Uppfinningar

Den engelske kyrkomannen och uppfinnaren William Lee (ca 1550-1610) från Nottinghamshire uppfann 1589 en stickmaskin som man kunde använda till att sticka strumpor med.

Den engelske upptäcktsresande, sjöfararen och navigatören John Davis (1550-1605) uppfann en ny version av navigationsinstrument som användes på havet (kallad backstaff på engelska). Den användes för att mäta höjden hos en himlakropp, särskilt solen eller månen.

Den engelsk matematikern och astronomen Edmund Gunter (1581-1626) var professor i astronomi. Han uppfann mellan åren 1620-1624 en så kallad logaritmlinjal som var en föregångare till räknestickan.

Räknestickan är uppfunnen av den engelske matematikern William Oughtred (1574-1660). William vidareutvecklade Edmund Gunters (1581-1626) 'logaritmlinjal' och John Napiers (1550-1617) logaritm och satte ihop dessa så det blev en räknesticka. Man tror han arbetade med logaritmer redan 1594 men publicerade dem först 1614.

Drygt 130 år efter att Girolamo Cardano beskrivit kardanknuten tillverkar engelsmannen Robert Hooke (1635-1703) en kardanknut. Hooke var naturfilosof och arkitekt och 1676 beskrev han kardanknuten i sin bok 'Helioscopes'

Ett helioskop är ett instrument som man använder för att se på solen. Det uppfanns av engelsmannen Robert Hooke (1635-1703) omkring 1690.

En radsåningsmaskin är en maskin som kan så sädeskorn i perfekta rader nästan utan spill. Radsåningsmaskinen uppfanns 1701 av den engelske jordbrukaren Jethro Tull

Den första praktiskt fungerande ångmaskinen uppfanns 1712 av engelsmannen och smeden Thomas Newcomen (1664-1729) med hjälp av sin kamrat, rörmokaren och glasblåsaren John Calley (1663-1725). De utgick ifrån den engelske ingenjören Thomas Saverys (1650-1715) samt den franske fysikern Denis Papins (1647-1713) principer när de konstruerade sin maskin.

Den engelska uppfinnaren John Kay (1704-1780) uppfann år 1733 den 'flygande skytteln' som används när man väver. Med skytteln kunde en enda person väva lika mycket som upp till fem personer kunnat göra på samma tid förrut.

En sextant är ett instrument man använder för att kunna navigera till sjöss där man mäter solen eller andra himlakroppars höjd över horisonten. Sextanten uppfanns 1757 av den engelske sjöofficeren John Campbell (1720-1790) och den var en utveckling av John Hadleys oktant. Den som fick i uppdrag att tillverka sextanten var instrumentmakaren John Bird (1709-1776).

Efter att John Kay uppfunnit den flygande skytteln 1733 gick det fortare att spinna och mer garn behövdes snabbare. Därför uppfann vävaren, snickaren och uppfinnaren James Hargreaves (ca 1720-1778) år 1764 spinnmaskinen som kallades för Spinning Jenny. Till en början kunde åtta trådar spinnas samtidigt men maskinen utvecklades och till slut kunde man spinna 100 trådar på en och samma gång.

Engelsmannen och uppfinnaren Richard Arkwright (1732-1792) utvecklade en spinnmaskin som han fick patent på 1769. Den drevs av så kallad hästvandring, det vill säga hästar som gick runt i en cirkel och på så sätt drev maskinen.

Radergummit uppfanns av engelsmannen Joseph Priestley (1733-1804). Priestley var en kemist och frikyrkopastor som omkring år 1770 gjorde sin uppfinning när han kom på att man kunde ta bort blyerts från pappersytor genom att gnugga en bit kautschuk (från gummiträdet) mot papperet.

Två år efter sin hästdrivna spinnmaskin konstruerade Richard Arkwright (1732-1792) sin "Arkwrights water frame", en spinnmaskin som drevs med vattenkraft i stället för hästkraft och som producerade ett grovt men starkt bomullsgarn.

