Uppfinningar

Cellofan är en tunn genomskinlig folie som ofta används bland annat som förpackningsmaterial runt godis, kakor, blommor och liknande. Den tillverkas genom behandling av cellulosa med natriumhydroxid och koldisulfid. Uppfinnare var den schweiziske kemisten och textilingenjören Jacques Edwin Brandenberger (1872-1954) som 1908 kom på idén.

Den schweiziske ingenjören Georges de Mestral (1907-1990) kom på idén med kardborreband när han var ute och gick med sin hund i skogen. Han upptäckte då att frökapslar från växten kardborrar fastnade i hundens päls och på hans egna kläder.

Den första moderna eltandborsten som kallas för 'Broxodent' uppfanns 1954 i Schweiz av doktor Philippe-Guy Woog (). Hans elektriska tandborstar tillverkades ursprungligen i Schweiz.

Den skotske markägaren, matematikern, fysikern och astronomen John Napier av Merchiston (1550-1617) uppfann logaritmer som används för att hjälpa till med matematiska beräkningar.

Den skotske läkaren William Cullen (1710-1790) uppfann ca 1755 grunderna till artificiell kylning vilket la grunden för senare kylskåp.

Makadam uppfanns av den skotske civilingenjören John Loudon McAdam (1756-1836) i början av 1820-talet. När McAdam blev lantmätare bestämde han sig för att bättra på vägarna med krossad sten bunden med grus på en fast bas av stora stenar. Metoden kom att kallas för makadamisering, eller enklare makadam (efter hans efternamn). Metoden var ekonomisk och effektiv för att anlägga vägar och antogs av hela England 1823 och spreds snart över världen.

Den skotsfödde amerikanska uppfinnaren Alexander Graham Bell (1847-1922) uppfann tillsammans med sin assistent Charles Sumner Tainter (1854-1940) den så kallade fotofonen som var som en trådlös telefon. Den kunde överföra ljud och samtal på en stråle av ljus. I juni 1880 överförde Tainter ett trådlöst rösttelefonmeddelande från ett tak i Washington, D.C. till Bell som stod cirka 213 meter bort. Detta hände nitton år före första röstradiosändningen.

Den skotske uppfinnaren John Boyd Dunlop (1840-1921) kom på idén med att sätta tunna luftringar med en inre gummislang fylld med luft på sin sons trehjuling. Detta blev startskottet för cykeldäcken som fram till då varit massiva gummiringar. Dunlop tog paten på sin uppfinning 1888 och startade sedan ett bolag som tillverkade dessa.

År 1889 uppfann den skotske kemisten och fysikern Sir James Dewar (1842-1923) tillsammans med den engelske sprängämnesexperten Frederick Abel (1827-1902) ett sprängämne som kallas för kordit, som ger ett mycket liten rökutveckling vilket gjorde att befälhavare lättare kunde följa striderna på slagfältet.

Arthur James Arnot (1865-1946) från Skottland uppfann och fick 1889 patent på världens första elektriska borr.

Termosen uppfanns 1892 av den skotske kemisten och fysikern Sir James Dewar (1842-1923). Han tillverkade en flaska med dubbla väggar med vakuum mellan väggarna. I flaskan kunde man förvara gaser vid mycket låga temperaturer. Senare kom man även på att man kunde ha varma eller kalla drycker i den - och termosen var uppfunnen.

Den skotskfödde programmeraren, affärsmanen och politikern John McAfee (1946-) uppfann i mitten av 1980-talet ett antivirusprogram till persondatorer som kallades för McAfee och som blev världens första antivirusprogram.

År 1690 'återuppfann' Christopher Polhem (1661-1751) kardanknuten som i Sverige kallas för Polhemsknuten, samt konstruerade maskiner med kardanaxlar och kardanknutar. 'Polhem knot' är känt globalt.

Svenska vetenskapsmannen och astronomen Anders Celsius (1701-1744) uppfann 1742 den 100-gradiga celsiusskalan, vilket även fått namn efter honom. Han benämnde dock vattnets fryspunkt till 100 grader och kokpunkten till 0. Efter Celsius död var det troligen vetenskapsakademiens instrumentmakare Daniel Ekström (1711-1755) som vände upp och ner på skalan så fryspunkten låg vid 0 grader och kokpunkten vid 100.

Eva Ekeblad (1724-1786) var den första som beskrev hur man kan göra brännvin av potatis, vilket skedde 1748. Samma år presenterade hon också potatisen användbarhet till tillverkning av bröd, stärkelse och puder.

