Ivan IV

Biografi
Ivan Vasiljevitj föddes den 25 augusti 1530 som son till storfursten Vasilij III Ivanovitj (51) och Elena Glinskaja (20).

Yngre åren
När Ivan var tre år dog hans far Vasilij och från den tidpunkten fram till att Ivan vuxit upp styrdes landet först av hans mor Helena och hennes älskare, Ivan Obolenskij. Modern uppges ha varit både ointresserad och oengagerad av Ivan och när hon dog fem år senare (1538) gick det rykten om att hon förgiftats och en vecka senare fängslades Obolenskij och slogs ihjäl. Obolenskijs syster, Agrafena Cheliadnina, tog då hand om Ivan, men även hon fängslades dock snart och spärrades in i ett nunnekloster. De som tog över makten härnäst var bojarerna (ryska högadeln). De sistnämnda hade sett tillräckligt med envälde från de sista två regenterna så de försökte att ta tillbaka sina privilegier nu när de hade chansen.

Hård uppväxt
Åtta år gammal var Ivan en intelligent, känslig pojke och omättlig på att läsa böcker. Han hade snabb uppfattningsförmåga och blev för sin tid riktigt beläst. Han var också nyfiken på västvärlden, vilket var smått sensationellt vid den här tiden eftersom Ryssland var ett isolerat och slutet samhälle. Någon riktig uppfostran fick han dock inte, och efter att Agrafena blivit inlåst och ingen brydde sig om honom blev han mycket ensam. Bojarerna växelvis försummade eller ofredade honom. Ivan och hans dövstumma bror, Yuri gick ofta hungriga och trasigt klädda. Ingen brydde sig om honom och hans välbefinnande och han blev en tiggare i sitt eget palats. Kanske det var därför som han växte upp till en hård yngling.

Enligt en hävdatecknare, Andrej Michailovitj Kurbskij, brukade Ivan med ett gäng jämnåriga rida runt på gator och torg där de slog och rånade män och kvinnor. Han plågade även djur på det mest fruktansvärda sätt, det uppges bland annat att han brukade kasta ut levande djur från fönstren i Kremlins torn. Ändå var han djupt religiös och i timmar kunde han knäböja i andaktsövningar i kloster och kyrkor.

Storfurste av Moskva 1547
I januari 1547 kröntes Ivan (16) till 'storfurste av Moskva' och till tsar i Mariehimmelsfärdskatedralen. (Titeln "tsar" bekräftades av patriarken i Konstantinopel först år 1561).

Äktenskap 1 & barn
I februari 1547, tre veckor efter kröningen, gifte Ivan (16) sig med Anastasia Romanova Zakharina (17). De fick barnen:
1) Anna Ivanovna (1548-1550) († 1 år)
2) Marija Ivanovna (1551-1551) († 5 mån)
3) Dmitrij Ivanovic (1552-1553) († 8 mån)
4) Ivan Ivanovich (1554-1581) (mördad av sin far)
5) Eudokia Ivanovna (1556-1558) († drygt 2 år)
6) Feodor Ivanovich (1557-1598)

Han omarbetade lagen och bad både Gud och människorna om förlåtelse, för de synder han var skyldig till i det förflutna. Han erövrade territorium, år 1554 gick han till anfall mot tatarerna och erövrade khanatet Kasan. Under dessa strider framträdde donkosackerna för första gången som Ivans elitsoldater. Två år senare (1556) la han även det mongoliska khanatet Astrakan under sig.

Ivan IV. Okänd konstnär

1560-talet
När Anastasia dog 1560 började det dock gå utför med hans mentala hälsa och inom några år hade Ivan förvandlats till ett monster, han blev både bödel och munk i samma person. Han anklagade bojarerna för att ha förgiftat Anastasia och de flesta trodde att hans beskyllningar var ett utslag av hans paranoia, men senare undersökningar av hennes kropp har visat att kvicksilverhalten i hennes hår var tio gånger högre än normalt, vilket kan bevisa att hon faktiskt blev mördad.

Terroriserade sitt land
Från 1560-talets början till sin död 24 år senare terroriserade Ivan sitt eget land med ett ofattbart mördande. Rena plundringståg med mord och våldtäkter förekom mot ryska städer och en skräckinjagande stämning rådde i hela landet. Den vanlige ryssens liv eller död avgjordes fortsättningsvis av Ivans skiftande infall och idéer, och det är bevisat att han själv deltog i mördandet och att offren mot slutet utsågs slumpmässigt. Ångesten, rädslan och den totala förvirringen var total i landet, och alla levde för dagen. Vem som helst kunde bli utsatt, det vanliga var att gifta kvinnor våldtogs medan deras män torterades till döds.

