Kristofer av Bayern

Biografi
Kristofer av Bayern (av ätten Pfalz-Neumarkt) föddes den 26 februari. Årtalet verkar dock vara lite osäkert eftersom jag har sett både 1416 och 1418 i olika böcker och på nätet. Kristofer föddes i alla fall i Neumarkt in der Oberpfalz i Bayern i Tyskland som son till Johan av Pfalz-Neumarkt (ca 34) och Katarina av Pommern (ca 26). Mamma Katarina, som var grevinna av Pfalz, var syster till unionskungen Erik av Pommern.

Dansk kung 1440
Kristofer växte upp i norra Bayern där fadern styrde det pfalziska delarna. 1438 deltog Kristofer i i ett fälttåg mot polacker och böhmare. Han var intresserad av de nordiska rikena och efter att han i några år haft en post vid det tysk-romerska kejsarhovet kallades han 1438 av de danska stormännen till Danmark för att ersätta sin morbror Erik av Pommern som dansk kung, då denne blivit avsatt. Han kom till Danmark 1439 och i juli samma år hyllades han i Köpenhamn som dansk riksföreståndare och i april 1440 som dansk kung vid Viborgs landsting.

Kristofers sigill, se beskrivning längre ner på sidan

Barkakonungen
När Kristofer kom till makten var det stor hunger i landet och bönderna kallade honom därför för 'barkakonungen', vilket syftade till att de fick blanda bark i brödet för att dryga ut mjölet. Dock var det ju knappast Kristofers fel att skördarna slagit fel.

Kristofer var inte regent så länge och hann inte uträtta så mycket, men på sommaren 1441 slog han i alla fall ned ett stort bondeuppror i Danmark som startats av det danska riksrådet Henrik Tagesen . Efter upproret slagits ned avrättades Tagesen genom stegling. De övriga som deltagit klarade sig undan dödstraff men fick så höjda skatter att många fick går ifrån sina hus.

Svensk kung 1441
I september samma år valdes han till svensk kung och han kom att ägna mer uppmärksamhet åt Sverige än vad de föregående unionsregenterna gjort. När han inte var i Sverige fanns en tillförordnad riksstyrelse som utövade regeringsmakten när Kristofer inte var i landet.

Kristofers landslag
I maj 1442 kom 'Kristofers landslag' ut, som till stora delar byggde på den svensk-norska kungen Magnus Erikssons landslag som kommit ut cirka nittio år tidigare (ca 1350) och som var den första som var rikstäckande. Det är osäkert om det var Kristofer själv som stadsfäste den här reviderade landslagen, men den gällde, till en början parallellt med Erikssons lag, fram till 1734 då den nya lagen trädde i kraft.

År 1446 gjorde Kristofer en resa till Gotland för att försöka tvinga bort Erik av Pommern som suttit på Visborg slott sedan han blev avsatt 1438. Härifrån kontrollerade Erik ön samt drev en omfattande kaparverksamhet på sjön som störde den övriga handeln. I augusti kom Kristofer till Gotland och det blev förhandlingar i Västergarn där man kom överens om ett års vapenvila räknat från den 8 september 1446, och när det löpte ut skulle det kunna förlängas med sex månader.

Dorothea
(ca 1430-1495)

Äktenskap
Den 12 september 1445 gifte Kristofer (29) sig med Dorothea av Brandenburg (ca 15). Först fick de dock söka dispens hos påven för att gifta sig eftersom de var sysslingar. Men de fick sin dispens och bröllopet som hölls i Köpenhamn ska ha varit ett av de ståtligaste i nordens medeltidshistoria. Två dagar senare kröntes Dorothea till unionsdrottning i Vor Frues kirke. Äktenskapet blev barnlöst.

På väg till ett möte med ett svenskt riksråd insjuknade Kristofer (ca 31) i Helsingborg, där han också gick bort den 6 januari 1448. Han ligger begravd i Roskilde domkyrka.

Kuriosa
På sigillet ovanför står det på latin: 'Sigillum maiesstatis Cristofori d g Dacie sclauoru gotorumq regis comitis palatini Reni et ducis Banarie' vilket översatt blir ungefär 'Majestätssigill för Krisofer, af Guds nåd Danmarks, slavernes och götarnes konung, pfalzgreve på Rhein och hertig av Baiern'

Stöd historiesajten!

1422 Sverige drabbas av pesten
1430 Vadstena klosterkyrka invigs
1431 Jeanne d'Arc bränns på bål
1434 Engelbrektsupproret bryter ut
1435 Engelbrektsson blir rikshövitsman
1438 Karl Knutsson blir riksföreståndare
1442 Kristofers landslag stadfästs
1446 Lidköping får stadsprivilegier

Källor

Böcker:
• Svenska män och kvinnor (Bonniers förlag)
• Sverige och dess regenter under 1000 år (Lars O. Lagerqvist)
• Sveriges historia, koncentrerad uppslagsbok
• Sveriges regenter från forntid till nutid (Lars O. Lagerqvist)

Hemsidor:
» riksarkivet.se
» runeberg.org
» sigill

Mer historia

Adelsvapen Dödsår Efternamn Freder Förnamn Galleri Gamla ord Gravplatser Krig Mynt Regenter Uppfinningar Upptäckter Yrken Årtal Översikt 1400-talet 1500-talet 1600-talet 1700-talet 1800-talet

Stöd historiesajten!