Uppfinningar

För att försöka få ihop pengar för att kunna bekämpa tuberkulos kom Beda Hallberg (1869-1945) på att man kunde sälja en liten konstgjord blomma som skulle vara så billig att alla kunde köpa den. Den första majblomman såldes i Göteborg den 1 maj 1907 och kostade 10 öre, och den blev genast en stor framgång. Den första majblomman var blå och det blev från 1927 en tradition att vart femte år ha en blå majblomma. Majblomman firade 100 år 2007 och detta år var det även en blå blomma som kom att säljas.

Makadam uppfanns av den skotske civilingenjören John Loudon McAdam (1756-1836) i början av 1820-talet. När McAdam blev lantmätare bestämde han sig för att bättra på vägarna med krossad sten bunden med grus på en fast bas av stora stenar. Metoden kom att kallas för makadamisering, eller enklare makadam (efter hans efternamn). Metoden var ekonomisk och effektiv för att anlägga vägar och antogs av hela England 1823 och spreds snart över världen.

Anna-Britta Agnsäter (1915-2006) uppfann (troligen 1948) det fyrdelade matmåttet med kryddmått, tesked, matsked och 1 dl, som säkert finns i alla kök.

Anna-Britta Agnsäter (1915-2006) uppfann 1974 matpyramiden som skulle lära svenska folket att äta nyttigare och spara in på fett.

Amerikanen Hiram Stevens Maxim (1840-1916) utvecklade kulsprutan på 1880-talet. Den kom att bli den första helautomatiska kulsprutan och användes av ett stort antal länder samt tillverkades i en mängd olika versioner. Maximkulsprutan användes på bägge sidor i såväl första som andra världskriget.

Den skotskfödde programmeraren, affärsmanen och politikern John McAfee (1946-) uppfann i mitten av 1980-talet ett antivirusprogram till persondatorer som kallades för McAfee och som blev världens första antivirusprogram.

År 1908 uppfann den tyska hemmafrun Melitta Bentz (1873-1950) kaffefiltret. Hon kom på idén att med hjälp av ett pappersfilter förvisa kaffesumpen från kaffekopparna genom att först göra hål i botten på en mässingsbägare och sedan lägga i ett läskpapper från den äldste sonens skolhäfte. Hon tog patent på sin uppfinning och startade sedan företaget M. Bentz i Dresden den 15 december 1908.

Mikrovågsugnen uppfanns av amerikanen och fysikern Percy Spencer (1894-1970) då han la märke till att en magnetron (ett slags elektronrör med en het katod (negativ elektrod) i ett cylindriskt centrum) smälte chokladen han hade i fickan, vilket gjorde att han fick idén att även annan mat borde kunna värmas upp. Därefter utvecklade han mikrovågsugnen som han tog patent på 1947.

Den första mobiltelefonen skapades av ett team på Motorola

Den svenske ingenjören John Ericsson (1803-1889) uppfann ett pansarskepp som kallades för monitor. Det var en typ av pansrat örlogsfartyg med ett rörligt kanontorn. Det har fått namnet monitor efter det första fartyget som byggdes av det här slaget, som kallades för USS Monitor.

Elizabeth 'Lizzie' Magie (1866-1948) uppfann föregångaren till monopol som hon kallade The Landlord's Game (hyresvärdens spel) och 1904 fick hon patent på spelet. Syftet med spelet var att visa hur hyror berikade fastighetsägarna och utarmade hyresgästerna. Hennes spel anges ofta som föregångare till Monopol.

1935 fick Charles Darrow (1889-1967) patent på spelet Monopol. Även om det ofta sägs att Darrow uppfann spelet går dess ursprung faktiskt tillbaka till Lizzie Magie som redan 1904 fick patent på ett spel som hon kallade för "The Landlord's Game" (hyresvärdens spel).

Morsealfabetet är ett kodsystem för överföring med telegrafi och uppfanns av amerikanen och konstnären Samuel Morse (1791-1872). Efter många misslyckade försök hade han 1835 sin första apparat färdig. 1837 demonstrerades telegrafsystemet i New York över en 500 meter lång förbindelse. År 1840 tog han patent och 1843 fick han hjälp av mekanikern Alfred Vail (1807–1859) att utveckla och förbättra tekniken. Det var Vail som kom på att koda med kombinationer av långa och korta streck.

Morsealfabetet är ett kodsystem för överföring med telegrafi och uppfanns av amerikanen och konstnären Samuel Morse (1791-1872). Efter många misslyckade försök hade han 1835 sin första apparat färdig. 1837 demonstrerades telegrafsystemet i New York över en 500 meter lång förbindelse. År 1840 tog han patent och 1843 fick han hjälp av mekanikern Alfred Vail (1807–1859) att utveckla och förbättra tekniken. Det var Vail som kom på att koda med kombinationer av långa och korta streck.

Fransmannen Émile Baudot (1845-1903) uppfann en multitelegraf. Med den kunde man överföra flera meddelanden genom samma kabel samtidigt.

Den svenske ingenjören, teknikern och uppfinnaren Carl Edvard Johansson (1864-1943) kallad 'Mått-Johansson' utvecklade 1896 en måttsats, kombinationsmåttsats, som kom väl till pass inom verkstadsindustrin. Den ursprungliga måttsatsen innehöll 102 precisionsslipade passbitar av härdat stål som kunde kombineras att ge alla mått mellan 1 mm och 201 mm i steg om 0,01 mm. Måttsatsen kunde mäta ner till en hundradels millimeters noggrannhet. 1911 grundade han företaget CE Johansson i Eskilstuna.