Sonja Kovalevsky
| Levde: | 1850-1891 (41 år) |
| Titel: | Matematiker. Sveriges första kvinnliga professor i matematik |
| Far: | Vasily Vasilyevich Korvin-Krukovsky |
| Mor: | Yelizaveta Fedorovna Shubert (1820-1879) |
Biografi
Sonja Kovalevsky (Sofia Vasilyevna Kovalevskaya även Korvin-Krukovskaya) föddes i Moskva den 15 januari 1850 som dotter till general Vasily Vasilyevich Korvin-Krukovsky och Yelizaveta Fedorovna Shubert (30).
Sonjas far var artillerigeneral och godsägare och hennes mor kom från en tysk baronsläkt i Baltikum. Sonja växte upp dels i S:t Petersburg och dels på familjegodset Palibino i Vitryssland. Familjen hade godsförvaltare, guvernanter och livegna. I S:t Petersburg umgicks de bland annat med den ryska författaren Fjodor Dostojevskij som beundrade Sonjas storasyster Anjuta.
Utbildning & bröllop
Sonja ville bli författare precis som sin storasyster (och det blev hon långt senare) men hon tyckte även matematik var intressant och eftersom det fanns personer i hennes omgivning som såg hennes begåvning för matematik satsade hon på det istället. Åren 1866-1868 undervisades hon i elementär och högre matematik av Alexander Strannoljubskij som var professor i matematik vid den marina akademien i S:t Petersburg.
Sonja ville därefter fortsätta sina studier vid de berömda utländska universiteten - men eftersom hon var ogift ansågs detta inte lämpligt. Den vanligaste utvägen var då att ingå ett skenäktenskap som berättigade hustrun till universitetsstudier. 18 år gammal (1868), gifte hon sig därför formellt med paleontologen Vladimir Onufrevitj Kovalevsky.
Året efter bröllopet reste bägge till Heidelberg, Tyskland, där Sonja deltog i kurser i fysik och kemi samt föreläsningar om elliptiska funktioner. Efter att hon hört talas om Karl Weierstrass, som har kallats "den moderna analysens fader" reste Sonja till Berlin där Weierstrass var professor. Weierstrass, som varit ungkarl i hela sitt liv, blev förtjust i hennes begåvning och skönhet. Han var motståndare mot att kvinnor skulle studera men för Sonja gjorde han ett undantag och han undervisade henne privat åren 1871-1874.
Avhandlingar
Under sin tid vid Weierstrass publicerade Sonja tre avhandlingar:
• Om partiella differentialekvationer
• Abelska integraler
• Ringarna hos planeten Saturnus
Resultatet av detta blev att hon i sin frånvaro, och utan någon muntlig examination promoverades till doktor i matematik vid universitetet i Göttingen, Tyskland, en utmärkelse ingen kvinna före henne uppnått vare sig i Göttingen eller någon annanstans.
Barn
Trots doktorsgraden och goda vitsord från Weierstrass fick hon inte anställning vid något universitet. Hon reste tillbaka till Ryssland och till sin man, som blivit doktor i Jena 1872. Äktenskapet tycks också inte bara ha varit formellt för 1878 föddes deras dotter Sophie.
1880 reste hon tillbaka till Weierstrass i Berlin. Hon skrev en avhandling "Om ljusets fortplantning uti ett kristalliniskt medium (dubbelbrytande kristaller)" – där hon dock gjorde ett allvarligt fel som senare upptäcktes av italienaren Vito Volterra. Trots detta fel var hennes talang obestridlig.
Professor i matematisk analys
Även om hennes man var biträdande professor vid universitetet i Moskva var familjens ekonomi inte den bästa. Efter att Vladimir blivit lurad in i falska spekulationer begick han självmord 1883. Samma år i december kom Sonja till Stockholm och följande år föreläste hon med stor framgång om teorin för partiella differentialekvationer. Från och med den 1 september 1884 och fem år framåt utsågs hon till professor i högre matematisk analys vid Stockholms Högskola. 1889 ändrades denna befattning till en ständig professur.
Hon skrev ännu en avhandling: "Om en fast kropps rotation kring en fast punkt", som hon på julafton 1888 personligen fick ta emot franska Vetenskapsakademiens pris i Paris. Summan höjdes också från 3 000 till 5 000 francs. 1889 fick hon även Kungliga Vetenskapsakademiens pris och blev även ledamot av ryska Vetenskapsakademien.
Hon tog på senare år även upp sina litterära idéer och tillsammans med Anne Charlotte Leffler gav hon ut dramerna "Kampen för lyckan" och "Hur det kunde ha varit". 1889 kom hon själv ut med romanen "Ur ryska lifvet – Systrarna Rajevski" där hon skildrar sin uppväxt med sin syster i S:t Petersburg och på Palibino. Boken blev en framgång och översattes till flera språk.
Sonja reste mycket mellan olika länder i Europa, även efter att hon fått en fast punkt i Stockholm. Under ett besök i Genua blev hon förkyld och influensan utvecklade sig till lunginflammation som inte gick att hejda.
Sonja (41) gick bort i Stockholm den 10 februari 1891.
Den ryska Vetenskapsakademien gav 1948 ut samtliga av Sonjas vetenskapliga arbeten och 1950 firades hundraårsminnet av hennes födelse.
Avhandlingar
• Om en fast kropps rotation kring en fast punkt
• Om ljusets fortplantning uti ett kristalliniskt medium
Böcker
• Kampen för lyckan
• Hur det kunde ha varit
• Ur ryska lifvet – Systrarna Rajevski
Stöd historiesajten!
1859 Oscar I dör Karl XV blir kung
1862 Stockholm-Göteborg järnväg invigs
1865 Svenska röda korset bildas
1872 Karl XV dör Oscar II blir kung
1873 Riksdalern ersätts av kronan
1876 L M Ericsson grundas
1877 Telefonen börjar införas i Sverige
1878 Metersystemet införs
1881 Nattarbete för barn förbjuds
1885 Första blindtarmsoperationen
1886 Pemberton uppfinner Coca-cola
1889 Sveriges första telefonkatalog ges ut
1890 Sista avrättningen av en kvinna (sv)
• Svenska män och kvinnor (Bonniers förlag)
Hemsidor:
» riksarkivet.se
» digitaltmuseum.se
Stöd historiesajten!