Hjalmar Branting
Levde: | 1860-1925 (64 år) |
Titel: | Sveriges statsminister 1920, 1921-23 och 1924-25 Fick Nobels fredspris 1921 |
Far: | Lars Gabriel Branting (1799-1881) |
Mor: | Emma av Georgii (1821-1880) |
Biografi
Karl Hjalmar Branting föddes den 23 november 1860 i Stockholm som son till läraren Lars Gabriel Branting (61) och Emerentia Maria Charlotta Emma af Georgii (39).
Studier
Vid sjutton års ålder tog Branting studenten från beskowska skolan i Stockholm. Han hade då redan frivilligt börjat tjänstgöra på Stockholms observatorium under ledning av astronomerna Hugo Gyldén och Oskar Backlund. Under de följande fem åren studerade han de fysisk-matematiska vetenskaperna och tjänstgjorde däremellan, och också 1882-83, som amanuens vid Stockholms observatorium. Redan som student hade han börjat intressera sig för politiska och ekonomiska frågor, och efter ett tag lämnade han helt den vetenskapliga banan för att ägna sig helt åt politiken.
Tidningen Tiden
År 1884 blev Branting medarbetare i Klas Pontus Arnoldsons tidning 'Tiden' som han 1885 räddade från att läggas ner. Han gav sedan ut tidningen nästan helt på egen bekostnad. Tidningen blev antagen som verktyg för fackföreningarna i Stockholm, men var 1886 tvungen att läggas ner. Han blev då istället utgivare av tidningen "Socialdemokraten".
Fängelse
Med undantag för åren 1892-1896 var Branting huvudredaktör för det socialdemokratiska partiets och de fackliga organiserade arbetarnas stämma. I egenskap av ansvarig utgivare för 'Socialdemokraten' blev han 1888, på grund av två uppsatser som var tryckta i tidningen, dömd både till böter och tre ½ månads fängelse. Innehållet hade betecknas som "förnekelse" och "hädelse".
Arbetarrörelsen
Vid sidan av sin tjänst som redaktör var han också under åratal talare på en massa möten i olika delar av landet, där han outtröttligt pratat för socialdemokratin och fackföreningsrörelsen. Genom sin framstående folkliga talarkonst, genom sin bildningsgrad och värmen i sin verkliga övertygelse vann han en hög ställning inom den svenska arbetarrörelsen.
Finansminister 1917-1918
1896 valdes han in i riksdagens andra kammare och elva år senare (1907) var han Socialdemokraternas partiledare. Fram till år 1902 var han den enda socialdemokratern i riksdagen. Åren 1917-1918 var han finansminister.
Statsminister & fredspris
Brantings stora tro på fred genom en tryggad internationell rättsordning gjorde att han blev en av de främsta pådrivarna av Nationernas Förbund (grundad 1920, upphörde 1946). Han verkade aktivt för Sveriges inträde i den nya världsorganisationen (1920) och för sitt hårda jobb här fick han 1921 års Nobels fredspris som han delade med norrmannen Christian Lange.
(1855-1950)
Äktenskap & barn
Den 4 april 1884 gifte Branting (23) sig med författarinnan Anna Matilda Charlotta Jäderin (28) och de fick barnen:
1) Georg (1887-1965)
2) Sonja (1890-1981)
Anna Matilda hade tre barn från ett tidigare äktenskap, födda 1878, 1880 och 1881.
Hjalmar Branting (64) gick bort den 24 februari 1925 och begravdes på Adolf Fredriks kyrkogård i Stockholm.
År | Titel/händelse (urval) |
1868 | Elev vid Beskowska skolan |
1877 | Avlade mogenhetsexamen vid Stockholms gymnasium (maj) |
1879-1880 | Amanuens (assistent) vid Stockholms observatorium |
1882-1884 | Åter amanuens (assistent) vid Stockholms observatorium |
1883 | Riksdagsreferent i Stockholms dagblad |
1884 | Medarbetare i tidningen Tiden |
1885-1886 | Redaktör för tidningen Tiden (vår-jan) |
1886-1892 | Redaktör för Socialdemokraten (sept-apr) |
1886 | Medarbetare i Socialdemokraten |
1877-1882 | Student i Uppsala |
1887-1890 | Riksdagsreferent i Dagens nyheter |
1889 | Ledamot av socialdemokratiska partistyrelsen från första partikongressen |
1889 | Ordförande av styrelsen för Socialdemokratiska arbetarpartiets norra och mellersta distrikt |
1892-1896 | Riksdagsreferent i Dagens nyheter |
1893 | Deltog i folkriksdagen |
1896-1908 | Redaktör för Socialdemokraten (nov-nov) |
1896 | Deltog i folkriksdagen |
1897-1925 | Ledamot av riksdagens andra kammare |
1906-1921 | Ordförande i socialdemokratiska riksdagsgruppen |
1906 | Valman för utseende av tryckfrihetskommitterade |
1907-1915 | Ledamot av ålderdoms- och invaliditetsförsäkringskommittén |
