Historia:

Edvard Hagerup Grieg föddes i Bergen, Norge, (som då var i union med Sverige) den 15 juni 1843 som son till Alexander Grieg (1806-1875) och Gesine Judithe Hagerup (1814-1875). Grieg lärde sig spela piano av sin mor, som var en professionell pianist. Hans föräldrar var hängivna kristna och citerade ofta ur skrifterna för honom, både i sorg och i glädje.

Musiken var viktig i Griegs hem och hans musikaliska mor brukade arrangera musikaftnar nästan varje vecka. Grieg började redan som nioåring att komponera musik, men hans musikaliska gåvor togs inte på allvar i skolan. Femton år gammal (1858) hade han bestämt sig för att satsa på musiken, mycket tack vare den norska komponisten Ole Bull (1810-1880) som övertalade honom till detta. Grieg fick så småningom möjligheten att studera vid ett konservatorium i Leipzig i Tyskland, och där tillbringade han sedan fyra år med att studera musik. Mellan åren 1862-1866 bodde han i Köpenhamn, där han uppmuntrades av den danska kompositören Niels W. Gade (1817-1890) att börja skriva musik. Denne hade blivit intresserad av norsk folkmusik av den norska kompositören Rikard Nordraak (1842-1866).

Grieg började ivrigt studera nordisk konst, saga och folkliv och började sedan komponera rent nordiska verk. Tillsammans med Nordraak, Hornemann och Matthison-Hansen stiftade de 1864 en förening i Köpenhamn som de kallad "Euterpe", där nordiska verk tillverkades. Grieg inspirerades även av den polska kompositören Frédéric Chopin. Vintern 1865-1866 tillbringade han i Rom och väl tillbaka i Köpenhamn mötte han sin kusin, sångerskan Nina Hagerup (1845-1935) som han inte sett på flera år, och de blev djupt förälskade. Trots starkt motstånd från deras familjer, gifte de sig den 11 juni 1867 i Köpenhamn. De flyttade sedan till Kristiania (nu Oslo). Året därpå fick de dottern Alexandra som dock dog drygt ett år gammal.

I Kristiania levde paret nästan oavbrutet i åtta år. Där gav Grieg pianolektioner, ledde det "filharmoniska sällskapet" och även den musikförening han startat 1871. Dessutom skrev han ett antal större och mindre musikstycken. Han samarbetade även med Björnstjerne Björnson och skrev musik till dennes dikter. 1872 blev Grieg ledamot av musikakademin i Stockholm och två år senare fick han av norska "stortinget" ett årligt tonsättargage. De följande åren vistades han delvis i utlandet. Vid Lofthus intill Hardangerfjorden byggde han sig 1877 ett hus, där han kunde komponera i lugn och ro. 1885 byggde han sig ännu ett hus, nu i Troldhaugen utanför Bergen, där han i stort sett var varje sommar fram till sin död. (Idag är huset ett museum). Fastän hans hälsa inte var den bästa, fortsatte han med att skriva och även resa runt och dirigera och spela piano på sina konserter. Han var bland annat i Stockholm 1873, 1876, 1896, 1899 och 1904 - och där emellan i London och Birmingham 1888, Paris 1889, och 1896-1897 i Leipzig, München, London, Amsterdam, Wien, 1902-1903 i Warszawa och Prag samt årliga konserter i Kristiania (Oslo). Överallt blev han livligt hyllad. Femtiett år gammal blev han hedersdoktor i musik vid Cambridges universitet i England.

De mest berömda verken av honom är nog Henrik Ibsens pjäs Peer Gynt, som Grieg satte musiken till där bland annat "I bergakungens sal" ingår. Edvard Grieg dog den 3 september 1907 i Bergen. Hans sista ord i livet sägs ha varit: " Ja, om det måste vara så ". Hans minne hedrades genom att staten bekostade hans begravning.