Uppfinningar

Ett flintlås är en mekanism som används för att avfyra ett eldvapen. Flintlåset uppfanns någon gång mellan åren 1610-1615 av den franske vapensmeden Marin le Bourgeoys (ca 1550-1634). Det första flintlåset sattes på ett gevär till den franske kungen Ludvig XIII.

Den franske matematikern, fysikern och filosofen Blaise Pascal (1623-1662) uppfann den första fungerande mekaniska räknemaskinen för addition och subtraktion, kallad Pascalline. Maskinen hade åtta hjul med siffrorna 0 till 9 som var sammankopplade med kugghjul och axlar. Den kom att användas för skatteberäkningar i Frankrike fram till 1799.

Den franske matematikern, fysikern och filosofen Blaise Pascal (1623-1662) uppfann en primitiv form av roulette och roulettehjulet i sin sökning efter en maskin för evig rörelse.

Champagnens uppfinnare sägs vara den franske benediktermunken Pierre Pérignon mer känd som Dom Pérignon (1638-1715). Han fick omkring år 1670 ansvar för vinkällaren i ett kloster i provinsen Champagne. Han lät framställa champagne av en speciell blandning av röda och vita druvor.

Den optiska telegrafen var en föregångare till den elektriska telegrafin. Den uppfanns 1792 av fransmannen Claude Chappe (1763-1805) och var främst för militärt bruk i form av master med semafor-liknande vingar som kunde vinklas på olika sätt med hjälp av linor och trissor och som man sedan kunde sätta ihop till meningar.

Fransmannen Nicolas-Jacques Conté (1755-1805) var målare, fysiker, ballongflygare och officer. År 1795, mitt under den franska revolutionen uppfann han den moderna blyertspennan genom att blanda grafit och lera till blyertsstift.

Den franska mekanikern och uppfinnaren Joseph Marie Jacquard (1752-1834) uppfann en vävstol som använde hålkort för att lagra instruktioner. Han fick patent på den 1805 och vävstolen kallas för Jacquardvävstol. Skillnaden mot en vanlig vävstol är att varje enskild varptråd kan styras oberoende av de andra.

År 1800 utlyste Napoleon en tävling om vem som kunde komma på ett sätt att konservera mat till hans soldater vid fronten. Nicolas François Appert (1749-1841) uppfann då ett lufttätt konserveringsätt av livsmedel som han förvarade i glasburkar som han förseglade med en kork och tätande vax. 1804 öppnade han världens första livsmedelsflaskfabrik i den franska staden Massy och några år senare vann han även Napoleons tävling. Appert tog patent på sin uppfinning 1810.

De första fotot skapades omkring år 1816 av den franska uppfinnaren Nicéphore Niépce (1765-1833) genom en teknik som kallas heliografi. Han använde en plåt belagd med bitumen (asfalt) upplöst i lavendelolja som ljuskänsligt medium. Nicéphore var den förste som lyckades framställa en varaktig fotografisk bild.

Fransmannen Charles Louis Petibled var den förste som fick patent på rullskridskor med tre hjul och ett stopp för att bromsa.

Blindskriften uppfanns av fransmannen Louis Braille (1809-1852) mellan åren 1825-1828. Louis blev blind vid tre års ålder genom en olycka och i vuxen ålder uppfann han blindskriften som han 1829 presenterade för professorer och lärare på olika blindskolor, men de var inte intresserade. Efter sin död 1852 blev hans system allmänt accepterat och världsberömt. Idag är Brailleskriften det helt dominerande skrivspråket för synskadade.

En barograf är en barometer som registrerar lufttryck och styr ett stift som tecknar en kurva för lufttrycket på en barogram. Barografen uppfanns 1843 av fransmannen Lucien Vidie (1805-1866). Året efter uppfann han även Aneroidbarometern.

En aneroidbarometer är ett instrument som används för att mäta tryck utan användning av vätska. Aneroidbarometern uppfanns 1844 av fransmannen Lucien Vidie (1805-1866) som året innan uppfunnit barografen.

Fransmannen Amédée Mannheim (1831-1906) vidareutvecklade William Oughtreds räknesticka från 1600-talet och kom med en förbättrad version.

Den franska fysikern Gaston Planté uppfann 1859 blyackumulatorn (blybatteriet), som efter förbättringar blev det första kommersiella laddningsbara batteriet.

Den franske telegraftjänstemannen Émile Bardot (1845-1903) uppfan 1870 den så kallade Baudot-koden som han fick patent i Frankrike på 1874. Det är ett fjärrskrivaralfabet som man använde vid telegrafi så att man slapp signalera med morsekod.

Fransmannen Émile Baudot (1845-1903) uppfann en multitelegraf. Med den kunde man överföra flera meddelanden genom samma kabel samtidigt.

Under 1877 utvecklade fransmannen Georges Leclanchés (1839-1882) det som blev ursprunget till brunstensbatteriet vilket historiskt sett har varit ett av de mest använda batterierna i våra hushåll. Det var det första batteriet utan någon vätska.

Den franska fysikern René Antoine Ferchault de Réaumur (1683-1757) kom redan 1734 med ett förslag att ur någon gummiliknande vätska dra ut trådar på samma sätt som silkesmaskar spinner sina kokonger. Hilaire de Chardonnet (1839-1924) utvecklade idén i praktiken och tog 1884 patent på konstsilke.

Den moderna behån sägs den franska uppfinnaren och entreprenören Herminie Cadolle (1845-1926) ha kommit på omkring år 1889. Hon klippte av den höga korsetten på mitten och satte elastiska axelband på överdelen som hon från början kallade för 'corselet-gorge'. Hon startade sedan företaget Cadolle Company som gick utmärkt och där hon sålde underkläder.

En första variant av hårtork uppfanns 1890 av fransmannen Alexander Godefroy (1852-1903). Den var inte handhållen, utan hade en stor huv som den som ville torka håret satt under. Huven var kopplad till skorstenen på en gasspis.

1901 förbättrades tryckknappen av den franske farbriksägaren George Abraham. Han utvecklade tryckknappen som Heribert Bauer fått patent på 1885. Nu kunde man sätta på den hemma och inte enbart på fabriken.

Färgfilm för fotografering togs fram 1903 av de franska bröderna Louis Jean Lumiére (1864-1948) och Auguste Marie Lumiére (1862-1954). De var en slags trefärgsmetod.