Gilbert du Motier

Levde: 1757-1834 (76 r)
Titel: Fransk general. 'Markisen av LaFayette'
Far: Michel du Motier (1732-1759)
Mor: Marie Louise Julie de la Rivire (1737-1770)

La Fayette - mlad av Joseph Dsir Court (1797-1865)

Biografi
Marie-Joseph Paul Yves Roch Gilbert du Motier kallad 'Markisen av LaFayette' fddes den 6 september 1757 p slottet Chavaniac som son till markisen av LaFayette, Michel Roche Gilbert du Motier (25) och Marie Louise Julie de la Rivire (20).
LaFayettes far deltog i sjurskriget (1756-1763) och den 1 augusti 1759 stupade han i slaget vid Minden. LaFayette var d tv r gammal.

Musketr
Nr LaFayette var elva tog hans mor med honom till Paris dr han brjade i collge Louis-le-Grand. Tv r senare (1770) dog modern och han blev drmed frldrals. ven hans farfar dog samma r och av denne rvde han en stor frmgenhet. Tretton r, frldrals och otroligt rik. ret efter blev han en av kungens musketrer och han brjade d sin militra bana. I februari 1773 flyttade han till Versailles som skyddsling under adelsmannen och forskaren Jean de Noailles dr han blev ljtnant i Noailles dragoner i april och befordrad till kapten ett r senare, endast en kort tid efter att han gift sig med Noailles dotter Adrienne de Noailles. Han var endast sexton nr han gifte sig med Adrienne och hon var fjorton.

Adrienne de Noailles
Adrienne de Noailles
(1759-1807)

Deltog i frihetskriget
Tjugo r gammal (1777) reste LaFayette till Nordamerika fr att som frivillig delta i frihetskriget som pgick dr (1775-1783).
Bde hans familj och den franska regeringen var emot att han reste vilket han gjorde nd, han kpte sig ett eget skepp 'La Victoire' som han utrustade och med det for han den 20 april 1777 till Amerika fr att delta p amerikanernas sida mot engelsmnnen. Som volontr deltog LaFayette utan betalning. Hans egen generositet blev istllet legendarisk, han spenderade 200 000 dollar av sina egna pengar fr att kpa klder och vapen till de amerikanska trupperna. Av kolonisterna valdes han till general och blev drmed den yngsta generalen som deltog i kriget. Han utmrkte sig i flera militra operationer och blev med tiden en nra vn till George Washington som ngra r senare blev Amerikas frsta president (1789). Han ingick ven i Washingtons stab och nr han 1779 fick en son dpte han denne till Washington Georges Motier de Lafayette.

Den 11 september 1777 deltog LaFayette i slaget vid Brandywine dr han srades men verlevde varefter han blev kommendrkapten. Han deltog sedan i slaget vid Monmouth den 28 juni 1778.

Efter tv r i Amerika var LaFayette tillbaka i Frankrike (1779) dr han vertalade regeringen att snda en fransk arm till amerikanernas hjlp. Han tervnde sedan till Amerika igen dr han spelade en betydelsefull roll i den militra hndelsen som ledde fram till det brittiska nederlaget vid Yorktown 1781. Efter denna viktiga hndelse hyllades LaFayette som en hjlte och blev fransk general och han togs emot vid flera Europeiska hov.

Franska revolutionen
Nr franska revolutionen brt ut blev LaFayette medlem i nationalfrsamlingen dr han 1789 lade fram ett frslag p ett frsta utkast till deklarationen om de mnskliga rttigheterna.
Thomas Jefferson
Thomas Jefferson
(1743-1826)

Nr det i brjan av juli brjade g rykten om att kungen Louis XVI brjade dra ihop trupper fr att strta nationalfrsamlingen frsvarade sig befolkningen genom att den 13 juli bilda ett nationalgarde dr LaFayette frde beflet. Han infrde trikoloren som bestod av Paris rda och bl frger, tillsammans med kungens, Bourbones, vita. Den 27 augusti utfrdade nationalfrsamlingen proklamationen om de mnskliga och medborgerliga rttigheterna, som fastslog individens rtt till frihet, rttsskerhet och egendom, samt rtt att gra uppror mot frtryck. Deklarationen var frfattad av LaFayette som tagit det amerikanska sndebudet Thomas Jefferson till hjlp. (Jefferson blev 1801 USA:s tredje persident)

Kvinnotget till Versailles
Under det beryktade kvinnotget till Versailles den 5-6 oktober 1789 var det under LaFayettes beskydd som kungafamiljen kunde fras till Paris oskadda.