Carl Johan Cronstedt (1709-1777) och Fabian Casimir Wrede (1724-1795) uppfann den värmeekonomiska svenska kakelugnen. De konstruerade de första modellerna till en kakelugn med slingrande rökgång vilket innebar att värmen kunde ackumuleras och att mycket energi kunde sparas och svenskarnas bostadsstandard förbättrades väsentligt.

Maria Christina Bruhn (1732–1808) var Sveriges första kvinnliga uppfinnare inom artilleriteknik. Hon kom 1774 på en bättre konstruktion för krutladdningar till kanoner, så kallade karduser.

Svensken Abraham Niclas Edelcrantz (1754-1821) utvecklade fransmannen Chappes uppfinning av den optiska telegrafen genom att montera tio järnluckor på en mast och som var och en kunde ställas i två lägen, öppna eller stängda. Därigenom möjliggjordes 1 024 kombinationer som man sedan kunde sätta ihop till meningar och sända iväg. 1794 sändes en födelsedagshälsning till kungen från Katarina kyrktorn till Drottningholms slott.

Den svenske ingenjören John Ericson (1803-1889) uppfann ångsprutan, som användes till att bekämpa bränder. Den ersattes i början av 1900-talet av bensindrivna eller elektriska sprutor.

På 1830-talet lanserades den första tändstickan - en trästicka doppad i gul fosfor som kunde antändas när som helst. År 1844 fick den svenska kemisten och uppfinnaren Gustaf Erik Pasch (1788-1862) patent på en säkrare tändsticka, säkerhetständstickan. Pasch kom på att man i stället kunde använda röd fosfor och separera de verksamma ingredienserna. En del av antändningsmaterialet lades på ett plån och de andra doppades på stickan. Eftersom Paschs tändsticka inte kunde antändas lika lätt kallades den "säkerhetständsticka", vilken han tog patent på 1844. Hans idé var alltså en vidareutveckling av den "vanliga" tändstickan.

År 1859 fick den fattiga änkan Amalia Eriksson (1824-1923) tillstånd att bedriva ett sockerbageri och började där framställa polkagrisar. Tack vare polkagrisarna blev Amalia så småningom en rik kvinna och 1915 fick hon besök av kronsprinsparet Gustaf Adolf och Margaretha i bageriet.

Den svenske ingenjören John Ericsson (1803-1889) uppfann ett pansarskepp som kallades för monitor. Det var en typ av pansrat örlogsfartyg med ett rörligt kanontorn. Det har fått namnet monitor efter det första fartyget som byggdes av det här slaget, som kallades för USS Monitor.

År 1866 kom Alfred Nobel (1833-1896) på att om man blandar nitroglycerin med kiseldioxid så blir det en vätska som man kan forma till stavar som är lämpliga att föra in i borrhål. Året därpå patenterade han upptäckten under namnet dynamit.

Ulrika Eleonora Lindström (1835-1892) var mejerska i Burträsk i Västerbotten och hon uppfann västerbottenost 1872. Enligt tradition under en jäktig dag på jobbet när hon var tvungen att avbryta omrörningen i ostkaret.

Spränggelatin är ett sprängämne som uppfanns 1875 av Alfred Nobel (1833-1896). Den har en gelliknande massa som man får när man blandar varm nitroglycerin med 7 till 8 % nitrocellulosa.

En separator är en apparat som separerar två vätskor som inte är blandbara, eller separera bort partiklar i en vätska. 1877 utvecklade Gustav de Laval (1845-1913) en framgångsrik separator och med den kunde man på kort tid skilja bort grädden ifrån mjölken.

Svensken Gustav de Laval tog 1878 patent på en gräddskummare.

Den svenska uppfinnaren Carl Richard Nyberg (1858-1939) förbättrade tekniken för lödning av rörskarvar. Han uppfann först lödlampan som bestod av en lufttrycksatt behållare med sprit som vid antändning gav en stark och het koncentrerad svetslåga. Han fortsatte att uveckla och 1881 tog han patent på blåslampan som var säkrare och som från början kallades gasoljelödlampa.

Den svenska ingenjören Hilmer Kollén (även Karl-Hilmer Johansson) (1850-1922) uppfann 1883 komparationslinjalen som hade mätskalor för tum och meter. Efter några år vidareutvecklades denna till att bli den ihopfällbara tumstocken.

Svenska uppfinnaren Frans Wilhelm Lindqvist (1862-1931) var den första att konstruera ett sotfritt fotogenkök, vilket han gjorde 1888. Hans uppfinning blev känd under namnet Primus och såldes i hela världen.

Den ställbara rörtången uppfanns 1888 av svensken Johan Petter Johansson (1853-1943). En rörtång är en tång med ställbar käftvidd, så utformad att greppet hårdnar när vridning sker i den ena riktningen.

