Fredrik VI
| Levde: | 1768-1839 (71 år) |
| Titel: | Dansk-Isländsk kung (1784) 1808-1839 (31 år) Norsk kung 1808-1814 (6 år) |
| Krönt: | 31 juli 1815 |
| Valspråk: | Gud och den rättfärdiga saken |
| Far: | Kristian VII (1749-1808) |
| Mor: | Caroline Mathilde (1751-1775) |
Biografi
Fredrik VI av Danmark (ätten Oldenburg) föddes den 28 januari 1768 som son till dansk-norska kungen Kristian VII (19) och Caroline Mathilde av Storbritannien (16½).
Fredrik var endast fyra år gammal (1772) när hans mor Caroline Mathilde blev förvisad ur landet, på grund av sin relation med livläkaren Johann Friedrich Struensee. Fredrik blev sedan utsatt för en hård och kränkande behandling av sin fars styvmor, änkedrottning Juliana Maria och hennes son arvprins Fredrik, samt av statssekreteraren Guldberg. Fredrik var inte särskilt begåvad och fick inte heller någon vidare utbildning, men hans kammarjunkare Bülow visade honom uppriktig vänskap och vann hans förtroende.
Efter sin konfirmation fick Fredrik plats i statsrådet och genom en sammansvärjning med flera andra missnöjda statsmän skaffade han sig makten, i sin sinnessvage fars namn, och undanröjde änkedrottningen och hennes son och avskedade Guldberg och hans anhängare från ledningen. Han var då endast sexton år gammal.
Äktenskap & barn
Den 31 juli 1790 gifte Fredrik (23) sig med sin kusin Maria Sofia Fredrika (23) och de fick åtta barn av varav endast två blev vuxna:
1) Christian (1791-1791) († 1 dag)
2) Marie Louise (1791-1793) († 10 mån)
3) Caroline Mathilde (1793-1881)
4) Louise (1795-1795) († 3 mån)
5) Christian (1797-1797) († 4 dagar)
6) Juliana Louise (1802-1802) († 11 dagar)
7) Frederica Maria (1805-1805) († 5 veckor)
8) Wilhelmine Marie (1808-1891)
Officiell älskarinna & barn
Fredrik hade också en älskarinna som hette Bente Rafsted (kallades fru Dannemand) som han fick fyra barn med. Hon blev den sista kungliga officiella älskarinnan i Danmark. De fick barnen:
9) Louise Frederikke (1810-1888)
10) Caroline Augusta Marie (1812-1844)
11) Frederik Wilhelm (1813-1888)
12) Frederik Valdemar (1819-1835) († 16 år)
De första tretton åren av Fredriks regering var greve och statsmannen Andreas Peter Bernstorff Fredriks rådgivare och den tiden utgjorde en av de lyckligaste perioderna i Danmarks historia:
• Då genomfördes bondeståndets frigivning
• Noggrannare reglering av förhållandet mellan godsägare och bönder sågs över
• Förbudet mot spannmålsutförsel hävdes
• Handeln på Island och Finnmarken frigavs
• 1797 infördes en friare tullagstiftning
• 'Negerhandeln' förbjöds
• Pressen befriades 1790 från polismyndighetens godtycke
• Rättsväsendet förbättrades 1795 genom upprättande av förlikningskommissioner
• 1802 avskaffades värvningen av främmande soldater
• 1811 grundades universitetet i Kristiania (nu Oslo)
Utrikespolitik
Danmarks utrikespolitik var fredlig, med undantag av kriget mot Sverige 1788, och medan det övriga Europa var upptagna av strider mot den franska revolutionen blomstrade Danmarks handel och sjöfart mer än någonsin förr. Till handelns skydd slöts 1794 ett förbund med Sverige. 1797 dog Fredriks rådgivare Bernstorffs och det blev en vändpunkt i hans regering. Genom rysk påtryckning lät han 1799 begränsa tryckfriheten och ingick 1800 ett väpnat neutralitetsförbund med de tre andra östersjömakterna.
England fruktade 1807 att Napoléon Bonaparte med våld skulle överta den danska flottan och ville därför att Danmark skulle lämna sin flotta i pant till krigets slut. Detta vägrade Fredrik och därför blev Köpenhamn bombarderad i fyra dagar innan staden kapitulerade och lämnade ut flottan. På nytt erbjöd England neutralitet eller förbund med full ersättning för flottan och landutvidgning i norra Tyskland men Fredrik vägrade vilket ledde till att England förklarade krig.
Regent
Fredrik blev kung av Danmark, Island och Norge 1808 då hans far Kristian VII dog. Sju år senare, den 31 juli 1815, samma dag han firade sin silverbröllopsdag med Marie kröntes de till kung och drottning i Frederiksborgs slottskyrka i Danmark. Fredrik besteg nu tronen officiellt efter fadern, fast egentligen hade Fredrik styrt landet sedan 1784.
Norge till Sverige
Redan innan Fredrik slöt fred med Sverige i december 1809 hade Sverige velat ha honom till tronföljare men efter kronprins Karl Augusts död 1810 blev marskalk Jean Baptiste Bernadotte (senare Karl XIV Johan) vald istället. För att försäkra sig om Sveriges vänskap under kriget mot Frankrike lovade Napoleon 1812 Norge som ersättning för Finland och uppmanade Fredrik att frivilligt avstå Norge mot utvidgningar i Nord-Tyskland och för att få tillbaka sin flotta. Vilket han vägrade. När den svensk-rysk-tyska hären inföll i Holstein, tvingades Fredrik till fred i Kiel i januari 1814 och fick då avträda Norge till Sveriges kung.
Fredriks milda regering, outtröttliga arbetsamhet och uppriktiga nit för folkets väl gjorde till slut att de många olyckorna och felstegen han gjort i början snart glömdes bort. Fredrik (71) gick bort den 3 december 1839 efter 55 år som regent och begravdes i Roskilde katedral, Danmark. Nästa att bli kung var hans kusin Kristian VIII av Oldenburg.
Stöd historiesajten!
1778 Filosofen Voltaire dör den (maj)
1789-1799 Franska revolutionen pågår
1793 Frankrikes kung Ludvig XVI avrättas
1793 Marie Antoinette avrättas
1796 Jenner upptäcker smittkoppsvaccin
1804 Napoleon blir kejsare
1813-1814 Andra Napoleonkriget
1817 J. Monroe blir USA:s 5:e president
1821 Napoleon dör på ön Saint Helena
1825 Braille skapar blindskriftssystemet
1836 Triumfbågen i Paris färdigbyggd
Stöd historiesajten!