Oliver Cromwell

Levde: 1599-1658 (59 r)
Titel: Riksfrestndare i England-Skottland-Irland 1653-1658 (5 r)
Far: Robert Williams Cromwell (1563-1617)
Mor: Elizabeth Steward (1565-1654)

Oliver Cromwell - vaxdocka p Madame Tussauds i London

Biografi
Oliver Cromwell fddes den 25 april 1599 i staden Huntingdon i England som son till Robert Williams Cromwell (36) och Elizabeth Steward (34). Fadern tillhrde en ansedd adlig slkt. Oliver vxte upp under inflytande av sina frldrars strnga puritanska riktning. Han gick i skola i Huntingdon och 1616 brjade han p universitetet i Cambridge. Han var dock tvungen att lmna skolan redan ret drp d hans far dog och han var tvungen att ka hem och hjlpa sin mor med grden.

Medlem i parlamentet 1628
Cromwell valdes in som medlem i parlament i Huntingdon 1628-1629 och dr kmpade han med att frsvara bnderna mot rika jordgare som ville driva dem frn sina marker. Under cirka elva rs tid r det ganska tyst om Oliver men 1636 funderade han p att utvandra till Amerika d kung Karl I:s nya regeringssystem, systematiskt och utan hnsyn, satte sig ver det engelska folkets rttigheter.

Ombud i parlamentet 1640
Han stannade dock kvar i landet och blev 1640 invald som ombud i parlamentet fr staden Cambridge. Frsta tiden gjorde han inte mycket vsen av sig, men d konflikten mellan kungen och parlamentet i brjan av 1642 skrptes, brjade han spela en strre roll. Bland annat genomdrev han att stta landet i frsvarstillstnd. Nr inbrdeskriget brt ut satte han upp en utvald trupp av plikttrogna ryttare, som var lika gudfruktiga som han sjlv. Truppen vxte s smningom ut till ett helt kavalleriregemente, som var organiserad med omsorgsfullt utvalda officerare. Sjlv var han generalljtnant. I juli 1644 vann hans krigshr slaget vid Marston Moor, ver kungens arm.

Oliver Cromwell
Oliver p Madame Tussauds vaxkabinett i London

Seger vid Naseby 1645
Det var Olivers insatser som bidrog till den avgrande segern vid Naseby i mellersta England den 14 juni 1645, vilket ledde till att de kungliga trupperna skingrades och kungen tvingades fly frn Oxford till skottarnas lger. De skotska soldaterna utlmnade emellertid kungen till parlamentet mot betalning fr de tjnster de utfrt under inbrdeskriget. Efter segern ver kungen, ville parlamentsledarna snda hem hren och gra sig av med Cromwell, eftersom de trodde han ville ta makten. Drfr lmnade Cromwell London i juni, drfr att han knde att han var hotad.

Andra medborgarkriget 1648
P grund av Karl I:s fortsatta intriger och konspirationer startade det 'andra medborgarkriget' 1648. Cromwell blev till slut verbevisad om kungens frrderi och det blev beslutat att 'bringa den blodsmannen Karl Stuart till rkenskap fr allt blod han utgjutit och den ofrd han vllat'. Sommaren och hsten 1648 slog Cromwell ner det rojalistiska upproret i Wales och nr han kom tillbaka till London hll hans officerare p att med vld driva ut de kungatrogna ur parlamentet. Efter det blev Karl dmd till dden fr hgfrrderi och avrttades sedan i januari 1649. England, Skottland och Irland blev nu republik i ngra r (1649-1653).

Uppror
Irlndarna och Skottarna startade ett uppror till frmn fr den avrttade kungens son Karl (II). Detta uppror krossade Cromwell p Irland, frst i Drogheda i september och sedan i Wexford i oktober. Han frbjd den katolska gudstjnsten och genom protestantisk kolonisering hoppades han stadkomma massomvndelse bland ns befolkning. Han var bde i Irland och p Skottland, och slog ner uppror, och den 3 september 1651 slog han ven Karls (II:s) nyuppsatta hr vid Worcester, varp denne flydde till Frankrike. Skottland och Irland frenades sedan fullstndigt med den nya engelske fristaten 'the Commonwealth'.

Cromwell frskte ocks att frena de protestantiska rikena mot de katolska. Drfr skte han kontakt med de skandinaviska lnderna, framfr allt Sverige och Karl X Gustav, anfll Spanien med en krigshr och slt frbund med Frankrike. Englands befolkning ville dock ha tillbaka monarkin och sina kungar och drfr blev Cromwell erbjuden kunganamnet men hrens motvilja mot detta tvingade honom att avbja erbjudandet.

ktenskap & barn
r 1620 gifte Oliver (21) sig med Elizabeth Bourchier (ca 22) och vertog d familjegrden. De fick barnen:
1) Robert (1621-1639)
2) Oliver (1623-1644)
3) Bridget (1624-)
4) Richard (1626-1712)
5) Henry (1628-1674)
6) Elizabeth (1629-1658)
7) Mary (1637-)
8) Frances (1638-1721)

Cromwell (59) gick bort i Whitehall den 3 september 1658 och begravdes med pompa och stt i Westminster Abbey. Hans son Richard Cromwell tog ver hans titel som Lord Protector.

Gravskndning
Efter terupprttandet av monarkin grvdes Cromwells lik upp (p rsdagen av Charles I:s avrttning den 30 januari 1661) och hans huvud sattes upp p en ple ver Westminster hall och kroppen grvdes ner under galgen vid Tyburn.

swishikon Stöd historiesajten! swishikon

Inlagd 2005-03-16 | Uppdaterad 2020-12-28
Samtida händelser 1599 - 1658
1602 Hollndska ostindiska co. bildas
1605 Krutkonspirationen i London
1608 Fransmnnen grundlgger Quebec
1610 Ludvig XIII blir fransk kung
1615-1635 5000 hxor brnns i Frankrike
1618-1648 Trettioriga kriget
1627-1629 200 hxor brnns i Tyskland
1632 Vladislav IV blir kung i Polen
1636 Harvard i Cambridge grundas
1642 Bibeln utges i sin helhet p finska
1649 Englands kung, Karl I avrttas
1652 Frsta kaffehuset i London ppnar
1656 Huygens tar patent p pendeluret
1657 Leopold I blir kung i sterrike

Källor
dela sidan

Mer historia

swishikon Stöd historiesajten! swishikon