Lars Gathenhielm
| Levde: | 1689-1718 (28 år) |
| Titel: | Kapare. Kallades 'Lasse i gatan' (Karl XII:s kaparkapten) |
| | Adliga ätten Gathenhielm. Adlad 1715. Utdöd 1768 |
| Far: | Anders Börjesson Gathe (-1710) |
| Mor: | Kerstin Larsdotter |
Biografi
Lars Gathe föddes den 30 november 1689 på gården Gatan (därav smeknamnet "Lasse i gatan") i Onsala socken i Halland, som son till skepparen Anders Börjesson Gathe och hans hustru Kerstin Larsdotter. Fadern var en välbärgad man och ägde bland annat fartyg, repslageri och båtvarv.
Gathe var inskriven vid Göteborgs gymnasium år 1706, men i övrigt är ingenting känt om hans studier. När hans far dog 1710 var Gathe i England, där man vet att han behärskade det engelska språket väl. Han reste hem till Sverige för att delta i faderns begravning till vilken han även skrev en sorgedikt.
Kaparbrev
Vid tidpunkten för faderns död hade rådet just godkänt en begäran om utfärdande av så kallade kaparbrev. Privata sjökaptener, köpmän och välbärgade storbönder med intressen i sjöfarten kunde slå sig samman och ansöka om kungligt kaparbrev för sina fartyg. Även ensamma personer som ville pröva lyckan till havs kunde få dessa brev, som gav dess ägare rätt att för svenska statens räkning kapa och erövra alla handelsfartyg som bedrev handel på fiendeländernas hamnar. Visserligen skulle neutrala fartyg släppas igenom, men ofta räckte det med att en del av lasten, eller besättningen, kunde knytas till fienden, för att fartyget skulle tas till svensk hamn och där dömas som så kallad pris, det vill säga erövrat byte, av en amiralitetsdomstol. Det stora nordiska kriget som pågick gav många gyllene tillfällen att kapa fiendeskepp.
Gathe tog genast tillfället i akt och skaffade sig ett kaparbrev, varefter han övertalade några att i kompanjonskap med honom utrusta ett kaparfartyg, som fick namnet Lilla Jägaren. Senare köpte han tillsammans med sin bror Christen, svågrarna Anders Thorsson och Olof Knape med flera, en franskbyggd kaparfregatt Le Triumphant. Han skaffade sig också andelar i kaparfartygen Göteborg, La Revange och Onsala Galej. Eftersom 1710 års resultat blev så gott fortsatte han på den inslagna vägen och skaffade 1711 ytterligare fem fartyg.
Äktenskap & barn
Den 2 april 1711 gifte Lars (21) sig med Ingela Hammar (18) som var dotter till en skeppare. Lars och Ingela fick barnen:
1) Kristina (1713)
2) Anders (1714-1768)
3) Olaus (1715)
4) Karl (1716-1717)
5) Lars (1717-)
Befälhavare på ett kaparfartyg
Det nygifta paret bosatte sig i Göteborg där de en kort tid före bröllopet köpt ett hus. Några dagar efter bröllopet gick han ut på kaperi som kapten på gallioten Vinthunden, och det är såvida man vet första gången han är verksam som befälhavare på ett kaparfartyg. Året därpå kapades dock Vinthunden av den norsk-danska viceamiralen Peter Tordenskjold och en stor del av besättningsmännen inklusive befälhavaren själv dödades. Trots detta gick Gathes kaperi bra och var mycket lönsamt, han fick så småningom ihop en betydande förmögenhet.
Fängslad men rymde
För att bemanna sina kaparfartyg bröt han mot rådande enrolleringsförbud, och i december 1712 dömdes han därför till böter för att ha värvat fyra båtsmän från Onsala.
I början av 1713 försökte han segla ut med kaparskeppet La Revange som var lastad med beck trots tullens förbud men tullmyndigheterna hann upp honom utanför Nya Älvsborg och förbjöd honom att avsegla. Då han trots förbudet fortsatte resan blev han upphunnen igen och fördes fängslad i land. Efter någon timme lyckades han dock rymma och stack till havs och höll sig därefter borta från Göteborg i flera månader.
Anklagad för sjöröveri
Den 30 april samma år kapades en lybsk galliot utanför Onsala av ett kaparfartyg som förde fransk flagg och flera faktorer tydde på att det var fråga om La Revange, men Gathe sågs inte ombord. Då han i november återkom till Göteborg anklagades han för sjöröveri men frikändes.