Den svenske grosshandlaren Andreas Tengwall (1840–1910), som uppfann gaffelpärmen med två av sina vänner. uppfann även hålslagare för papper som skulle passa i hans pärm.

Den svenske grosshandlaren Andreas Tengwall (1840–1910), tillsammans med bokbindaren R- Larsén och bokhandlaren Otto Killberg uppfann 1889 gaffelpärmen som håller fast papperen med långa motriktade gafflar i metall. Pärmen har fyra ringar som sitter i två par. Hålplaceringen i pärmen används än i dag som standard för hålslagning. De döpte pärmen till Triopärm, eftersom de var tre som utvecklat idén. 1890 fick de patent för sin uppfinning.

Beroende på var man läser så uppges det att olika personer var först med att uppfinna skiftnyckeln, och år 1891 fick den svenske uppfinnaren Johan Petter Johansson (1853-1943) patent på sin version av en "ställbar skrufnyckel" som den då kallades.

Svensken Alexander Lagerman (1836-1904) som var anställd vid Jönköping tändsticksfabrik uppfann 1892 en stor maskin, kallad 'Komplettmaskinen', som både kunde tillverka tändstickor samt även förpacka dem helt automatiskt. Den spottade ur sig en ask tändstickor i sekunden vid slutet av 1800-talet.

Erika Aittamaa (1866-1952) levde i en fattig familj i orten Lovikka i Norrbotten. För att dra in pengar till familjen stickade hon vantar för att sälja. En gång blev de så tjocka att inga ville ha dem. Då tvättade och borstade hon upp dem så de blev mjuka, tjocka och sköna och så var Lovikkavanten uppfunnen.

Den svenske ingenjören, teknikern och uppfinnaren Carl Edvard Johansson (1864-1943) kallad 'Mått-Johansson' utvecklade 1896 en måttsats, kombinationsmåttsats, som kom väl till pass inom verkstadsindustrin. Den ursprungliga måttsatsen innehöll 102 precisionsslipade passbitar av härdat stål som kunde kombineras att ge alla mått mellan 1 mm och 201 mm i steg om 0,01 mm. Måttsatsen kunde mäta ner till en hundradels millimeters noggrannhet. 1911 grundade han företaget CE Johansson i Eskilstuna.

Den svenske ingenjören Waldemar Jungner (1869-1924) uppfann och utvecklade den laddningsbara ackumulatorn med alkalisk elektrolyt under 1890-talet och 1899 uppfann han nickel-kadmiumbatteriet, kallat nifeackumulator, eller nifebatteri.

Svensken Waldemar Jungner (1869-1924) uppfann 1899 det laddningsbara Nickel-kadmiumackumulatorn (NiCd-batteri)

Det var Jonas Jönsson Byman (1866-1918) som uppfan bultsaxen som används vid kapning av t.ex. gröve kedjor och armeringsjärn. Han sökte patent på sin uppfinning men blev lurad på sin patent för en annan identisk bultsax hade lite tidigare fått patent och kom senare ut på marknaden.

Johan August Brinell (1849-1925) uppfann en metod som mäter ett materials hårdhet. Metoden har fått namnet Brinellskala och värdet anges i enheten HB.

Svenske ingenjören och uppfinnaren Oscar Kjellberg (1870–1931) uppfann 1904 en svetselektrod och samma år startade han företaget Elektriska Svetsningsaktiebolaget (Esab) i Göteborg. 1905 fick han patent på sin uppfinning.

AGA-fyren var en automatisk fyr som uppfanns 1906 av Gustaf Dahlen (1869-1937) och fick namn från Dahléns bolag "AB Gas-ackumulator" (numera Aga AB) som tillverkade fyrarna. Världens första AGA-fyr var Gåsfetens fyr utanför Ronneby i Blekinge.

För att försöka få ihop pengar för att kunna bekämpa tuberkulos kom Beda Hallberg (1869-1945) på att man kunde sälja en liten konstgjord blomma som skulle vara så billig att alla kunde köpa den. Den första majblomman såldes i Göteborg den 1 maj 1907 och kostade 10 öre, och den blev genast en stor framgång. Den första majblomman var blå och det blev från 1927 en tradition att vart femte år ha en blå majblomma. Majblomman firade 100 år 2007 och detta år var det även en blå blomma som kom att säljas.

