i uppförandet av Drottningholmsteatern
1766-1767 S:t Olai kyrka i Norrköping
1767 Stadsplanen för Kaskö stad i Finland
1767 Orgelläktare och orgelfasad i Uppsala domkyrka
1776 Ett rundtempel vid Sturefors i Östergötland
Inredningsarbeten vid Drottningholms slott
Stora tyghuset vid Artillerigården i Stockholm
Mindre arbeten vid Riddarhuset i Stockholm
Avslutandet av den stora ombyggnaden av Örebro slott

Under 1760-talet gjorde han ritningar till Börshuset i Stockholm som godtogs 1768. Under arbetets gång ändrades dessa dock ganska mycket av arkitekten Erik Palmstedt, som bland annat tog bort en våning. Sistnämnda har därför fått äran till att ha utfört ritningarna till Börshuset, som stod färdigt 1776.

Utöver arkitekturen uppfann han den moderna kakelugnen som var nog så viktig i det kalla Sverige, samt utformade lantbruksmaskiner.
Han ägde godsen Fullerö och Almö i Västmanland och ett stenhus, kvarteret Kamelen nummer 14, vid Regeringsgatan i Stockholm. Hans hustru ägde själv Bergaholms säteri i Salems socken och Viurila säteri i Halikko socken i Finland.

Familj
År 1744 gifte sig Carl Johan (34) med grevinnan Eva Margareta Lagerberg (18). De fick barnen:
1) Fredrik Adolf Ulrik 1744-1829
2) Margareta Ottiliana 1746-1830
3) Sven Jakob 1747-1774
4) Carl Gustaf 1748-1791
5) Johan Adam 1749-1836
6) Otto Gabriel 1751-1811
7) Nils August 1753-1835
8) Anna Beata 1754-1835
9) Ulrika Christina 1756-1841
10) Jakob 1758-1760
11) Eva Charlotta 1760-1843

Cronstedt dog i Stockholm den 9 november 1777, 68 år gammal och begravdes i Barkarö kyrka i Västerås, Västmanland. Även dödsårtal 1779 förekommer beroende på vilken bok eller sajt man kollar på. Jag går dock efter riksarkivet som anger 1777.

Inlagd 2007-07-17 | Uppdaterad 2019-04-15
Händelser under Carl Johans livstid
1715  Nödmynt börjar tillverkas pga kriget.
1717  Nordens första sjukhus öppnas i Uppsala.
1718  Karl XII stupar i Halden, Norge.
1718  James Puckle uppfinner maskingeväret.
1720  Fredrik I blir svensk kung till sin död 1751.
1721  Ryska flottan härjar norrländska kusten.
1725  Stor missväxt i stora delar av landet.
1726  Bönemöten i hemmen förbjuds.
1730  Glasögonbågarna uppfinns.
1731  Ostindiska kompaniet bildas.
1734  Ny lag avskaffar stympning som straff.
1734  Obligatorisk bouppteckning blir lag i Sverige.
1739  Vetenskapsakademien grundas.
1741-1743  Hattarnas ryska krig.
1743  Stora daldansen utspelar sig.
1749  Sverige får en modern befolkningsstatistik.
1751  Kung Fredrik I dör. Adolf Fredrik blir kung.
1752  Serafimerlasarettet invigs i Stockholm.
1753  Den gregorianska kalendern införs.
1755  Cajsa Wargs kokbok kommer ut.
1757  Storskifte införs i Sverige.
1757  Kaffeförbud införs i landet.
1757-1762  Pommerska kriget.
1760  Sverige har 1 miljon 925 tusen invånare.
1765  Mösspartiet tar makten i Sverige.
1767  Sverige har 2 009 696 invånare.
1769  Kaffeförbudet från 1757 hävs.
1771  Adolf Fredrik dör. Gustav III blir kung.
1772  Gustav III:s statskupp.
1774  Ny tryckfrihetsförordning skrivs.

Källor
Böcker:
Svenskt Biografiskt Lexikon (SBL), cd-skiva, band 9
Stora boken om Södermanlands slott och herremansgårdar
Vem är vem i Svensk historia - Lars-Ove Larsson

Hemsida:
» adelsvapen.com
» riksarkivet.se