Större frihet
Den 8 februari 1715 utfärdades ett reglemente angående kaperi som gav dess utövare större frihet än förut. Av de tjugofem kaparfartyg som var i verksamhet 1715 ägde Gathe åtta. På hösten samma år sände han en galliot lastad med råg och sill till ett värde av 7 000 - 8 000 daler silvermynt till Stralsund och Wismar för att hjälpa dem där. Visserligen kom lasten aldrig fram eftersom skepparen satte eld på fartyget för att undgå danska kapare (enligt fartygets order) men expeditionen ansågs ändå så berömvärd att den omnämndes i Gathes adelsbrev.
Adlad 1715
Förslaget om att Gathe och hans bror Christen skulle adlas kom från generalguvernören i Göteborg Carl Gustaf Mörner som på nära håll kunde bedöma värdet av bröderna Gathes insatser till landets nytta och den 29 december 1715 adlades Gathe (26) av Karl XII som nyss kommit hem efter femton år utomlands. Gathe tog då namnet Gathenhielm.
Höjden av sin karriär
År 1716 ställde Gathenhielm åtta fartyg till förfogande för de transporter som behövdes för fälttåget mot Norge. Av dessa gick de flesta förlorade vid Dynekilen utan att någon ersättning verkar ha lämnats till Gathenhielm, dock fick han disponera varvet i Göteborg som ersättning för de förlorade skeppen. Den 15 jan 1717 fick Gathenhielm låna fregatterna 'Halmstad' och 'Fredrik' mot en borgen av 25 000 daler silvermynt för vardera. Samma dag som lånet av fregatterna beviljades fick han även fullmakt som kommendör samt befälsrätt över samtliga kaparfartyg. Han befann sig då hos kungen i Lund och stod nu på höjden av sin karriär. Tolv av de arton kaparfartyg som var i verksamhet 1717 tillhörde honom.
I mars 1717 frös Göta älv till och kaparna kunde inte gå till sjöss. Gathenhielm lät emellertid såga en ränna i isen och seglade själv ut och tog åtta priser ur en överraskad dansk konvoj. Detta år (1717) kapade han mellan trettio och fyrtio fartyg, däribland en västindiefarare med last värt flera hundra tusen daler silvermynt. Flera av Gathenhielms kaparfregatter uppehöll sig utanför de franska och holländska kusterna där de kapade åtskilliga fartyg. Gathenhielms kaparkapten hette John Norcross och var engelsman. Denne svartmålade kaperiverksamheten genom sina skoningslösa härjningar, som exempel kan nämnas att han i mars 1717 kapade postbåten från Holland till England vilken fördes till Göteborg.
Åtalad för smuggling
I början av 1718 åtalades Gathenhielm för utsmuggling av kopparplåtar. Han hade tillstånd att föra ut 2 500 plåtar till Holland men han lastade in 5 000 till - vilket upptäcktes. Målet höll på till juni då Karl XII la ner fallet. Kungen tyckte tydligen att kaperiverksamheten var för lönande för att stoppas, vilket troligen Gathenhielm själv höll med om.
Ännu i början av 1718 var Gathenhielm i full verksamhet, men hans hälsa var dålig, de sista åren av sitt liv var han starkt invalidiserad och måste använda krycka. Detta var säkert också orsaken till att han så tidigt lämnade det aktiva livet på fartygsdäcket och istället ägnade sig åt redarverksamheten.
Gathenhielm (28) gick bort i Göteborg fredagen den 25 april 1718 och begravdes i Onsala kyrka i Halland.
Hustrun tog över
Gathenhielms hustru Ingela (25) övertog kaperiverksamheten efter hans död och på det sätt hon styrde kaparföretaget tyder det på att hon redan långt tidigare varit djupt inblandad i verksamheten.
1956 gjordes en undersökning av hans kvarlevor och det visade sig att hans vänstra ben var kortare och betydligt svagare utvecklat än det högra, dessutom uppvisade knäleden skador som möjligen kan ha kommit från tuberkulos.
Stöd historiesajten!
1693 Drottning Ulrika Elonora dör
1695 En svår missväxt drabbar Sverige
1697 Kung Karl XI dör
1697 Karl XII blir kung
1697 Stockholms slott brinner
1700-1721 Stora nordiska kriget pågår
1704 Sista häxavrättningen i Sverige
1707 Ramlösa Hälsobrunn invigs
1709 Slaget vid Poltava
1710 Ca 100 000 svenskar dör i pesten
1713 Kalabaliken i Bender
1715 Nödmynt börjar tillverkas (sv)
• Svenska män och kvinnor (Bonniers förlag)
• Svenskt biografiskt lexikon (SBL)
• Berömda svenskar (Sahlberg)
• Populärhistoria nr 5/1997
Hemsida:
» adelsvapen.com
» digitalmuseum.se
Stöd historiesajten!