Henrik Ibsen

Historia

Henrik Ibsen föddes i Skien i Norge den 20 mars 1828 som son till köpmannen Knud Ibsen (31) och Marichen Altenburg (29).

Henriks far var till en börja en förmögen man men då Henrik var sju år gammal försämrades familjens ekonomi drastigt. Hans dröm var att utbilda sig till läkare och för att få råd att fortsätta utbilda sig efter grundskolan började han vid femton års ålder att jobba som lärling hos en apotekare i Grimstad.

Arton år gammal (1846) fick Henrik ett utomäktenskapligt barn med tjänsteflickan Else Sophie Jensdatter (28). Barnet döptes till Hans Jacob Henriksen. Detta var en stor skam för familjen och Ibsen och hans far grälade så hemskt att de bröt kontakten helt i 25 år. Ibsen som var arton år gammal när barnet föddes, fick försörja sonen till denne var fjorton, Henrik och sonen verkade dock inte ha någon som helst kontakt.

Under signaturen Brynjolf Bjarme gav han 1850 ut sitt första skådespel Catilina, en drama i tre akter. Pjäsen blev dock avvisad från alla teatrar. En vän till Ibsen hade precis ärvt pengar och använde lite av dem till att trycka upp 250 exemplar av Catilina för att sälja, men endast 40 såldes. Resten köpte en köpman billigt för att använda som inslagningspapper. Under studietiden skrev han skådespelet Kjæmpehøien som han hade bättre tur med. Den blev accepterad av Oslo teater där den spelades upp i september 1850 men den blev ingen succé det heller och spelades bara tre gånger. Hösten 1851 blev han dramatisk författare vid Ole Bulls teater i Bergen, där han var tvungen att skriva ett skådespel om året. Han skrev många stycken där men de flesta blev inte framgångsrika, med undantag av 'Fru Inger til Østeraad' och 'Gildet paa Solhaug'. Den sistnämnda fick han mycket beröm för, även av Bjørnstjerne Bjørnson, vilket betydde mycket för Ibsen.

Tjugonio år gammal (1857) flyttade han till Kristiania (Oslo) där han blev instruktör på Kristianias teater. 1858 gifte sig Henrik (30) med Suzannah Daae Thoresen (22) och året därpå föddes deras enda barn, sonen Sigurd Ibsen som i vuxna livet blev författare och politiker.
Ibsens skådespel 'Kjærlighetens Komedie' (1863) provocerade många och blev illa omtyckt men samma år kom han även ut med 'Kongsemnerne' som blev en desto större framgång. En tid därefter samlade Bjørnstjerne Bjørnson in pengar till Ibsen så att han kunde åka utomlands för att skriva, vilket han också gjorde 1864. Han bodde sedan utomlands i 27 år, bland annat i Rom, München och Dresden (Tyskland) och besökte bara Norge på några kortare besök.

Det var utomlands som han skrev sina stora skådespel, bland annat 'Brand' som blev hans genombrott och året därpå kom 'Peer Gynt', som Edvard Grieg satte musik till och som sägs vara ett av världens mest kända skådespel. 1891 kom han tillbaka till Norge igen där han sedan levde ett tillbakadraget liv i Oslo.

Årtal	Skådespel & dikter (urval)
1848-1849	Catilina (drama i tre akter)
1850	Kjæmpehøien (dramatisk diktning i en akt)
1852	Sancthansnatten
1855	Gildet på Solhaug (skådespel i tre akter)
1857	Fru Inger til Østråt (skådespel i fem akter)
1857	Olaf Liljekrans (skådespel i tre akter)
1858	Hærmændene på Helgeland (skådespel i fyra akter)
1863	Kjærlighedens komedie (komedi i tre akter)
1863	Kongsemnerne (historiskt drama i fem akter)
1866	Brand (dramatisk dikt i fem akter)
1867	Peer Gynt (dramatisk dikt i fem akter)
1869	De unges forbund (lustspel i fem akter)
1873	Kejser og Galilæer (ett världshistoriskt skådespel)
1873	Cæsars frafald (skådespel i fem akter)
1873	Kejsar Julian (skådespel i fem akter)
1877	Samfundets Støtter (skådespel i fyra akter)
1879	Et dukkehjem (skådespel i tre akter)
1881	Gengangere (familjedrama i tre akter)
1882	En folkefiende (skådespel i fem akter)
1884	Vildanden (skådespel i fem akter)
1886	Rosmersholm (skådespel i fyra akter)
1888	Fruen fra Havet (skådespel i fem akter)
1890	Hedda Gabler (skådespel i fyra akter)
1892	Bygmester Solness (skådespel i tre akter)
1894	Lille Eyolf (skådespel i tre akter)
1896	John Gabriel Borkman (skådespel i fyra akter)
1899	Når vi døde vågner (dramatisk epilog i tre akter)

Ibsen gick bort efter en rad slaganfall, den 23 maj 1906, 78 år gammal. Hans skådespel fick en väldig betydelse för teaterkonstens utveckling och hans pjäser spelas ännu flitigt runtom på världens scener.