Vilhelm III

Levde:
1650-1702 (51 år)
Titel:
Holländsk prins och ståthållare
Kung i England, Skottland och Irland 1689-1702 (13 år)
Far:
Vilhelm II av Oranien (1626-1650)
Mor:
Maria Stuart (1631-1660)
William III av Orange

Historia

Vilhelm III av Orange (William III) föddes i Haag i Nederländerna den 4 november 1650 som son till ståthållare och prinsen Vilhelm II (24) av Oranien och Maria Stuart (19), som var dotter till den engelske kungen Karl I. Åtta dagar före Vilhelm föddes dog hans far av smittkoppor och på julafton år 1660 dog hans mor. Han var då tio år gammal.

Vilhelm uppfostrades av sin farmor, Amalia av Solms, men växte upp nästan som en fånge under svåra yttre förhållanden, alltid föremål för misstro av det republikansk-aristokratiska partiet, som efter hans fars död kommit till makten inom den holländska republiken.

År 1672 anföll den franske kungen Ludvig XIV Holland och den revolution som därefter inträffade i Amsterdam (som störtade det aristokratiska partiet) ledde till att Vilhelm kom till makten. Han utnämndes samma år (1672) till ståthållare i Holland och i provinserna Zeeland och Utrecht, samt blev högste befälhavare över republikens krigsmakt. Trots flera motgångar under kriget mot Frankrike visade han sig vara en tapper och skicklig fältherre, men också en överlägsen statsman med klart utstakade mål. Han hade en stor förmåga att kunna använda människor och omständigheter till sina politiska planer.

Han var i stort sett i hela sitt liv motståndare till Ludvig XIV. Han försökte med seghet och slughet att krossa den franske kungens planer på en världsdiktatur, upprätthålla den politiska jämvikten och, framför allt, rädda Nederländerna från Frankrike.

Maria II
Maria II
(1662-1694)
Han var också intresserad av England, vilket drev honom att år 1677 gifta sig med sin kusin, Maria Stuart, som var dotter till den blivande engelska kungen Jakob II (som blev kung 1685). Maria var ju en tänkbar arvtagerska till den Engelska tronen. Efter giftermålet blev Vilhelm ledare för oppositionen mot Jakob II. Med en nästan 15,000 man stor Holländsk örlogsflotta, landsteg han den 5 november 1688 vid Torbay i sydvästra England, där han blev mottagen som en befriare av det Engelska folket. Han lyckades sedan störta sin svärfar från tronen, som övergiven av sina närmaste, flydde till Frankrike.
Vilhelm och Maria förklarades av en riksförsamling den 13 februari 1689 till regerande kung och drottning av England. Även Skottland utropade dem till regenter, där Vilhelm fick heta Vilhelm II. Irland däremot försvarade den "avsatta" kungen Jakob. De fick hjälp av Frankrike, men efter nederlagen vid Boyne 1690 och Aughrim 1691, underkastade även de sig den nya ordningen.

Vilhelm och Maria regerade tillsammans vilket innebar att om någon av dem dog, skulle den andra fortsätta att regera. De godkände också den rättighetsförklaring (declaratìon of rights), i vilken det engelska folkets fri- och rättigheter sammanfattades.
År 1689 förde Vilhelm in England i den stora alliansen mot Ludvig XIV. Han var ofta invecklad i ständiga strider med parlamentet eftersom de inte förstod hans utrikespolitiska planer. Hans popularitet försvann lika hastigt som den kommit, och orsaken till detta låg i viss mån hos honom själv, eftersom han till sitt hjärta och sina vanor aldrig blev annat än holländare. Han försökte aldrig att förena sig med engelsmännen, utan stötte bort dem genom sitt kalla väsen och genom sitt tillbakadragna liv på Hampton court och Kensington samt genom sin öppet visade förkärlek för sina landsmän.

Efter sjutton års äktenskap dog hans hustru Maria (1694). De fick inga gemensamma barn. Även om Vilhelm hade flera älskarinnor på sidan om sitt äktenskap, sörjde han sin hustru djupt. Åtta år senare, efter att han ramlat av sin häst och brutit nyckelbenet och därpå fått lungsäcksinflammation avled han den 8 mars 1702, 51 år gammal. Nästa att bli regent var hans hustrus syster Anne Stuart.
Inlagd 2005-03-21 | Uppdaterad 2019-04-07
dela sidan
  
Händelser under Vilhelm IIIs livstid
1656  Christiaan Huygens tar patent på pendeluret.
1657  Leopold I blir kung i Österrike.
1660  Karl XI blir svensk kung.
1660  Karl II blir kung i England.
1666  London härjas av en stor brand.
1669  Rembrandt dör den 4 okt, 63 år gammal
1673  Författaren Jean Baptiste Molière dör.
1675  Danmark förklarar Sverige krig.
1681  Försvenskningen av Skåne och Blekinge.
1684  Dansktalande lärare börjar avskedas i Skåne.
1688-1697  "Nioårskriget pågår".
1697  August II blir kung i Polen.
1697  Karl XII blir kung i Sverige.
1701  Kaparen William Kidd avrättas.

Källor
Hemsida:
» Store norske leksikon