Magnus Gabriel De la Gardie

Levde:
1622-1686 (64 år)
Titel:
Greve, riksmarskalk, riksdrots, rikskansler, ambassadör i Frankrike
Adel/ätt:
Grevliga ätten De la Gardie. Grevlig 1615
Far:
Mor:
Ebba Brahe (1596-1674)
Magnus Gabriel De la Gardie - målad av David Beck

Historia:

Magnus Gabriel De la Gardie föddes den 15 oktober 1622 i Reval i Estland som son till ståthållaren, riksmarskalken och landshövdingen Jakob De la Gardie (39) och Ebba Brahe (26).

Magnus fick en fin utbildning på flera olika ställen, bland annat i Uppsala, Paris och Amsterdam. Vid tjugotvå års ålder (1644) var han hemma igen och det dröjde inte länge förrän han blev drottning Kristinas gunstling vilket gjorde att han fick många höga utmärkelser och stora förläningar. Till exempel blev han vid tjugofem års ålder (1647) riksråd. Samma år gifte han sig också med drottningens kusin, Maria Eufrosyne av Pfalz (22), som var syster till Karl X Gustav.
Efter giftermålet följde utmärkelserna tätt: 1648 blev han general i Tyskland, 1649 generalguvernör i Livland, 1651 riksmarskalk och överstemarskalk. Han blev också generalguvernör i Västergötland och kansler för Uppsala universitet.

I augusti 1652 dog hans far Jacob (69) och Magnus ärvde då Läckö slott av honom. Året därpå (1653) föll Magnus Gabriel i "onåd" hos drottning Kristina och fick lämna hovet med sin familj. När så drottningen abdikerade 1654 återinsattes han i sina ämbeten igen och hans hustru Maria Eufrosyne upphöjdes till prinsessa av sin bror, Karl X Gustav, som blivit kung efter drottning Kristina. När så Karl X Gustav dog (1660) blev Magnus enligt kungens testamente även rikskansler och medlem i Karl XI:s förmyndarregering, där han var ledaren mellan åren 1660-1672. Olyckorna under 1675-1679 års krig och likaså hans franskvänliga utrikespolitik gjorde emellertid att han förlorade sitt inflytande. Trots detta blev han 1680 riksdrots, fast detta var enbart en titel utan mening.

De la Gardies vapen Magnus var en av Sveriges rikaste män med ett 30-tal slott och herresäten, bland annat Drottningholm, Makalös, Jacobsdal, Läckö slott med flera och under dessa låg det dessutom tusentals hemman. Under reduktionen förlorade han dock alla sina gods, förutom två slott, och dessutom dömdes han att betala 352 159 daler silvermynt i skadestånd, vilket var lika mycket som årslönen för 800 lägre tjänstemän. Han blev totalt isolerad både socialt och politiskt och han dog 1686 som en bitter man, i fattigdom, 64 år gammal. Han ligger begravd i Varnhems klosterkyrka i Västergötland.

Årtal Titel eller händelse
1635 Student vid Uppsala universitet (27 maj)
1639-1640 Rector illustris vid Uppsala universitet (nov-juni)
1641 Student vid Leidens universitet (jan)
1644&1647 Bevistade riksdagarna
1645–1650 Överste vid livgardet
1646 Ambassadör i Frankrike
1647 Gifte sig med Maria Eufrosyne av Pfalz (7 mars)
1647 Riksråd (17 mars)
1647 Krigsråd och assessor i krigskollegium (sept)
1647 Häradshövding i Valle härad i Västergötland (dec)
1648 General över svenska och finska militien i Tyskland (apr)
1648 Guvernör och överkommendant i Leipzig och Meissen (apr)
1649 Generalguvernör i Livland
1651 Hovmarskalk
1651 Överstemarskalk (riksmarskalk) efter Åke Axelsson (Natt och Dag) (febr)
1651 Utsedd att deltaga i förhandlingarna med Polen i Lybeck (maj)
1652-1653 President i kammarkollegiet
1652 Lagman i Västergötland och Dalarna (mars)
1652 Riksskattmästare (dec)
1653 Överstekammarherre (juni)
1654 Generalguvernör i Västergötland, Dalarna och Halland (aug)
1654 Kansler för Uppsala universitet (dec)
1655 Återinsatt i utövning av riksskattmästarämbetet (jan)
1655 Kungens löjtnantsgeneral över hela krigsväsendet i Livland, Estland och Ingermanland
1655 Generalguvernör i Livland (juni)
1656 Generalguvernör i Samogitien och en del av Litauen (jan)
1660 Rikskansler och en av riksförmyndarna (okt)
1668-1680 Ordförande i riddarhusdirektionen
1673-1676 Chef för postväsendet (juni)
1674 Överste för ett regemente till häst (nov)
1680 President i Svea hovrätt (maj)
1680 Riksdrots (sept)
1681 Presiderade som riksdrots i Svea hovrätt

Inlagd 2004-10-05 | Uppdaterad 2018-11-11
Samtida händelser under Magnus Gabriels livstid
1628  Regalskeppet Vasa kantrar och sjunker.
1630  Sverige går med i Trettioåriga kriget.
1632  Gustav II Adolf stupar i slaget vid Lützen.
1636  Svenska postverket grundas.
1638  Kolonin Nya Sverige grundas i Nordamerika.
1643-1645  Torstenssons krig.
1645  Fred i Brömsebro.
1649  Svenska Afrikanska kompaniet bildas.
1650  90 procent av svenska folket bor på landet.
1650  Alla måste besöka kyrkan på söndagar.
1655-1660  X Gustav:s polska krig.
1656-1661  Karl X Gustav ryska krig.
1657-1658  Karl X Gustavs första danska krig.
1658-1660  Karl X Gustav andra danska krig.
1660  Karl X Gustav dör av feber i Göteborg.
1661  Stockholm Banco ger ut de första sedlarna.
1664  Karlshamn får stadsrättigheter.
1665  Hela Nyköping brinner upp på några timmar.
1666  Lunds universitet grundas.
1668  Sveriges riksbank grundas.
1669  23 kvinnor döms till döden för häxeri i Mora.
1669  Kyrkobön mot trolldom införs.
1670  Sex personer avrättas för häxeri i Kungälv.
1673  En 5 år lång missväxtperiod börjar.
1676  Skeppet Kronan förliser utanför Öland.
1677  Kyrkobönen mot trolldom avskaffas.
1680  Straffet för slagsmål vid kyrkobesök skärps.
1682  Indelningsverket införs.
1685  Kaffet kommer till Sverige.

Källor
Böcker:
Svenska män och kvinnor - C-F (Bonniers förlag 1944) sid 233-235

Hemsidor:
» riksarkivet.se
» adelsvapen.com
» riddarhuset.se
» Biografi
» runeberg.org
» stora bilden