Eva Ekeblad
| Levde: | 1724-1786 (61 år) |
| Titel: | Grevinna och uppfinnare
Första kvinnan som blev invald i Vetenskapsakademien (1748) |
| | Grevliga ätten De la Gardie nr 3. Grevlig 1615 |
| Far: | Greve Magnus Julius De la Gardie (1669-1741) |
| Mor: | Grevinna Hedvig Catharina Lillie (1695-1745) |
Biografi
Eva De la Gardie (gift Ekeblad) föddes den 10 juli 1724 i Stockholm som dotter till riksrådet, marskalken och greven Magnus Julius De la Gardie (55) och grevinnan Hedvig Catharina Lillie (28). Eva var brorsonsdotter till riksdrotsen Magnus Gabriel De la Gardie.
Äktenskap
Den 26 januari 1741 gifte Eva (16) sig med greven och politikern Claes Ekeblad (32). Claes ägde Stola herrgård i Kålland som ligger femton kilometer utanför Lidköping och Ekebladska huset i Stockholm vid dåvarande Norrmalmstorg (nu Gustav Adolfs torg på den plats där Gustav III lät uppföra operan) och Eva styrde över de stora hushållen.
Eva och Claes barnen:
1) Claes Julius (1742-1808)
2) Fredrika Ulrika (1745-1771)
3) Hedvig Catharina (1746-1812)
4) Eva Magdalena (1747-1824)
5) Beata Charlotta (1748-1771)
6) Agneta Sofia (1750-1824)
7) Ebba Maria (1752-1839)
8) Brita Lovisa (1754-1755 († 2 mån)
Sonen Claes Julius Ekeblad, som blev både generalmajor (1782) och landshövding i Uppsala län (1784) har skildrat sin mor så här: 'hon förde spiran i sitt stora hushåll i det Ekebladska huset och även på gården Stola där hon styrde och ställde med sträng hand och höll räfst med fogdarna och läste lagen för dem'.
Brännvin av potatis
Hennes kontakt med akademien startade vid ett av deras sammanträden (5 november 1748) då det meddelades att "grevinnan Ekeblad gjort åtskilliga försök att använda potatis till stärkelse och puder". Hon hade också sänt med prover och en beskrivning på hur man skulle gå tillväga. Provet kunde även blandas med havre till bröd eller till att bränna brännvin av potatis. Proverna och beskrivningarna lämnades för utlåtande till Jonas Alströmer och vetenskapsmannen Jacob Faggot som gillade vad hon åstadkommit och lovordade det vid akademiens sammankomst den 19 november samma år. Idéerna trycktes också i årets handlingar (1748).
Fördelarna med att bränna brännvin på potatis var ju att man slapp använda det lilla förråd av havre och korn som man hade för brännvinstillverkning, dessutom kunde man använda restprodukterna till kreatursfoder. Potatispudret som hon framställde var bra till att pudra perukerna med.
Riksrådet Nils Palmstierna föreslog att akademien skulle börja ta in även kvinnliga ledamöter:
"om icke akademien kunde kalla till ledamöter vittra fruntimmer, vilket ej skall vara obrukeligit i utländska societeter, såsom Émilie du Châtelet i Bolongiska akademien. Föreslog fördenskull grevinnan fru Ekeblad, som i anledning av den synnerliga håg hon haver för försöks anställande, ej skulle underlåta att ytterligare giva varjehanda nyttiga rön vid handen".
Vetenskapsakademien
1748 blev Eva den första kvinnan som blev invald som ledamot i vetenskapsakademien. Redan den 3 december samma år som hennes avhandling om potatis, stärkelse och puder presenterats valdes Eva utan votering in som ledamot av vetenskapsakademien och fjorton dagar senare fick de ett tackbrev från henne. Även om hon nu var ledamot i akademien deltog hon personligen dock aldrig i dess sammankomster. Några år senare tycks akademien ha betraktat henne som en slags hedersledamot för i ett protokoll från den 19 januari 1751 står det 'fru riksrådinnan Ekeblad efter tillförne gjord överenskommelse icke räknades ibland de ordinaira ledamöter'. Hon sände ändå in nya forskningar, bland annat om en tvål till bomullslärftsblekerier (december 1751) och en blekning av bomullsgarn (april 1752) och även dessa bidrag trycktes i handlingarna.
Av hennes vetenskapliga försök har brännvinstillverkningen av potatis blivit mest framhållet – dock var den här idén inte ny. Redan 1741 hade riksdagen fått en föreläsning betänkande potatisens förträffliga egenskaper, som uppgavs 'även kunna användas till brännvinstillverkning'. Initiativet antas komma från Jacob Albrecht von Lantingshausens som då satt i utskottet och kände potatisbränningen från kontinenten.
År 1771 dog både hennes man Claes (63) samt två av hennes döttrar, Fredrika (26) och Beata (23).
Eva (61) gick den 15 maj 1786 i Lidköping.
Stöd historiesajten!
1731 Ostindiska kompaniet bildas
1734 Stympning avskaffas som straff
1734 Bouppteckningar blir lag i Sverige
1739 Vetenskapsakademien grundas
1740 Bellman föds i Stockholm
1741-1743 Hattarnas ryska krig
1743 Stora daldansen utspelar sig
1749 Modern befolkningsstatistik införs
1751 Fredrik I dör, Adolf Fredrik blir kung
1752 Serafimerlasarettet invigs (Sthlm)
1753 Den gregorianska kalendern införs
1755 Cajsa Wargs kokbok kommer ut
1757 Storskifte införs i Sverige
1757 Kaffeförbud införs i landet
1757-1763 Pommerska kriget pågår
1760 Sverige har 1 925 000 invånare
1765 Mösspartiet tar makten i Sverige
1767 Sverige har 2 009 696 invånare
1769 Kaffeförbudet från 1757 hävs
1771 Adolf Fredrik dör
1771 Gustav III blir kung
1772 Gustav III:s statskupp
1774 Ny tryckfrihetsförordning skrivs
1779 Sverige förbjuder häxjakt
1784 Kolonin Saint Barthélemy grundas
• Svenska män och kvinnor (Bonniers förlag)
• Svenskt biografiskt lexikon (SBL 10)
• Svenskt biografiskt lexikon (SBL 12)
• Vem är vem i svensk historia (Larsson)
Hemsida:
» riksarkivet.se
» geni.com
» adelsvapen.com
» riddarhuset.se
Stöd historiesajten!