Carl Gustaf Armfeldt d.ä.
| Levde: | 1666-1736 (69 år) |
| Titel: | General 1735 |
| | Friherrliga ätten Armfeldt. Friherrlig 1731 |
| Far: | Gustaf Armfelt (1626-1675) |
| Mor: | Anna Elisabeth Brakel (-1684) |
Biografi
Carl Gustaf Armfeldt föddes i Ingermanland (som då tillhörde Sverige) den 9 november 1666 som son till överstelöjtnant Gustaf Armfelt (40) och Anna Elisabeth Brakel.
Sjutton år gammal började han som korpral vid Nylands kavalleri. Två år senare (1685) lämnade han denna tjänst och reste till Frankrike för att där praktiskt studera krigaryrket. Han blev kvar där i tolv år och under den tiden gick han från enkel soldat till kaptens grad. Han deltog med heder i en mängd strider och belägringar och visade vid flera tillfällen oförskräckt mod och kallblodighet. Vid det stora nordiska krigets (1700-1721) utbrott anställdes han 1701 som generaladjutant vid finska armén där han snart avancerade till överste för Nylands infanteri.
Krigstjänst
Armfeldt deltog och utmärkte sig i kriget, bland annat i Helsingfors 1713 och Storkyro 1714. Vid femtiett års ålder (1717) utnämndes han till generallöjtnant och fick befälet över den 7 500 man starka armé som på Karl XII order följande år skulle gå in i Norge och försöka inta Trondheim och rensa Tröndelag från fientliga styrkor. Företaget misslyckades dock dels på grund av de norska böndernas tappra motstånd och dels till följd av bristen på livsmedel och av det kalla vädret och även för att Armfeldt inte riskerade att storma den välbemannade staden. Härens underhåll började svikta rejält och Karl XII:s upplagda plan på försörjning hemifrån fungerade inte. Manskapet led brist på mat, och skor och strumpor var utslitna. Många soldater rymde från krigstjänsten och flera gjorde myteri.
Storm på fjället
Den 28 december 1718 fick Armfeldt höra att kungen blivit skjuten och han fick order att återvända till Sverige. Under den sex mil långa marschen hem över fjällen den 1-4 januari 1719 drabbades hans armé av en fasansfull storm. Karolinerna gick vilse i snöyran, och kylan gjorde att tusentals soldater frös ihjäl och endast omkring 870 kom hem igen, till stor del gamla härdade finnar. Många blev handikappade på grund av förfrysningar.
Landshövding & friherre
År 1719 utnämndes Armfeldt till landshövding i Viborgs län men han tillträdde dock aldrig detta ämbete. Sextiofem år gammal blev han friherre och fyra år senare infanterigeneral.
Äktenskap & barn
År 1700 gifte Carl Gustaf (34) sig med Lovisa Aminoff (15) och de fick barnen:
1) Gustaf (1701-1756)
2) Johan Fredrik (1702-1721)
3) Carl (1703-1707) († 3½ år)
4) Lovisa (1705-1707) († 1 år, 3 mån)
5) Claes (1706-1769)
6) Christoffer (1708-) (försvann 1734)
7) Erik (1709-1778)
8) Otto (1710-1742)
9) Carl (1712-1712) († 6 mån)
10) Vilhelm (1713-1714) († 3 mån)
11) Vilhelm (1715-1761)
12) Lovisa (1716-1717) († 8 mån)
13) Elisabet (1718-1784)
14) Reinhold (1719-1762)
15) Fromhold (1721-1797)
16) Fredrik (1722-1763)
17) Carl Johan (1723-1724) († 1 år)
18) August (1724-1738) († 13 år)
19) Johanna Lovisa (1726-1801)
Carl Gustaf Armfeldt (69) gick bort på sin gård Isnäs i Finland den 24 oktober 1736 och begravdes i Pernå kyrka i Finland. Vid sin död hade han tio av sina nitton barn i livet. Hans hustru Lovisa överlevde honom med fem år, hon drunknade den 29 november 1741.
| År | Titel/händelse (urval) |
| 1683 | Korpral vid Nylands kavalleri |
| 1685-1697 | Gick i fransk krigstjänst |
| 1700 | Antogs av generalmajor Abraham Cronhjort till generaladjutant av kavalleriet vid armén i Ingermanland och Finland |
| 1701-1706 | Deltog i samtliga fälttåg som utfördes av kavalleriet vid armén i Ingermanland och Finland |
| 1707-1711 | Överste vid Viborgs läns fördubblingskavalleri |
| 1708 | Deltog i fälttåget i Ingermanland |
| 1709 | Deltog i försvaret av Finland |
| Befälhavare i Savolaks | |
| 1711-1712 | Generalmajor av kavalleriet (apr) |
| 1711 | Chef för Nylands infanteriregemente (maj) |
| 1712 | Deltog som generallöjtnant Lybeckers närmaste man i dennes fälttåg vid Kymmene |
| 1713 | Deltog i fälttåg i södra Finland |
| 1713-1717 | Generalmajor av infanteriet (maj) |
| 1713 | Övertog befälet över finska armén (aug) |
| Ledde Finlands försvar | |
| 1715-1721 | Deltog i försvaret av Norrland |
| 1716 | Deltog i försvaret av Stockholm |
| 1717-1734 | Generallöjtnant av infanteriet |
| 1718 | Befälhavare över den så kallade jämtländska armén |
| 1718 | Ledde jämtländska arméns operationer i Norge hösten |
| 1721 | Överförde finska armén till Finland hösten |
| 1722-1736 | Mönstrade vid upprepade tillfällen förlagda regementen i Finland |
| 1731 | Friherre |
| 1734 | Tillförordnad överbefälhavare i Finland |
| 1735-1736 | General (6 mars) |
| 1735-1736 | Överbefälhavare i Finland (24 mars) |
Stöd historiesajten!
1669 Kyrkobön mot trolldom införs
1670 6 st avrättas för häxeri i Kungälv
1673 En 5 år lång missväxtperiod börjar
1676 Skeppet Kronan förliser
1677 Kyrkobönen mot trolldom avskaffas
1680 Straffet för kyrkoslagsmål skärps
1682 Indelningsverket införs
1685 Kaffet kommer till Sverige
1687 Newton ger ut sin gravitationslag
1690 Kakao/choklad kommer till Sverige
1691 Sverige drabbas av missväxt
1693 Drottning Ulrika Elonora dör
1695 En svår missväxt drabbar Sverige
1697 Kung Karl XI dör
1697 Karl XII blir kung
1697 Stockholms slott brinner
1700-1721 Stora nordiska kriget pågår
1704 Sista häxavrättningen i Sverige
1707 Ramlösa Hälsobrunn invigs
1709 Slaget vid Poltava
1710 Ca 100 000 svenskar dör i pesten
1713 Kalabaliken i Bender
1715 Nödmynt börjar tillverkas
1718 Karl XII stupar i Halden, Norge
1718 Puckle uppfinner maskingeväret
1720 Fredrik I blir svensk kung
1721 Ryska flottan härjar Norrlands kust
1725 Missväxt i stora delar av landet
1726 Bönemöten i hemmen förbjuds
1730 Glasögonbågarna uppfinns
1731 Ostindiska kompaniet bildas
1734 Stympning avskaffas som straff
1734 Bouppteckningar blir lag i Sverige
• Svenska män och kvinnor (Bonniers förlag)
• Berömda svenskar från tolv sekler (Sahlberg)
Hemsidor:
» riksarkivet.se
» geni.com
» adelsvapen.com
Stöd historiesajten!