Per Brahe d.ä.
Levde: | 1520-1590 (70 år) |
Titel: | Riksdrots, riksråd, kammarråd och Sveriges förste greve |
| Grevliga ätten Brahe. Grevlig 1561, introducerad 1625. Utdöd 1930 |
Far: | Joakim Brahe (ca 1481-1520) |
Mor: | Margareta Eriksdotter Vasa (149(7)-1536) |
Biografi
Per (Peder) Brahe föddes i maj 1520 på Lindholmen i Uppland som son till riksrådet Joakim Perdersson Brahe och Margareta Eriksdotter Vasa (syster till Gustav Vasa). Hans morbror var med andra ord Gustav Vasa.
Uppväxt
När Per var sex månader gammal avrättades hans far Joakim i Stockholms blodbad.
Enligt vissa källor skall han själv och hans mor ha blivit bortförda i fångenskap till Danmark av Kristian II där de skall ha suttit fängslade i Blå Tornet (Köpenhamns slott) till år 1524, fast dessa uppgifter är osäkra.
Flyttade till Tyskland
Pers mor gifte sedan om sig med den tyske greven Johan av Hoya och de fick två söner. När Johan Hoya föll i onåd hos Gustav Vasa flydde hela familjen till Tyskland. Per studerade senare i Tyskland.
Ståthållare
År 1534 blev Per (14) hemkallad av sin morbror Gustav Vasa och 1540 utnämndes Per (20) till ståthållare på Stockholms slott, och på grund av sin släktskap med kungen blev Per även riksråd.
Äktenskap & barn
År 1548 gifte sig Per (28) med friherrinnan Beata Stenbock (15).
De fick barnen:
1) Joakim (1550-1567) († 17 år)
2) Erik (1552-1614)
3) Cecilia (1554-1554) († 1 dag)
4) Ebba (1555-1634)
5) Katarina (1556-1596)
6) Gustaf (1558-1615)
7) Margaretha (1559-1638)
8) Anna (1562-)
9) Magnus (1564-1633)
10) Johan (1566-1640)
11) Sigrid (1568-1608)
12) Abraham (1569-1630)
Beata hade en yngre syster som hette Katarina Stenbock som fyra år senare (1552) blev svensk drottning då hon gifte sig med Gustav Vasa.
Sveriges förste greve
År 1561 upphöjdes Per, tillsammans med Svante Sture (44) och Gustaf Johansson (Tre Rosor) (30) till Sveriges första grevar. Till grevetiteln skulle man även ha ett grevskap och Brahe fick året därpå grevskapet Visingsborg som omfattade hela Visingsö i Vättern, förutom två kungshus som fanns på ön. Visingsö har blivit starkt förknippat med ätten Brahe eftersom flera generationer av denna ätt har bott på ön.
Skötte rikets styre
Kungen försökte använda Per i militären men han var mindre duglig till detta. När Erik XIV:s sinnessjukdom efter Sturemorden 1567 fullständigt tagit över var det Per som tillsammans med Sten Eriksson (Leijonhufvud) skötte rikets styrelse. Om han hade velat ta över riket hade han nu haft ett gyllene tillfälle, men detta skedde inte.
Riksdrots & ståthållare
Efter att Erik XIV gift sig med Karin Månsdotter och hon blivit krönt till svensk drottning (vilket sårade de högättades stolthet eftersom hon endast var av enkel härkomst), slöt sig Per till hertigarna. Efter att Erik XIV blivit avsatt blev Per av Johan III upphöjd till riksdrots och ståthållare över Norrland. Emellertid föll han så småningom i onåd hos kungen, då han blev misstänkt för aristokratiska komplotter.
Begränsad makt
Per tyckte precis som den övriga högadeln att deras makt hade blivit begränsad. Detta märktes tydligt i hans skrift "Oeconomia eller hussholdz-book för ungt adelsfolck", som han skrev 1585 men som inte trycktes förrän 1677, det vill säga 87 år efter hans död.
I skriften jämför han sin tid med tiden som var före Gustav Vasas tid, och där han kommer till slutsatsen att adeln klagar över att det var bättre förr, på den "gamla goda tiden" under Kalmarunionen.
Per (70) gick bort på Sundby sätesgård i Öja socken i Södermanland den 1 september 1590 och begravdes i Östra Ryds kyrka i Uppland.
År | Titel/händelse (urval) |
Studerade i Reval och Tysklan | |
1539 | Kammarråd |
1542 | Överste mönsterherre |
1542 | deltog som överste i Dackefejden |
1542 | Riksråd (före 22 aug) |
1544 | Riddare (efter 19 juli) |
1546 | Deltog i mötet i Kalmar |
1554 | Deltog i mötet i Älvsborg |
1547-1558 | Styresman eller slottsloven på Stockholms slott vid flera tillfällen |
1561 | Greve (juni) |
1561 | Överste hovmästare |
1652 | Legat till Skottland |
1563 | Krigsöverste i Norge |
1564 | Legat till Polen |
1565 | Överste för svenska hären i Västergötland (mars). Avsatt i juni |
1568 | Tillsammans med Hogenskild Bielke överbefälhavare för svenska hären i Östergötland (okt) |
1569 | Riksdrots (jan) |
1569 | Lagman i Uppland |
1575 | Häradshövding i Vartofta härad |
Ståthållare på Stockholms slott tillsammans med Erik Sparre |
1526 Kungliga tryckeriet inrättas (Sthlm)
1527-1600 Reformationen i Sverige
1531-1533 Klockupproret
1534 Myntet Dalern börjar ges ut
1534-1536 Grevefejden
1541 Första bibeln på svenska ges ut
1542-1543 Dackefejden
1544 Sverige blir ett ärftligt kungarike
1545 Halva Linköping förstörs i en brand
1549 Uppsala slott börjar byggas
1551 Drottning Margareta dör
1554-1557 Stora ryska kriget
1559 Vadstenabullret
1560 Gustav Vasa dör
1560 Erik XIV blir kung
1563-1570 Nordiska sjuårskriget
1564 Ronneby blodbad
1567 Sturemorden
1568 Erik XIV blir avsatt
1568 Johan III blir ny kung
1570-1595 Tjugofemårskriget
1577 Erik XIV dör på Örbyhus slott
1583 Mariestad får stadsprivilegier
1584 Karlstad får stadsprivilegier
1588 En pestepidemi härjar i Stockholm
• Svenska män och kvinnor (Bonniers förlag)
Hemsidor:
» riksarkivet.se
» adelsvapen.com
» digitaltmuseum.se