1907 | ledamot av bevillningsutskottet |
1907 | Ledamot av första särskilda utskottet (rösträttsutskottet) |
1907 | Ordförande i verkställande utskottet |
1908-1909 | Valman för utseende av tryckfrihetskommitterade |
1908-1911 | Åter ledamot av bevillningsutskottet |
1908-1917 | Redaktör för tidskriften Tiden |
1911-1914 | Ledamot av första (finansiella) beredningen för utredning av frågan om rikets försvarsväsen |
1911-1917 | På nytt redaktör för Socialdemokraten (jan-okt) |
1912-1914 | Vice ordförande i konstitutionsutskottet |
1912-1914 | Ledamot av styrelsen för riksdagens interparlamentariska (freds) grupp |
1914 | Vice ordförande av styrelsen för riksdagens interparlamentariska (freds)grupp |
1912-1921 | Ledamot av talmanskonferensen |
1912 | Ledamot av styrelsen för riksdagens interparlamentariska (freds)grupp |
1913 | Sakkunnig i pensionsstyrelsen |
1913 | Vice ordförande i särskilda utskottet (pensionsutskottet) |
1914-1915 | Valman vid justitieombudsmansvalet |
1914 | Ledamot av första särskilda utskottet (försvarsutskottet) |
1914 | Ledamot av hemliga utskottet |
1915-1917 | Ledamot av kommittén angående obligatorisk sjukförsäkring m. m. (dec-okt) |
1915 | Valman vid militieombudsmansvalet |
1916-1917 | Ledamot av strafflagskommissionen |
1916-1921 | Ledamot av hemliga utskottet |
1916 | Vice ordförande i särskilda utskottet (olycksfallsförsäkringsutskottet) |
1917-1918 | Statsråd och chef för finansdepartementet |
1918-1919 | Ledamot av kommittén för samarbete mellan regering och riksdag i viktiga utrikespolitiska angelägenheter |
1918-1920 | Bankofullmäktige |
1918-1922 | Ledamot av kommittén för tillvaratagandet av de neutrala staternas intressen efter världskrigets slut (ang. Nationernas förbund) |
1918-1923 | Ledamot av kommittén angående utrikesdepartementets omorganisation |
1918 | Ordförande i tredje särskilda ritskottet (rösträttsutskottet) |
1919-1921 | Svensk delegerad i Ålandsfrågan |
1919 | Ledamot av första särskilda utskottet (författningsutskottet) |
1919 | Ledamot av svenska föreningen för nationernas förbund och av dess styrelse från föreningens stiftande |
1919 | Medlem av dess permanenta internationella kommission s. å.; svensk delegerad vid fredskonferensen i Paris (apr) |
1919 | Medlem av utrikesdepartementets antagningskommitté |
1919 | Ordförande på Internationalens konferens i Bern |
1920 | Ordförande i första särskilda utskottet (ang. Nationernas förbund) |
1920 | Statsminister (mars-okt) |
1921 | Representant i interparlamentariska unionens råd |
1920 | Svenskt ombud vid Nationernas förbunds delegeradeförsamling i Geneve |
1921-1923 | På nytt statsminister och minister för utrikes ärenden (okt-apr) |
1921 | Erhöll hälften av Nobels fredspris |
1921 | Ledamot av Nationernas förbunds kommission för minskning av rustningarna |
1921 | Ledamot av utrikesnämnden |
1921 | Vice ordförande 1914 och representant i interparlamentariska unionens råd |
1921 | Valman vid fullmäktigevalen |
1922 | Chef för svenska delegationen vid Genuakonferensen |
1923-1924 | Ledamot av utrikesnämnden |
1923-1925 | Medlem av Nationernas förbunds råd |
1924-1925 | På nytt statsminister |
1924 | Ledamot av särskilda utskottet (försvarsutskottet) |
1924 | Ordförande i socialdemokratiska riksdagsgruppen |
1924 | Åter ledamot av talmanskonferensen |
1873 Riksdalern ersätts av kronan
1876 L M Ericsson grundas
1877 Telefonen börjar införas i Sverige
1878 Metersystemet införs
1881 Nattarbete för barn förbjuds
1885 Första blindtarmsoperationen
1886 Pemberton uppfinner Coca-cola
1889 Sveriges första telefonkatalog ges ut
1890 Sista avrättningen av en kvinna (sv)
1894 Rudyard Kipling ger ut Djungelboken
1897 Första Penninglotten säljs
1901 Allmän värnplikt införs
1905 Sverige-Norge unionen upplöses
1907 Oscar II dör Gustav V blir kung
1910 Sveriges sista dödsstraff verkställs
1912 Titanic går under
1913 Sundbäck uppfinner blixtlåset
1917 Ryska revolutionen bryter ut
1919 Kvinnor får rösträtt i Sverige
1919 Mors dag firas 1:a gången i Sverige
1924 Världens 1:a TV-sändning genomförs
• Svenska män och kvinnor (Bonniers förlag)
• Berömda svenskar från tolv sekler (Sahlberg)
Hemsida:
» riksarkivet.se
» Branting nyförlovad
» Branting 1875
» Branting 1896