August Blanche

Levde: 1811-1868 (57 år)
Titel: Politiker, folklivsskildrare, författare och skald
Far: Mårten Christoffer Bergwall (1782-1852)
Mor: Catharina Christina Hedberg
August Blanche Historia
August Theodor Bergwall föddes i Stockholm den 17 september 1811 som son till kyrkoherden i Ladugårdslands församling i Stockholm, Mårten Christoffer Bergwall (29) och tjänstepigan Catharina Christina Hedberg. August föddes utom äktenskapet och samma år han föddes gifte sig modern med hovslagaren Johan Jakob Blanck och August tog styvfaderns efternamn Blanck, som senare ändrades till Blanche.

August blev student vid Uppsala universitet 1829 och bestämde sig sedan för den civila tjänstemannabanan. Han tog juridisk filosofisk examen 1832 och samma år började han i räkenskapsverken i Stockholm.
Efter fyra års arbete där, vände han dock tillbaka till universitetet och tog 1838 juris utriusque kandidatexamen. Samma år blev han extra ordinarie kanslist i justitierevisionen och vice auditör vid Svea artilleriregemente (till 1853).

Som skriftställare uppträdde han första gången 1838 med ett par politiska broschyrer som väckte sån uppmärksamhet, att han blev tillfrågad om han ville ta över redaktionen av tidningen "Freja", vilket han också gjorde. Denna tjänst hade han till år 1842.

Hans första dramatiska stycke Positivhataren uppfördes den 21 mars 1843 på Nya teatern och mottogs med stormande bifall. Den följdes snart av en mängd andra pjäser.

Årtal Pjäser (urval)
1844 Magister Bläckstadius
1845 Läkaren
1845 Rika Morbror
1846 Järnbäraren
1846 Engelbrekt och hans Dalkarlar
1846 Herr Dardanell
1847 Hittebarnet
1848 Ett resande teatersällskap m.fl.

Efter hand lämnade han dramatiken, för att börja skriva noveller och romaner istället. Hans gjorde bland annat skildringar av Stockholmslivet.

Årtal Romaner (urval)
1847 Vålnaden
1847 Flickan i Stadsgården
1848 Banditen
1848 Första älskarinnan
1851 Sonen af Söder och Nord m.fl.

August Blanche
August Blanche i unga år
Augusts arbeten har nått en stor popularitet och hans samlade skrifter ha getts ut i åtskilliga upplagor, bland annat en illustrerad sådan åren 1889-1891.
Han arbetade även på äldre dagar som publicist i "Illustrerad Tidning" 1857-1863. Efter att han ärvt en större förmögenhet började han delta i det politiska livet med stort intresse. 1859 utsågs han med högsta röstantal till representant för huvudstadens fjärde valkrets (Ladugårdslandet), och detta uppdrag förnyades också på de båda följande ståndsriksdagarna. Han var också ledamot av Andra kammaren 1867-1868.

Det var också på hans initiativ som borgare- och bondestånden vid 1859-1860 års riksdag ansökte hos kungen om ett förslag till representationsreform, och han var en av ledamöterna i den centralkommitté som hade hand denna kampanj. Han talade även på många möten och banketter.

Sista gången han offentligt uppträdde som talare var vid avtäckandet av Karl XII:s skulptur, den 30 november 1868. Omedelbart efter det att han hållit sitt tal, greps han av illamående och dog efter en kort stund, 57 år gammal och ogift. Han ligger begravd på Norra begravningsplatsen i Stockholm.

dela sidan
  
Samtida händelser 1811 - 1868

1818  Karl XIII dör och Karl XIV Johan blir kung.
1822  358 hus i Norrköping brinner ner.
1822  Kaffeförbudet från 1817 hävs.
1824  Stockholms dagblad grundas.
1827  Brand förstör största delen av Åbo.
1830  Lars Johan Hierta grundar Aftonbladet.
1831  Första hästkapplöpningen i Sverige.
1832  Dödsstraff genom hängning avskaffas.
1834  Första mekaniska bomullsväveriet etableras.
1834  Koleran dödar 12 500 i Göteborg.
1836  Triumfbågen i Paris färdigbyggd.
1838  Demonstrationer i Stockholm mot judar.
1841  Spö- och risstraff i.s.f. böter avskaffas.
1841  Stockstraffet avskaffas.
1842  Riksdagen inför obligatorisk skolgång.
1844  Karl XIV Johan dör. Oscar I blir ny kung.
1844  Pasch uppfinner säkerhetständstickan.
1845  Förbudet att kusiner gifter sig upphävs.
1846  Skråväsendet avskaffas.
1850  Grunden till dagens svenska polis läggs.
1853  Första svenska telegraflinjen öppnas.
1855  Offentliga spö- och risstraff avskaffas.
1856  Sveriges första järnväg öppnas.
1859  Oscar I dör. Karl XV blir kung.
1862  Järnväg mellan Stockholm-Göteborg invigs.
1865  Svenska röda korset bildas.

Källor

Hemsida:
» riksarkivet.se
» runeberg

Inlagd 2005-01-13 | Uppdaterad 2019-06-21