Ludvig XIV
| Levde: | 1638-1715 (76 år) |
| Titel: | Fransk kung 1643-1715 (72 år) - Solkungen |
| Krönt: | 7 juni 1654 |
| Far: | Ludvig XIII (1601-1643) |
| Mor: | Anne av Habsburg (1601-1666) |
Biografi
Ludvig XIV av Bourbon (Louis XIV) föddes den 5 september 1638 i slottet Saint-Germain-en-Laye som son till det franska kungaparet Ludvig XIII (37) och Anne av Habsburg (Österrike) (37). Ludvig var kungaparets första barn – även om de varit gifta i 23 år.
Kung vid 4 års ålder
Den 14 maj 1643 dog hans far Ludvig XIII och Ludvig blev fransk kung 4 år och 8 månader gammal. Under hans minderårighet fördes regeringen av hans mor Anne och kardinal Jules Mazarin. Sistnämnde var även Ludvigs politiske läromästare. Utöver politik lärde han sig även latin, spanska och italienska men i övrigt var hans utbildning ganska bristfällig.
Myndig 1651
År 1651 blev Ludvig myndig men Mazarin fortsatte att styra landet. Många var missnöjda med Mazarins styre eftersom han tog ut dryga skatter samtidigt som han skrapade ihop en rejäl förmögenhet åt sig själv, allt medan statskassan var tom. Dessutom gillade inte den adliga oppositionen att kungamakten utökades. Missnöjet bröt till slut ut i ett svårt uppror som av hovet hånfullt kallades för 'fronden' och som pågick åren 1648-1653. Ordet fronden kommer från 'la fronde' som var en förbjuden slangbåge som Paris´ gatpojkar använde.
Trettioåriga kriget
I trettioåriga kriget (1618-1648) vann fransmännen stora framgångar och i Westfaliska freden i oktober 1648 fick Frankrike full besittningsrätt till stiften Metz, Toul och Verdun, som de i själva verket ägt sedan 1552, samt alla Österrikiska besittningar i Elsass (Alsace) som är en region i Frankrike vid gränsen mot Tyskland mellan Schweiz och Belgien. Kriget mot Spanien fortsatte framgångsrikt till 1659 då Frankrike i den så kallade Pyreneiska freden, som hölls den 7 november samma år, fick Roussillon, Conflans, en del av Cerdanya, Artois samt delar av Flandern, Hainaut och Luxemburg med viktiga fästningar.
Konung av Guds rike
Efter att Mazarin avlidit (mars 1661) kungjorde Ludvig (22) för sina ministrar att han hädanefter personligen tänkte leda regeringen. Han utropade sig därefter själv till 'konung av Guds rike' varefter han tog valspråket 'Staten, det är jag'. Ludvig sägs inte ha varit någon stor begåvning, men han var arbetsam, plikttrogen och hade både sunt förnuft, auktoritet och självförtroende. Han var dessutom duktig på att placera rätt man på rätt post, exempelvis satte han Mazarins privatsekreterare Jean Baptiste Colbert som chef över finanserna och denne lyckades bringa ordning och reda i det tilltrasslade skatteväsendet. Fram till denna tidpunkt hade 62% av skatterna försvunnit på vägen från skatteindrivarna till statskassan. Colbert ökade avkastningen från de kungliga godsen och stödde även industri och handel genom merkantilistisk lagstiftning. Som krigsminister satte han in François Michel le Tellier (markis Louvois) som kom att bli en av de största krigsministrar som funnits.
Versailles
År 1661 började Ludvig att bygga ut det lilla slottet i Versailles som hans far Ludvig XIII påbörjat och som denne hade haft som jaktstuga. Slottet ligger ungefär 17 kilometer utanför Paris och blev kolossalt stort när bygget var klart, det är 580 meter långt och har över 2000 fönster och fler än 700 rum. Enbart salen som kallas för spegelsalen är 73 meter långt och drygt 12 meter högt i tak. Slottet blev ett av världens största och praktfullaste barockslott och efter 22 års byggande kunde Ludvig (43) flytta in på palatset i maj 1682. Från denna tidpunkt, fram till oktober 1789 när Ludvig XVI med familj tvingades lämna slottet, var Versailles maktens centrum.
(1639-1715)
Enväldig härskare
År 1667 tog Ludvig ifrån Parisparlamentet rätten att protestera mot kungliga förordningar och därmed infördes det absoluta enväldet. Ludvig utförde många byggnadsprojekt, bland annat så revs resterna av Paris gamla stadsmur för att ge plats åt breda boulevarder och vid floden Seine byggdes kajer som skulle skydda mot flodens översvämningar. Han lät bygga ett sjukhus för krigsveteraner (hôtel des Invalides) som blev ett hem för de soldater som lojalt hade tjänstgjort i hans armé men som blivit sårade eller för gamla för att kriga. Frankrike blev under Ludvigs tid ett föredöme som många andra länder tog efter när det gällde både seder och bruk, kläd- och perukmode och även det franska språket spred sig till andra länder, inklusive Sverige där man ansågs vara bildad om man kunde prata och läsa franska.