Den engelska uppfinnaren Samuel Crompton (1753-1827) uppfann 1774 en förbättrad spinnmaskin som kallades för 'Mule Jenny'. Han förenade sträckcylinderparen på Richard Arkwrights vattenspinnmaskin med spindelvagnen på James Hargreaves jennymaskin. För sin uppfinning ärades han med 5000 pund sterling av det brittiska parlamentet.

År 1785 uppfann den brittiska prästen och uppfinnaren Edmund Cartwright (1743-1823) en vävstol som kunde drivas av en ångmaskin. År 1809 fick han en belöning på 10.000 pund för den insats han gjort för Englands textilindustri.

År 1789 uppfann den brittiska prästen och uppfinnaren Edmund Cartwright (1743-1823) en ullkamningsmaskin.

År 1792 uppfann den brittiska prästen och uppfinnaren Edmund Cartwright (1743-1823) en repslagningsmaskin.

Den engelska matematikern Charles Babbage (1791-1871) skapade världens första mekaniska dator under tidigt 1800-tal. Maskinen var en slags analysmaskin och den anses av många för att vara föregångare till dagens datorer. Babbage kallas också av många för "father of the computer"

I samma veva som italienaren Pellegrino Turri uppfann sitt karbonpapper gjorde engelsmannen Ralph Wedgwood (1766–1837) samma sak. Ralph tog dock patent på sin uppfinning, därför är det många som anser att Ralph var karbonpapperets uppfinnare.

Peter Durand (1766-1822) var den första som tog patent på idén med att konservera mat i plåtburkar. Själva tekniken att konservera mat fanns sedan tidigare, den utvecklades av fransman, Nicolas Appert, som 1804 öppnat världens första konserveringsfabrik. Appert konserverade dock i glasburkar medan Durand tog patent på att konservera i plåtburkar.

George William Manby (1765-1854) fick 1813 patent på den första bärbara brandsläckaren. Den bestod av ett kopparkärl med 3 liter pärlaska (kaliumkarbonat) med tryckluft.

Innan säkerhetslampan uppfanns använde gruvarbetare ljus med öppen eld vilket ofta föranledde explosioner. År 1815 uppfann den brittiske kemisten Sir Humphry Davy (1778-1829) säkerhetslampan (gruvlampa) som bestod av en veke som var innesluten i en skärm. Lampan minskade avsevärt risken för explosioner i gruvor där metan fanns. Davy blev adlad för sina insatser för gruvdriften.

Engelsmannen, ingenjören och uppfinnaren Edwin Budding (1796-1846) fick 1830 patent på en gräsklippare. Hans version var främst till för att klippa gräsmattor på idrottsplatser och stora trädgårdar.

Den engelske vetenskapsmannen och uppfinnaren Charles Wheatstone (1802-1875) uppfann nåltelegrafen tillsammans med sin medarbetare William Cooke (1806-1879). Det var en rombformad platta med alfabetets bokstäver på och med hjälp av elektriskt spänning aktiverade avsändaren två nålar på mottagarens telegraf som pekade ut en bokstav och på så sätt kunde ett meddelande sättas ihop. En person (telegrafisten) satt samtidigt och skrev ned texten som kom. Wheatstone och Cooke tog patent på nåltelegrafen 1837.

Beroende på var man läser så uppges det att olika personer var först med att uppfinna skiftnyckeln, och en av dessa personer är engelsmannen Joseph Stubs som 1840 uppfann och året därpå fick patent på sin version av skiftnyckel. Hans version fungerade genom att man vred en hylsa på skaftet så att gapet ändrades. Stubs modell blev aldrig satt i produktion.

Den brittiske grevinnan Augusta Ada Byron King, mer känd som Ada Lovelace (1815-1852) anses av många vara den förste datorprogrammeraren. Hon arbetade tillsammans med Charles Babbage (1791-1871) som höll på med att uppfinna en 'differensmaskin' - den analytiska maskinen, som skulle kunna beräkna matematiska tabeller med en metod som kallades för differensmetoden. Adas anteckningar innehöll de första algoritmerna som avses för att bearbetas med en maskin.

