Emilie Högqvist

Levde: 1812-1846 (34 år)
Titel: Balettdansös, skådespelerska och älskarinna till Oscar I
Far: Anders Högqvist
Mor: Anna Beata Hedvall (1781-)

Emilie Högqvist

Biografi
Emilie Sophie Högqvist (Högquist) föddes i Stockholm den 29 april 1812 som dotter till hovmästaren Anders Högqvist och Anna Beata Hedvall (31). Hennes far blev senare hovmästare vid Sveriges då rikaste man, greve Carl De Geer vars hus låg vid Västra Trädgårdsgatan i Stockholm, ett stenkast från Gustav III:s opera.

Elev vid baletten
Emilie sägs ha fått en skral uppfostran som hennes mor klandras för. Vid nio års ålder antogs hon i alla fall som elev vid baletten där hon sedan var i fem år tills hon vid fjorton års ålder följde med Berggrens kringresande teatersällskap där hon deltog som aktris. Hon följde med sällskapet i två år och började sedan vid kungliga teaterns dramatiska scen där hon den 10 oktober 1828 debuterade som Lotta i Kotzebues Brodertvisten.

Vacker
Emilie arbetade vid kungliga scenen i sex år och under den tiden höjde hon sig varken över genomsnittet eller väckte på något annat sätt någon uppmärksamhet, förutom att hennes röst ansågs för gäll. För dåtidens ideal hade hon emellertid en annan fördel, hon ansågs vara mycket vacker. Fritz von Dardel skrev följande om Emilie:
'Denna skådespelerska var kanske ännu mer berömd för sin skönhet och sina behag än för sin talang. Hon var mycket lång och smärt, hade en hy av ros och lilja, små fina drag och vackert blont hår, därtill var hon glad och älskvärd'

Bloomfield
Bloomfield
(1802-1879)

Bloomfield & barn
Emilie hade ett förhållande med den engelske legationssekreterare John Arthur Douglas Bloomfield som hyrde en våning åt henne i Salvii gränd i Stockholm. Med Bloomfield och Emilie dottern:
1) Tekla 1833-

Paris 1834
Även kronprins Oscar fick upp ögonen för Emilie och blev förälskad. Oscars far ogillade sonens förbindelse och sände Emilie (22) till Paris 1834 för att försöka bryta deras förbindelse. I Paris lärde hon sig hos den franska skådespelerskan Anne Françoise Hippolyte Boutet (kallad Mademoiselle Mars) att använda sin röst och att gå och föra sig på ett bättre sätt. Väl tillbaka i Stockholm tyckte folk att det 'var som ett alldeles nytt väsende uppenbarat sig på tiljan' (scengolvet). Hennes förut så gnälliga röst hade blivit mjuk och behaglig och den förut så gängliga figuren hade fått stadga och hållningen ansågs vara en fulländad världsdams.

Emilie och hennes son Max, cirka 1842
Emilie och hennes son Max, cirka 1842

Stockholm
Väl tillbaka i Stockholm återupptog hon förbindelsen med Oscar som blev hennes ständige beskyddare. Hon fick dessutom en mängd roller och spelade bland annat i William Shakespeares pjäser, Ofelia, Orleanska jungfrun, Maria Stuart och många flera, fast mest spelade hon dock komedier.

Paris 1837 & 1839
På Oscars uppmaning for hon 1837 tillbaka till Paris för att utvecklas än mer. Med sin milda stämma passade hon inte att spela dåtidens mäktiga stora dramatiska utspel. Även 1839 besökte hon Paris igen.

1837 och 1839 besökte hon Paris igen och 1841 gjorde hon en resa till Italien.
Hon var kringsvärmad av konstnärer och höll en litterär salong i en praktfull våning i Palinska huset vid Gustav Adolfs torg.

Barn med Oscar
Med kronprins Oscar fick Emilie sönerna:
Hjalmar (1839-1874)
Max (1840-1872)

Kronprins Oscar
Kronprins Oscar
(1799-1859)

Hjalmar föddes i Hamburg 1839, blev 35 år gammal och gick bort under en Englandsresa 1874. Max föddes i Stockholm och gick bort i Kina 1872, 32 år gammal. Emilie brukade kalla sina söner för prinsarna av Lappland. Officiellt erkändes aldrig barnen som Oscars söner men han sörjde i alla fall för deras framtid. Oscars far Karl XIV Johan sägs ha varit mycket upprörd över sonens oäkta barn.

Kronprinsens känslor började emellertid snart svalna för Emelie och även publikens intresse svalnade. Den 7 december 1845 uppträdde Emilie för sista gången på scenen som fru de Nohan i 'Den gifte mannen i staden och på landet' samt som Aventurine i 'Polskan'.

Efter en längre tids lungsjukdom reste Emilie (34) till Italien för att under ett mildare väder försöka kurera sig men gick i Turin den 18 december 1846 där hon också begravdes.

År Titel/händelse (urval)
1821-1826 Balettelev vid Kungliga teatern
1826-1828 Anställd vid A P Berggrens resande teatersällskap
1828-1831 Elev vid Kungliga teaterns dramatiska scen
1831-1846 Aktris vid Kungliga teaterns dramatiska scen
1834 Studieresa till Paris (sändes dit av Karl XIV Johan)
1837 Studieresa
1839 Studieresa
1842-1843 Tjänstledig (juli-okt)
1846 Kallas i mantallängden och i bouppteckning för premiäraktris

swishikon Stöd historiesajten! swishikon

Inlagd 2005-05-07 | Uppdaterad 2020-12-06
Samtida händelser 1812 - 1846
1818 Karl XIII dör
1818 Karl XIV Johan blir kung
1822 358 hus i Norrköping brinner ner
1822 Kaffeförbudet från 1817 hävs
1824 Stockholms dagblad grundas
1827 Brand förstör största delen av Åbo
1830 Hierta grundar Aftonbladet
1831 Första hästkapplöpningen i Sverige
1832 Dödsstraffet hängning avskaffas
1834 Första mekaniska bomullsväveriet
1834 Koleran dödar 12 500 i Göteborg
1836 Triumfbågen i Paris färdigbyggd
1838 Demonstrationer mot judar (Sthlm)
1841 Spö- och risstraff isf böter avskaffas
1841 Stockstraffet avskaffas
1842 Obligatorisk skolgång införs
1844 Karl XIV Johan dör
1844 Oscar I blir ny kung
1844 Säkerhetständstickan uppfinns
1845 Förbudet mot kusingifte upphävs

Källor
dela sidan
Böcker:
• Svenska män och kvinnor (Bonniers förlag)

Hemsidor:
» riksarkivet.se
» runeberg.org
» stora bilden
» runeberg » Bloomfield

Mer historia

swishikon Stöd historiesajten! swishikon