Marat
Jean Paul Marat
(1743-1793)
LaFayette blev illa omtyckt av rojalisterna som sg honom som en av revolutionens frmsta upphovsmn, samtidigt var han inte heller populr hos jakobinerna eftersom han anklagade dem fr att g fr hrt fram. Sjlv var han anhngare av konstitutionell monarki och fruktade en demokratisering som kunde hota gandertten.

Efter att kungafamiljen frskt fly i juni 1791 brjade mnga krva en republik. Corderlierklubben frskte drfr med en republikansk manifestation p Marsfltet den 17 juli. Det hela slutade i en massaker nr LaFayette ppnade eld mot demonstranterna. Bland annat Georges Jacques Danton och Jean Paul Marat gmde sig en tid efter den hr hndelsen.

Ludvig XVI
Ludvig XVI
(1754-1793)

Lmnade sin post
LaFayette lmnade sin post i september samma r (1791) och drog sig tillbaka till sina gods men fick kort drp befl ver en arm som sattes in i kriget mot sterrike. Under tiden han deltog i kriget fick han rapporter om vad som hnde i Paris och nr han hrde att massorna stormade Tuilerierna (20 juni 1792) for han dit fr att frska rdda Ludvig XVI.

Fljden blev att nationalfrsamlingen den 19 augusti anklagade honom fr hgfrrderi och samma dag detta lstes upp i frsamlingen flydde LaFayette utomlands tillsammans med ett tjugotal anhngare. Avsikten var att fly till Belgien vidare ver till Amerika, men i Lige hktades han av sterrikarna och de fljande fem ren satt han fngslad i sterrike. 1797 slpptes han fri med hjlp av Napoleon Bonaparte, han fick dock inte tervnda till Frankrike frrn 1799, efter Bonapartes statskupp.

Ludvig Filip I
Ludvig Filip I
(1773-1850)

De hundra dagarna
Nsta gng LaFayette spelade ngon politisk roll var 1815 under 'de hundra dagarna' d Bonaparte erbjd honom prsvrdighet (titel/jmlike) som han dock tackade nej till och istllet tog han en plats i representantkammaren. Efter katastrofen vid Waterloo krvde LaFaytte att Napoleon skulle avsttas. Han bekmpade ven Bourbonernas frsk att skaffa sig envlde. Vid julirevolutionens utbrott 1830 fick LaFayette beflet ver stadens och senare Frankrikes nationalgarde och medverkade till att Ludvig Filip vertog regeringen. Den nya frfattningen motsvarade dock inte hans frvntningar och ret drp slt han sig till oppositionen istllet. (Ludvig Filip blev 1830 fransk kung som Ludvig Filip I)

Poppis i Amerika
I Amerika var LaFayettes popularitet strre n i Europa vilket visade sig nr han 1824-1825 beskte landet. Som nationens gst mottogs han vid ankomsten och resan genom landet sgs ha varit som ett triumftg och s mnga som 24 stder i Amerika r uppkallade efter honom.

LaFayette (76) gick bort i Paris den 20 maj 1834 och begravdes i Picpus begravningsplats, Paris.

swishikon Stöd historiesajten! swishikon

Inlagd 2006-03-28 | Uppdaterad 2020-11-30
Samtida händelser 1757 - 1834
1769 Napoleon fds p Korsika (aug)
1770 Beethoven fds i Bonn den 16/12
1778 Filosofen Voltaire dr den (maj)
1789-1799 Franska revolutionen pgr
1793 Frankrikes kung Ludvig XVI avrttas
1793 Marie Antoinette avrttas
1796 Jenner upptcker smittkoppsvaccin
1804 Napoleon blir kejsare
1813-1814 Andra Napoleonkriget
1817 J. Monroe blir USA:s 5:e president
1821 Napoleon dr p n Saint Helena
1825 Braille skapar blindskriftssystemet

Källor
dela sidan
Bcker:
• Historia fr folkskolan - Ragnar Wirsn
• Microsoft Encarta Premium 2006
• Nationalencyklopedin
• Nr hnde vad? Vrldshistoriskt uppslagsbok 1500-1997
• Vrldshistorien i rtal - Karl Ploetz

Mer historia

swishikon Stöd historiesajten! swishikon