Beroende på var man läser så uppges det att olika personer var först med att uppfinna skiftnyckeln. En av dem är Richard Clyburn (1796-1852) som 1842 visade upp sin justerbara skruvnyckeln. Året därpå fick han patent på den. Verktyg kan justeras så att det passar olika muttrar och bultar och gör att en enda justerbar skiftnyckel kan ersätta en hel uppsättning fixerade skruvnycklar.

I mars 1845 fick engelsmannen Stephen Perry patent på gummiband gjort av vulkaniserat gummi. Han uppfann dem för att hålla papper och kuvert tillsammans. Perry drev ett gummiföretag i London som hette 'Messers Perry och Co' som tidigt började tillverka produkter av vulkaniserat gummi.

Den första flytvästen som faktiskt fungerade uppfanns 1854 av den engelske sjökaptenen Ross Ward. Flytvästen bestod av en linnegördel fylld med korkbitar.

James Clerk Maxwell (1831-1879) förutsåg 1864, på matematisk grund, att elektromagnetiska vågor borde existera, men han kunde aldrig visa att de existerade. Detta anses vara grunden för radions födelse.

Gabardin är ett fintrådigt, tättvävt och vattentätt tyg med kypertbindning som uppfanns 1879 av engelsmannen och herrklädesdesigner Thomas Burberry (1835-1926). Kypertbindning är en vävningsteknik som ger ett snett löpande linje över tyget. Han fick patent på tyget 1888. Han startade senare lyxvarumärket Burberry.

Den moderna ångturbinen, som kom att användas i ångfartyg, uppfanns 1884 av engelsmannen Charles Algernon Parsons (1854-1931). Ångturbinen har turbinskovlar som gör om högtrycksånga till en roterande rörelse.

Britten Hubert Cecil Booth (1871-1955) uppfann den första motordrivna dammsugaren. Hans dammsugare var dock bättre lämpat för industriellt bruk än för hushållsanvändning, och 1901 fick han patent för sin uppfinning. Innan Booth uppfann sin version av dammsugare så blåstes smutsen bort istället för att sugas upp.

Trenchcoat (engelska trench coat 'skyttegravsrock') är en slags överrock som uppfanns omkring 1900 (presenterades 1901) av av engelsmannen och herrklädesdesigner Thomas Burberry (1835-1926). Hans design var en typ av regnrock för brittiska arméofficerer som han presenterade vid brittiska försvarsdepartementet 1901. Burberry startade senare lyxvarumärket Burberry.

Äran att få vara korsordets uppfinnare är engelsmannen Arthur Wynne (1871-1945). Arthur flyttade till Amerika 1891 och fick anställning på en nyhetstidning. Enklare korsord med korsande ord förekom för barn redan under 1800-talet men det första moderna korsordet som riktade sig till vuxna som tidsfördriv publicerades av Arthur i tidningen New York World i december 1913. Korsordet som han utformat var i diamantformat och kallades för Cross-Word Puzzle. Senare förkortat till enbart 'crossword'.

Grand Slam kallas en bomb som borrar ner sig i marken innan den exploderar. Grand Slam uppfanns i början av 1940-talet av den engelske uppfinnaren och ingenjören Sir Barnes Neville Wallis (1887-1979). Grand Slam användes första gången 1943 under andra världskriget mot större städer.

Studsbomben uppfanns cirka 1943 av den engelske uppfinnaren och ingenjören Sir Barnes Neville Wallis (1887-1979). Studsbomben var en skuttande bomb som studsade över vattenytan innan den nådde sitt mål och exploderade. Med studsbomben attackerades bland annat dammväggarna i Ruhrdalen under andra världskriget.

Det första systemet för att distribuera information uppfanns 1989 av den brittiska datavetenskapsmannen Tim Berners-Lee (1955-). Tim kallade sitt system för World Wide Web och systemet spred information på det globala nätverket vid CERN i Schweiz.