Lars Johan Hierta

Levde: 1801-1872 (71 år)
Titel: Filosofidoktor, riksdagsman, notarie, publicist, Aftonbladets Grundare
Adel/ätt: Adliga och friherrliga ätterna Hierta. En gren friherrlig 1832
Far: Carl Didrik Hierta (1758-1816)
Mor: Hedvig Johanna Schméer (1766-1804)

Lars Johan Hierta

Biografi
Lars Johan Hierta föddes den 23 januari 1801 i Uppsala som son till räntmästaren Carl Didrik Hierta (43) och Hedvig Johanna Schméer (35). När Lars johan var tre år gammal dog hans mor och vid femton hans far.

Ännu inte fyllda fjorton tog Hierta studentexamen och var vid tjugo års ålder redan filosofidoktor och juris kandidat.

Han tjänstgjorde i bergskollegium fram till år 1825, då han utnämndes till ordinarie notarie. Under samma tid tjänstgjorde han även en kortare tid vid protokollet i hovrätten och i kommersekollegium och hos justitiekanslären. Åren 1828-1830 var han notarie hos ridderskapet och adeln. 1829 grundade han Hiertas bokförlag.

Första numret av Aftonbladet

Aftonbladet
Det Hierta dock är mest berömd för är som grundare av Aftonbladet. Efter att ha köpt ett gammalt tryckeri i Gamla stan kom det första numret av tidningen ut den 6 december 1830. Att tidningen just fick heta Aftonbladet berodde på att den kom ut om aftonen, när de andra dagstidningarna kom ut på morgonen. Hans tanke med tidningen var att skapa en lättläst och fördomsfri tidning – och den blev snart oumbärlig för många. Tidningen var modernt redigerad med officiella meddelanden, ledare, aktuella nyheter, och eftersom den kom ut på kvällen kunde de bjuda på utlandsnytt som kommit med posten på morgonen, vilket de andra tidningarna först fick med nästa dag! Artiklarna i tidningen kunde dock många gånger vara lite vassa och ibland gick de till angrepp på kungen, Karl XIV Johan, och på hans sätt att styra landet. Tidningen drogs in hela fjorton gånger av "indragningsmakten" (liknande censur) mellan åren 1835-1838. När Hierta avgick som redaktör tjugoett år senare (1851) var tidningen emellertid den mest lästa i landet.

Efter att han avgått som redaktör ägnade han mycket tid åt politiken. Som riksdagsman, först som ledamot av riddarhuset och därefter i borgareståndet, där han under 1859-1866 var en av huvudstadens representanter. Envist jobbade han för de stora kulturfrågorna och arbetade ivrigt för Sveriges politiska utveckling och upplysning, för rättvisa och mildare lagar, erkännande av varje människas naturliga rättigheter, särskilt för kvinnans, för större religionsfrihet, avskaffandet av klassindelningen, tidsenligare tullagstiftningar och sparsamhet med statens medel, och så vidare.

Hiertas vapen

Liljeholmens stearinljusfabrik
Även på områden som industri och handel uträttade Hierta mycket. Han var till exempel den första som med framgång sysselsatte sig med att framställa stearinljus - han grundade Liljeholmens stearinljusfabrik. Och på sin egendom Barnängen uppförde han en sidenfabrik. Han ställde sig också i spetsen för det bolag, som under namnet Gotländska Myrodlingsbolaget verkställde utdikningar och odlingar på Gotlands vattendränkta trakter. Han satte även i gång med ångbåtar, och allt detta skötte han under tiden som han även hade grosshandel och var förläggare.

Äktenskap & barn
År 1833 gifte Hierta (32) sig med Vilhelmina Fröding (28) som bland annat skänkte 100 000 kr till Stockholms högskola för upprättande av en professur i nationalekonomi och år 1878 (sex år efter Hiertas död) 400 000 kr till en fond för stiftelsen Lars Hiertas minne.

Barn
Hierta och hustrun Vilhelmina fick döttrarna:
1) Bertha Amalia (1836-1926)
2) Clara Virginia (1839-1863)
3) Ebba Cecilia (1840-1908)
4) Anna Vilhelmina (1841-1921)
5) Hedvig Elisabeth ( -1910)

Älskarinna & barn
Med Wendela Hebbe fick han Hierta:
6) Johan Edvard (1852-1927)

Lars Johan Hierta (71) gick bort i Stockholm den 20 november 1872 och begravdes på Norra begravningsplatsen i Stockholm.

swishikon Stöd historiesajten! swishikon

Inlagd 2004-11-08 | Uppdaterad 2020-08-11
Samtida händelser 1801 - 1872
1808-1809 Finska kriget
1810-1812 Kriget mot Storbritannien
1811 Soldatutskrivningsuppror i Skåne
1813-1814 Andra Napoleonkriget
1814 Fred i Kiel
1817 Kaffeförbud införs för 5:e gången
1818 Karl XIII dör
1818 Karl XIV Johan blir kung
1822 358 hus i Norrköping brinner ner
1822 Kaffeförbudet från 1817 hävs
1824 Stockholms dagblad grundas
1827 Brand förstör största delen av Åbo
1830 Hierta grundar Aftonbladet
1831 Första hästkapplöpningen i Sverige
1832 Dödsstraffet hängning avskaffas
1834 Första mekaniska bomullsväveriet
1834 Koleran dödar 12 500 i Göteborg
1836 Triumfbågen i Paris färdigbyggd
1838 Demonstrationer mot judar (Sthlm)
1841 Spö- och risstraff isf böter avskaffas
1841 Stockstraffet avskaffas
1842 Obligatorisk skolgång införs
1844 Karl XIV Johan dör
1844 Oscar I blir ny kung
1844 Säkerhetständstickan uppfinns
1845 Förbudet mot kusingifte upphävs
1846 Skråväsendet avskaffas
1850 Dagens svenska polis grundläggs
1853 1:a svenska telegraflinjen öppnas
1855 Offentliga spö/risstraff avskaffas
1856 Sveriges första järnväg öppnas
1859 Oscar I dör Karl XV blir kung
1862 Stockholm-Göteborg järnväg invigs
1865 Svenska röda korset bildas

Källor
dela sidan
Böcker:
• Svenska män och kvinnor (Bonniers förlag)

Hemsida:
» adelsvapen.com
» riddarhuset.se
» riksarkivet
» geni.com

Mer historia


swishikon Stöd historiesajten! swishikon