Erasmus av Rotterdam
| Levde: | 1466-1536 (69 år) |
| Titel: | Filosof, teolog och humanist |
| Far: | Rotger Gerard (-1483) |
| Mor: | Margaretha Rutgers (-1483) |
Biografi
Desiderius Erasmus Roterodamus föddes i oktober 1466 (eller 1469 ovisst årtal) förmodligen i Rotterdam i Nederländerna eller i dess närhet eftersom han kallades för Erasmus av Rotterdam. Hans egentliga namn var Geert Geertz. Han tog sig dock det latinska förnamnet Desiderius som betyder 'den efterlängtade' och det grekiska efternamnet Erasmus som betyder 'den åtrådde'.
Intelligent
Nio år gammal sändes han till den berömda skolan i Deventer (Nederländerna) där han väckte uppseende genom sin förbluffande intelligens. Efter sina föräldrars död 1483 (de dog bägge två av pesten) och efter att en opålitlig förmyndare lagt beslag på hans arv, tvangs han tillbringa tre år i en klosterskola i staden 's-Hertogenbosch. Efter det sökte han inträde i ett augustinkloster, där han fullständigt fördjupade sig i klassiska studier.
Biskop Henri de Bergues av Cambrai ordnade dock så att han kunde fortsätta sina studier i Paris.
Teologidoktor
Med ekonomisk hjälp från några engelska adelsmän kunde Erasmus 1499-1500 göra en resa till England där hans intresse för de religiösa frågorna väcktes ännu mer. 1506-1509 företog han en resa till Italien där han i Turin fick teologidoktorsvärdighet. Där knöt han också kontakter med romerska prästväldets högsta män.
Humanisternas furste
Människans villkor intresserade Erasmus och han var mycket kritisk till den katolska kyrkan. Som 'humanisternas furste' var Erasmus efterfrågad på alla håll och han dominerade på sin tid hela Europas bildade värld. Fram till 1521 var hans liv fyllt av ständiga resor mellan England, Nederländerna, Frankrike och Tyskland. Han uppehöll sig längre tider på vissa platser när han fick olika anställningar, till exempel fick han av Henrik VIII en professur i Cambridge, av den tysk-romerska kejsaren Karl V en befattning som kungligt råd i Bryssel och av påven Adrian av Utrecht en professorsplats i universitetsstaden Leuven i Belgien.
Dårskapens lov
I några av sina krifter går han till angrepp över sin tids alla svagheter, särskilt på det kyrkliga området. I satiren 'Dårskapens lov' driver han med både kyrkan och världsliga händelser. Han översatte också flera verk från grekiska, bland annat Nya testamentet som publicerades 1516 eftersom han ville att alla skulle kunna läsa den. För att själv kunna övervaka att skrifterna trycktes på rätt sätt bosatte han sig 1521 i Basel. Ungefär från samma tid ändrade han ståndpunkt i de kyrkliga frågorna.
Om den fria viljan
Från början stödde han Martin Luther som precis som han själv setts som den reformatoriska rörelsens egentliga grundare och ledare, men samtidigt som reformationen bredde ut sig drog Erasmus sig tillbaka. Erasmus och Luther hamnade snart i häftiga meningsstrider med varandra. Erasmus menade att människan hade en fri vilja i förhållande till Gud, något som Luther bestred.
Erasmus ville gå långsamt fram och begränsa reformationen till de lärda. Luther ville istället gå snabbare fram och tyckte att reformationen skulle omfatta alla, inte bara de lärda. Det blev ganska stora konflikter mellan de två herrarna. Erasmus gav ut skriften 'Om den fria viljan' (1524) som Luther besvarade med skriften 'Om den trälbundna viljan' (1525).
Erasmus (69) gick bort i Basel, Schweiz, den 11 eller 12 juli 1536 och begravdes i Basle's katedral i Schweiz.
| År | Bibliografi (urval) |
| 1500 | Adagio (ordstäv) |
| 1502 | Enchiridion militis christiani |
| 1509 | De contemtu mundi |
| 1509 | Encomium moriae (Dårskapens lov) |
| 1512 | De duplici rerum ac verborum copia |
| 1514 | Parabolarum liber |
| 1515 | De octo partium orationis constructione |
| 1518 | Antibarbarorum liber |
| 1518 | Colloquia jamiliaria (Förtroliga samtal) |
| 1524 | Om den fria viljan |
| De ratione studii et instituendi pueros commentarius |
Stöd historiesajten!
1478 Spanska inkvisitionen upprättas
1486 Maximilian blir kung i Tyskland
1492 Columbus seglar till Amerika
1503-1506 Da Vinci målar Mona Lisa
1506 Christopher Columbus dör
1509 Henrik VIII blir kung i England
1513 Jakob V blir kung i Skottland
1517 Martin Luther spikar upp 95 teser
1519 Da Vinci dör i Frankrike
1520 Stockholms blodbad
1521 Martin Luther blir bannlyst
1524 Vasco da Gama dör
1533 Ivan den förskräcklige blir rysk tsar
1536 Anne Boleyn avrättas
Stöd historiesajten!