Svenske uppfinnaren och maskiningenjören Sven Wingquist (1876-1953) uppfann det sfäriska kullagret 1906 och tog patent på 'flerradigt självreglerande radialkullager' 1907. Uppfinningen lade gunden åt företaget Svenska Kullagerfabriken AB (SKF) som Sven var med att grunda 1907 tillsammans med bland annat Axel Carlander, och där Sven var företagets första VD.

Den svenske uppfinnaren Johan Petter Johansson (1853-1943), uppfann 1909 sockertången. Han var även den som 1888 uppfann den ställbara rörtången samt 1892 tog patent på den ställbara skiftnyckeln.

Svensk-amerikanen (han utvandrade 1882) Alexander Samuelsson (1862-1934) säg stå bakom designen av coca-colas välkända flaska. 1913 anordnade 'The Coca-Cola Company' en designtävling för att ta fram en ny enhetlig förpackning för sin succédryck. Ett av företagen som var med var CJ Root Glass Company i Indiana där Samuelson var överintendent. Tillsammans med sitt team inspirerades han av kolanötens utseende och skapade den nu världsberömda konturflaskan i ljusgrönt glas och vann tävlingen. År 1915 registrerade 'The Coca-Cola Company' patent på tre olika flaskor och en av dessa var konturflaskan som Alexander Samuelsson skapade.

Svenskfödda Gideon Sundbäck (1880-1954) fick patent på en vidareutveckling av blixlåset 1917. Sundbäck, i samarbete med verktygsarbetaren Peter Aron Aronsson (1862-1936) kom på idén att stansa ut häktorna och klämma fast dem i två tygband, som sedan kunde sys fast med maskin. I Sverige började blixtlås tillverkas 1931 vid Gusums bruk.

Arkitekten, teknologie doktorn och uppfinnaren Axel Eriksson (1888-1961) uppfann lättbetongen på 1920-talet. Han genomförde ett experiment genom att blanda skifferkalk, cement och aluminiumpulver i vatten som han sedan utsatte för hög temperatur och högt tryck i en autoklav. Detta resulterade i ett material som tekniskt kallas gasbetong eller autoklaverad lättbetong.

Den småländske spikfabrikören Johan Pettersson (1880-1964) uppfann klädgalgen i trä någon gång på 1920-talet genom att böja en spik som han satte fast på en pinne. Familjeföretaget Petterssons Järnförädling i Hillerstorp började producera idén som snart blev företagets huvudprodukt.

Baltzar von Platen (1898-1984) och hans vän Carl Munters (1897-1989) presenterade 1922 ett kylskåp för hemmabruk, där grunden för kylskåpet gick ut på att man använde gas som komprimerades och när det sedan expanderade skapades ett temperaturfall. Samma år de presenterade sitt kylskåp sökte de patent varefter kylskåpet började tillverkas.

Omkring år 1922 uppfann svensken Axel Karlson (1889-1980) Karlsons klister. Axel förlorade patentet till sin mer affärsintresserade partner och blev därför aldrig rik på sitt klister.

Svenske bergsingenjören Hans von Kantzow (1887-1979) uppfann stållegeringen Kanthal. Han upptäckte redan 1916 att provstavar som glömts kvar i en stålugn hade klarat den höga temperaturen i ugnen. Han undersökte detta vidare flera år senare, och 1926 tog han patent på kanthal och företaget Kanthal startades sedan fem år senare.

Den svenske uppfinnaren Johan Petter Johansson (1853-1943) uppfann 1928 dörrknäppet till skåpdörrar så att de inte skulle öppna själva.

Den svenske ingenjören och uppfinnaren Arne Asplund (1903-1993) uppfann defibrator (defibrör), en maskin för mekanisk defibrering av ved mellan roterande skivor (diskar)

Den svenska uppfinnaren Oscar Andersson (1909-1996) uppfann 1934 den första elljusstaken genom att ta julgransbelysning och sätta fast det på en bågformad ljusstake. Hans idé gjorde succé och spreds senare över världen.

År 1937 uppfann Göte Bergström () multiplikatorrullen som används när man fiskar. Kallas även spinnrulle, multirulle eller på engelska 'bait casting reel'.

Chefskonstruktör och överingenjören vid Karlstads Mekaniska Werkstad i Kristinehamn, Elov Englesson (1884–1962) utvecklade omkring 1937 den ställbara fartygspropellern, KaMeWa-propellern. Det var en utveckling från Viktor Kaplans vattenturbin. Elovs son, Sixten, uppfann den dränkbara pumpen.

Svenska näringsfysiologen och uppfinnaren Maria Johanna (Ninni) Kronberg (1874-1949) utvecklade 1933 en metod att göra mjölkpulver genom att torka skummjölk och behandla den genom att indunsta den med hjälp av upphettad luft. Hon tog patent på sin uppfinning 1937.