Opritjniki
Ivan bildade en vaktstyrka som har beskrivits som rysslands första hemliga polis och som kallades för opritjniki. De hade svurit en religiös ed på att beskydda 'den av Gud utvalda Tsaren'. I realiteten blev de gangsters som var redo att begå vilka brott som helst, i Tsarens namn. Ivan fängslade tusentals och sände dem till obebodda trakter, en så kallad landsflykt inom landet. Andra dömdes till döden, och då blev ofta även deras familjer och tjänare dödade. Ivan gav ibland detaljerade order om hur avrättningarna skulle gå till, en del dränktes, ströps eller piskades ihjäl, medan andra spetsades, stektes på spett, utsattes för "knutpiskan", vattentortyr eller kokades i stora kastruller.

Ingen gick säker
Ivan blev lätt stött och glömde aldrig en förolämpning, påhittad eller inte. Han var definitivt smart, men mycket inbillningssjuk, misstänksam och väl medveten om sin maktposition. Han spelade schack och för motståndarna, som inte vågade vinna mot honom, gällde det att få Ivan att vinna utan att själv direkt spela dåligt. Även hans egna gunstlingar kunde falla i onåd och bli torterade till döds. Detta ledde till att gunstlingen Andrej Kurbskij, som var furste, krigshjälte och ståthållare i Jurjev, rymde och gick i tjänst hos den polske kungen Sigismund II August år 1563.

Slakten i Novgorod
I början av 1570-talet plundrade och mördade Ivan tillsammans med sina opritjniki i stort sett alla invånarna i staden Novgorod. Detta för att han trodde att de tänkte alliera sig med den litauiske kungen. Offren fick kläderna avslitna och blev sedan torterade med olika instrument. Efter sex veckors mördande var 60 000 människor utrotade och i en krönika påstås det att han själv mördat cirka 1 505 personer.

Dödade sonen
Den 19 november 1581 klev Ivan in i sin son Ivans (27) våning, där denne bodde tillsammans med sin hustru, Eudokia Bogdanovna Saburova. Ivan började kritisera den höggravida Eudokias klänning eftersom han ansåg att den var för enkel, han blev så ursinnig så han började slå henne. Sonen försökte stoppa honom men Ivan blev så rasande att denne försvarade sin fru att han slog honom i huvudet med sin käpp. Sonen dog av skadorna och svärdottern förlorade sitt barn efter alla slag och sparkar hon fått. När Ivan lugnat ner sig blev han förtvivlad och helt utom sig av sorg över vad han gjort, och han ville avsäga sig kronan och gå i kloster.

Sjuk
I början av 1584 blev Ivan sjuk, 'hans kropp luktade lik och inälvorna ruttnade'. Den engelska ambassadören Jérome Horsey som besökte Ivan strax före hans död, var övertygad om att han led av en svår könssjukdom.

Ivan (53) gick bort den 17 mars 1584 och begravdes i Ärkeängelskatedralen i Moskva. Nästa att ta över regerandet i Ryssland blev hans son, Feodor (27).

Äktenskap 2 & barn
Augusti 1561 med Kucheney (Maria) Temrukovna († 1569)
7) Vasily Ivanovich (1563-1563) († 1 ½ mån)

Äktenskap 3
I oktober 1571 gifte Ivan (41) sig med Marfa Vasilievna Sobakina († nov 1571)

Äktenskap 4
I april 1572 gifte han sig med Anna Alekseevna Koltovskaya († april 1626)

Äktenskap 5
I november 1574 gifte han sig med Anna Grigorievna Vasilchikova († ca 1577)

Äktenskap 6
Vasilisa Melentieva († ca 1579)

Äktenskap 7 & barn
I september 1580 gifte Ivan (50) sig med Maria Fyodorovna Nagaya († juli 1612)
8) Dmitri Ivanovich (1582-1591) († 9 år)

Stöd historiesajten!

1533  Ivan den förskräcklige blir rysk tsar
1536  Anne Boleyn avrättas
1542  Catherine Howard avrättas
1546  Martin Luther dör
1547  Henrik II blir kung i Frankrike
1554-1557  Stora ryska kriget pågår
1556  Filip II blir kung i Spanien
1560  Gustav Vasa dör
1563-1570  Nordiska kriget pågår
1566  Nostradamus dör
1568-1648  Nederländska frihetskriget
1569  Första statliga lotteriet (London)
1573  Henrik III blir kung i Polen
1574  Henrik III blir kung i Frankrike
1580  Spanska ridskolan i Wien grundas

Källor

Böcker:
• Tsarernas Ryssland (Elgklou)

Hemsidor:
» stora bilden

Mer historia

Adelsvapen Dödsår Efternamn Freder Förnamn Galleri Gamla ord Gravplatser Krig Mynt Regenter Uppfinningar Upptäckter Yrken Årtal Översikt 1400-talet 1500-talet 1600-talet 1700-talet 1800-talet

Stöd historiesajten!