Äktenskap 1 & barn
Under fredsfördraget efter trettioåriga kriget beslöts också att Ludvig skulle gifta sig med sin kusin Maria Theresa av Österrike. Giftermålet skedde också sju månader senare, den 9 juni 1660, när bägge var 21 år gamla.
Ludvig och Maria Theresas äktenskap sägs ha blivit olyckligt, mycket för att han höll sig med så många älskarinnor och Maria Theresa kände sig försummad, men med tiden fick de ändå flera barn varav endast en son blev vuxen:
1) (Louis 1661-1711)
2) Anne Elisabeth (1662-1662) († 1 mån)
3) Marie Anne (1664-1664) († 1 mån)
4) Marie Theresa (1667-1672) († 5 år)
5) Philippe Charles (1668-1671) († 3 år)
6) Louis Francois (1672-1672) († 5 mån)
(1644-1710)
Mätresser
Ludvig hade som sagt åtskilliga älskarinnor och fick många barn med vissa av dem. Den första hade han troligen bara ett platoniskt förhållande till. Hon hette Maria Mancini och var syskonbarn till kardinal Mazarin. De höll ihop i flera år tills han var tvungen att gifta sig med Maria Theresa. Här listar jag de mätresser som han fick barn med, möjligen har jag missat någon.
Mätress & barn
Mellan åren 1661–1667 hade han älskarinnan Louise de La Vallière och de fick barnen:
7) Charles (1663-1665) († 20 mån)
8) Philippe (jan 1665-1666) († 1 år)
9) Louis (dec 1665-1666) († ½ år)
10) Marie Anne (1666-1739)
11) Louis (1667-1683) († 16 år)
(1640-1707)
Mätress & barn
Åren 1667–1678 hade han älskarinnan Françoise Athénaïs de Rochechouart de Montespan mera känd som Madame de Montespan och de fick barnen:
12) Louise Françoise (1669-1672) († 2 år)
13) Louis Auguste (1670-1736)
14) Louis César (1672-1683) († 10 år)
15) Louise Françoise (1673-1743)
16) Louise Marie (1674-1681) († 6 år)
17) Françoise Marie (1677-1749)
18) Louis Alexandre (1678-1737)
Mätress & barn
Med Claude de Vin des Œillets fick han barnet:
19) Louise de Maisonblanche (1676-1718)
Legitimerade sina barn
Även om Ludvig hade många utomäktenskapliga barn med flera olika kvinnor tog han hand om alla sina barn, det vill säga de som blev vuxna, och legitimerade dem. Han gav dem även utbildningar och höga ställningar i samhället och gifte bort dem på sådant sätt att de blev riktiga prinsar och prinsessor.
Äktenskap 2
Efter 23 års äktenskap, den 30 juli 1683, dog Maria Theresa och Ludvig gifte i hemlighet om sig morganatiskt med Françoise d'Aubigné, kallad 'madame de Maintenon'. Hon kom att bli den viktigaste kvinnan i Ludvigs liv och det sägs att han till och med slutade att besöka sina älskarinnor.
År 1711 dog Ludvigs son Louis (49) som var det enda barnet som var född inom äktenskapet och som blivit vuxen.
Ludvig (76) gick bort den 1 september 1715 av kallbrand i Versailles och begravdes i S:t Denis klosterkyrka. Nästa att bli regent i Frankrike var hans sonsonson Ludvig XV eftersom både hans son och sonson hann dö före honom själv.
Kuriosa
Ludvig styrde Frankrike i 72 år vilket är det längsta någon Europeisk regent suttit vid makten.
Stöd historiesajten!
1649 Englands kung, Karl I avrättas
1652 Första kaffehuset i London öppnar
1656 Huygens tar patent på pendeluret
1657 Leopold I blir kung i Österrike
1660 Karl XI blir svensk kung
1660 Karl II blir kung i England
1666 London härjas av en stor brand
1669 Rembrandt dör
1673 Författaren Molière dör
1675 Danmark förklarar Sverige krig
1688-1697 "Nioårskriget pågår"
1697 August II blir kung i Polen
1697 Karl XII blir kung i Sverige
1701 Kaparen William Kidd avrättas
1703 S:t Petersburg grundläggs
1709 August II blir kung i Polen
1714 George I blir kung i UK
Stöd historiesajten!