Uppfinningar & Upptäckter

Svensk-amerikanen (han utvandrade 1882) Alexander Samuelsson (1862-1934) säg stå bakom designen av coca-colas välkända flaska. 1913 anordnade 'The Coca-Cola Company' en designtävling för att ta fram en ny enhetlig förpackning för sin succédryck. Ett av företagen som var med var CJ Root Glass Company i Indiana där Samuelson var överintendent. Tillsammans med sitt team inspirerades han av kolanötens utseende och skapade den nu världsberömda konturflaskan i ljusgrönt glas och vann tävlingen. År 1915 registrerade 'The Coca-Cola Company' patent på tre olika flaskor och en av dessa var konturflaskan som Alexander Samuelsson skapade.

Den första riktiga termometern med en skala skapades 1612 av läkaren och vetenskapsmannen Santorio Santorio (1561-1636). Han var den första som använde instrument vid mätning av människans temperatur, andning och vikt.

Belgaren Adolphe Sax (1814-1894) fick 1846 patent på saxofonen. Han kom på idén av den när han skulle förbättra klarinettens konstruktion.

Gasen upptäcktes 1774 av den svenske kemisten Carl Wilhelm Scheele (1742-1786) vid hans studier av brunsten. Scheele trodde att gasen innehöll syre. 1810 föreslog Humphry Davy (1778-1829) att klor var ett grundämne.

Den första som lämnade in patent på tuggummi var tandläkaren och amerikanen William F. Semple som i december 1869 gjorde detta. Dock hade tuggummi redan sålts kommersiellt sedan 1848. Det var då John B. Curtis som sålde sitt tuggummi som kallades för "State of Maine Pure Spruce Gum" Två år senare började Curtis sälja smaksatt paraffin som blev ännu mera populärt. Det var dock ändå William Semple som lämnade in den första patentet på tuggummi.

Den tyskfödde brittiska ingenjören Augustus Siebe (1788-1872) uppfann 1837 en dykarhjälm som satt fast i dykardräkten. Dykarhjälmar hade funnits tidigare men hans idé var att sätta fast den i en vattentät dykardräkt samt att det fanns en ventil i hjälmen som var sluten till en luftpump på ytan. Den nya utrustningen var säkrare och mer effektiv och förändrade undervattensarbetet från 1830-talet och framåt.

De amerikanska ingenjörerna Norman Joseph Woodland (1921-2012) och Bernard Silver (1924-1963) uppfann/definierade streckkoden i början av 1950-talet. De kunde dock inte använda sin uppfinning eftersom det inte fanns någon utrustning som kunde läsa dem. De tog dock patent på den oktober 1952. IBM köpte senare patentet och inte förrän lasern uppfanns kunde man börja använda streckkoder.

1968 försökte Spencer Ferguson Silver (1941-) att utveckla ett superstark lim men istället skapade han av misstag ett lågt-klibbigt, återanvändbart lim som han försökte lansera, men ingen var intresserad. 1974 kom kollegan, uppfinnaren och forskaren Arthur Fry (1931-) vid företaget 3M i USA, med idén att använda limet för att förankra sitt bokmärke i sin psalmbok. Produkten såldes som "Post-Its" från 1979.

Polystyren, som ingår i gruppen styrenplaster, upptäcktes av en slump 1839 av den tyske apotekaren Eduard Simon (1789-1856), även om han då inte förstod vad han hade upptäckt. Det gick åttio år innan den tyske kemisten Hermann Staudinger (1881-1965) förstod vad det var Eduard Simon hade upptäckt, vilket kom att lägga grunden till plastindustrin. Polystyren (PS) ingår idag i många olika saker såsom leksaker, skyltar, behållare med livsmedel, skåp osv.

Den moderna klädnypan uppfanns av David M. Smith (1809-1881) som tog patent på den 1853. Smiths variant var gjord av två små 'träben' som satt ihop med en förspänd metallfjäder.

Mikrovågsugnen uppfanns av amerikanen och fysikern Percy Spencer (1894-1970) då han la märke till att en magnetron (ett slags elektronrör med en het katod (negativ elektrod) i ett cylindriskt centrum) smälte chokladen han hade i fickan, vilket gjorde att han fick idén att även annan mat borde kunna värmas upp. Därefter utvecklade han mikrovågsugnen som han tog patent på 1947.

Jeansen skapades 1872 i San Francisco av skräddaren Levi Strauss (1829-1902) tillsammans med skräddaren och uppfinnaren Jacob Davis (1834-1908). Nitarna var egentligen Davis idé, men eftersom han saknade pengar till en patentansökan hjälpte Strauss till ekonomiskt. Patentet beviljades den 20 maj 1873.

Beroende på var man läser så uppges det att olika personer var först med att uppfinna skiftnyckeln, och en av dessa personer är engelsmannen Joseph Stubs som 1840 uppfann och året därpå fick patent på sin version av skiftnyckel. Hans version fungerade genom att man vred en hylsa på skaftet så att gapet ändrades. Stubs modell blev aldrig satt i produktion.

Svenskfödda Gideon Sundbäck (1880-1954) fick patent på en vidareutveckling av blixlåset 1917. Sundbäck, i samarbete med verktygsarbetaren Peter Aron Aronsson (1862-1936) kom på idén att stansa ut häktorna och klämma fast dem i två tygband, som sedan kunde sys fast med maskin. I Sverige började blixtlås tillverkas 1931 vid Gusums bruk.

Den svenska läkaren Nanna Charlotta Svartz (1890-1986) blev Sveriges första kvinnliga professor vid en svensk statlig högskola. I samarbete med AB Pharmacia utvecklade hon läkemedlet salicylazosulfapyridin, som säljs under namnet Salazopyrin, och som tillhör sulfonamidgruppen. Läkemedlet används bland annat av dem som har ledgångsreumatism.

Den svenske professorn i fysikalisk kemi The Svedberg (1884-1971) utvecklade 1929 en analytisk ultracentrifugering. Metoden används för att separera renade proteiner från varandra. Han fick enheten Svedberg, S, uppkallad efter sig.

1809 demonstrerade den tyske anatomiprofessorn Samuel von Sömmerring (1755-1830) sin elektrokemiska telegraf. Den hade 35 kablar som var inkapslade i syrafyllda rör och när ström skickades genom rören bildades bubblor i syran som mottagaren kunde läsa av. Meddelanden kunde överföras elektriskt upp till några kilometer.