Greven och affärsmannen Hans Georg Mörner (1901-1958) uppfann och fick 1939 patent på en vattentät dragkedja. Han skapade därefter företaget Watertight Slidefastner Corp och fick bland annat stora beställningar från US Navy.

Svenske forskaren och uppfinnaren Erik Wallenberg (1915-1999) uppfann 1944 den första tetra pak-förpackningen. Förpackningen används till mjölk, juice och andra flytande livsmedel. Uppfinningen lade grunden till företaget Tetra Pak som grundades 1950. Patent på Tetra Pak var det dock Ruben Rausing (1895-1983) som tog och lanserade uppfinningen 1951. Det dröjde ändå till 1991 innan Wallenberg fick erkännande för sin uppfinning.

Erik Bergstrand (1904-1987) uppfann 1947 geodimetern. Det är ett verktyg för avståndsmätning, som man använder för att mäta avstånd baserat på ljusets hastighet. Företaget AGA började tillverka geodimetern under 1950-talet.

Sixten Englesson (1911-1999) uppfann 1947 en eldriven helt dränkbar länspump som kallades för papegojburen. Sixten var son till Elov Englesson som uppfann den ställbara fartygspropellern.

1948 lanserade svensken Victor Hasselblad (1906-1978) den så kallade 'Hasselbladskameran' vid Athletic Club i New York. Kameran fick en enorm succé men resan dit hade varit lång. Familjeföretaget grundades redan 1841 och hade då tillverkat foto- och kameraprodukter sedan 1800-talets slut.

Anna-Britta Agnsäter (1915-2006) uppfann (troligen 1948) det fyrdelade matmåttet med kryddmått, tesked, matsked och 1 dl, som säkert finns i alla kök.

Svenske civilingenjören Curt Lindquist (1908-1988) uppfann 1949 wettextrasan som man har till att torka upp vätskor med.

Elis Lindén (1916-1978) uppfann på 1950-talet en tornkran, den så kallade Lindénkranen, som idag finns vid de flesta byggen. Han startade sedan ett företaget AB Byggnadskranar som efter tio år hade trehundra anställda.

Svensken Åke Nordin (1936-2013) uppfann på 1950-talet en ryggsäck med ram, ramryggsäcken, och 1960 grundade han företaget Fjällräven i Örnsköldsvik. 1971 lanserade han ryggsäcken Fjällräven Kånken.

Svensken Oswald Willy Thorsman (1924-1973) fick 1957 patent på Thorsmans-pluggen, det vill säga de färgkodade pluggarna man använder när man borrar i tegel eller betongväggar. Han grundade 1957 Thorsman & Co AB som tillverkade produkter för el- och byggbranschen.

Den svenska tandläkaren och professorn Yngve Ericsson (1912-1990) var intresserad av tandhälsa och han tog fram den första verkligt effektiva fluortandkrämen som han sökte patent på 1959, ett patent som senare kom att beviljas i ett flertal länder bland annat Sverige och USA.

Civilingenjören Sven Camph (1929-2019) uppfann 1963 luftkuddegräsklipparen när han var anställd vid Electrolux som inte var intresserade av att tillverka gräsklipparen. Så Camph startade företaget Flymo i Malmö. Sex år senare förärvade Electrolux Flymo.

Omkring 1970 uppfann Axel Karlson (1889-1980) flytspackel. Axel uppfann även Karlsons klister i början av 1920-talet.

Anna-Britta Agnsäter (1915-2006) uppfann 1974 matpyramiden som skulle lära svenska folket att äta nyttigare och spara in på fett.

Svensken Aina Wifalk (1928-1983) uppfann 1978 rullatorn. Hon var själv drabbad av polio vid 21 års ålder och hade svårt att röra sig och att gå.

Svensken Håkan Lans (1947-) uppfann en slags färggenerator som kunde användas för att få fram färggrafik i datorer. Uppfinningen fick namnet Datacolor och 1979 fick han patentet. Lans har varit med i flera stora rättstvister mot stora företag, bland annat Dell, Compaq, Hitachi och Hewlett-Packard.

Svensken Håkan Lans (1947-) uppfann ett navigeringssystem där man använder både GPS och radio för att få veta var man själv och andra som använder samma system befinner sig. Systemet kallas för STDMA som står för "self-organizing time division multiple access". Tack vare STDMA kan fartyg och flygplan undvika kollisioner. Navigeringssystemet är idag standard inom både sjöfarten och flyget.

Programvaran Skype, som används för kommunikation över internet, uppfanns 2003 av svensken Niklas Zennström (1966-)