Gustav III:s ryska krig
Pågick: | Ryssland, juni 1788 - aug 1790 (~2 år) Danmark, sept 1788 - juli 1789 (9½ mån.) |
Krig mot: | Ryssland och Danmark |
Angripare: | Sverige |
Svensk regent: | Gustav III |
Utländsk regent: | Katarina II (Ryssland) Kristian VII (Danmark-Norge) |
Befälhavare: | Berndt Johan Hastfer Gustaf Mauritz Armfelt Gustav Adolf Siegroth Carl Gustaf Armfeldt |
Svenska krigsmål:
Att ta tillbaka de områden man förlorat till Ryssland och att hejda den ryska inblandningen i den svenska politiken.
När krig bröt ut mellan Ryssland och Turkiet, tyckte Gustav att det var ett gyllene tillfälle att slå till mot Rysslands dåvarande huvudstad, Petersburg. Rysslands allierade i det här kriget var Danmark.
Enligt den svenska grundlagen fick kungen inte börja ett anfallskrig utan ständernas samtycke. Detta visste Gustav att han inte skulle få. Därför gällde det att se till "att få ryssarna att ställa till krakel vid gränsen", som han skrev till en av sina medhjälpare. Medan Gustav var på väg till Finland för att ta befälet över trupperna, förekom det också en obetydlig gränsstrid (juni 1788). Men både i Sverige och utomlands trodde man att det var Gustav själv som låtit anordna gränsstriden för att ge sitt anfallskrig sken av att vara ett försvarskrig. Man tror att han låtit klä ut sina egna soldater till ryssar, och sedan låtit dem anfalla på svenskt område. På det sättet skulle det se ut som om det var ryssarna som anföll Sverige.
Knappt hade kriget startat förrän många officerare gjorde uppror. De var övertygade om att det var Gustav som olagligt börjat kriget, och de började därför på egen hand inleda fredsförhandlingar med Rysslands kejsarinna, Katarina II. På Anjala gård vid Kymmene älv, träffades över hundra officerare och slöt ett förbund mot kungen. En av de ledande i gruppen var Johan Henrik Hästesko, som efter kriget var slut avrättades för sitt landsförräderi. Detta har gått till historien som Anjalaförbundet. De flesta av officerarna tillhörde adeln och de hade börjat känna sig försummade och åsidosatta, och ville begränsa kungens makt. När Gustav fick höra om Anjalaförbundet funderade han alvarligt på att abdikera. Ungefär vid samma tidpunkt förklarade Danmark-Norge krig med Sverige.
(1724-1792)
Teaterkriget
Enligt en pakt mellan Danmark och Ryssland från 1773, skulle danskarna ställa upp med både flotta och trupper om Ryssland skulle bli anfallna.
Även om det var tråkigt med krig, var det ganska välkommet för Gustav just då kan man tänka! Kriget gick ju dåligt i Ryssland och officerarna strejkade. Det sägs till och med att Gustav skall ha utropat 'Jag är räddad!'. Det här kriget kunde ju ingen heller beskylla honom för att ha startat.
För att samla ihop krigsfolk reste han till Dalarna för att tala till folket (precis som Gustav Vasa en gång gjort), och en allmän folkbeväpning kom till stånd. Genom andra länders förmedling slöts dock en fredlig överenskommelse mellan Sverige och Danmark-Norge redan efter drygt 9 månader.
Händelser/slag: |
Sjöslaget vid Hogland 17 juli 1788 |
Fältslaget vid Porosalmi 13 juni 1789 |
Fältslaget vid Porosalmi 19 juni 1789 |
Fältslaget vid Uttismalm 28 juni 1789 |
Fältslaget vid Kaipias 15 juli 1789 |
Fältslaget vid Parkumäki 21 juli 1789 |
Sjöslaget vid Ölands södra udde 26 juli 1789 |
Sjöslaget vid Svensksund (1:a) 24-25 aug 1789 |
Fältslaget vid Valkeala 29 apr 1790 |
Fältslaget vid Korhois 1790 |
Sjöslaget vid Reval 13 maj 1790 |
Sjöslaget vid Fredrikshamn 15 maj 1790 |
Fältslaget vid Keltis baracker 19-20 maj 1790 |
Fältslaget vid Savitaipale 4 juni 1790 |
Sjöslaget vid Svensksund (2:a) 9-10 juli 1790 |
Fred/stillestånd:
» freden i Värälä 1790
• Svenska slagfält (W&W)
• Sveriges fältmarskalker (Rosander)
• Svenska freder & stillestånd 1249-1814 (Sundberg)