Uppfinningar

Radergummit uppfanns av engelsmannen Joseph Priestley (1733-1804). Priestley var en kemist och frikyrkopastor som omkring år 1770 gjorde sin uppfinning när han kom på att man kunde ta bort blyerts från pappersytor genom att gnugga en bit kautschuk (från gummiträdet) mot papperet.

James Clerk Maxwell (1831-1879) förutsåg 1864, på matematisk grund, att elektromagnetiska vågor borde existera, men han kunde aldrig visa att de existerade. Detta anses vara grunden för radions födelse.

Heinrich Hertz (1857-1894) bekräftade Maxwells teori om ljuset som en elektromagnetisk vågrörelse och hans försök ledde så småningom fram till radiotekniken. Heinrich Hertz har gett namn åt enheten hertz som används för att mäta svängningstal som tex frånden mänskliga rösten eller intrument.

Vem som egentligen var först med att uppfinna radion är osäkert, men flera gör anspråk på att vara först. År 1893 utförde Nikola Tesla (1856-1943) en demonstration av trådlös kommunikation (radio). Marconi arbetade som assistent hos Nikola Tesla och 1896 tog Marconi patent på sin 'trådlösa telegrafi'. Tesla ifrågasatte Marconis patent och efter hans död fastslogs det slutligen att det var Nikola Tesla som uppfann radion.

Vem som egentligen var först med att uppfinna radion är osäkert, men flera gör anspråk på att vara först. Flera har säkert bidragit till slutresultatet. Ryssen Aleksandr Popov (1859-1906) experimenterade att ansluta en kohär (första anordning som kunde detektera radiosignaler för trådlös telegrafi) till en åskledaren, och kom på så sätt på hur man kunde detektera radiovågor. Popov lyckades 1894-1895 använda de elektromagnetiska vågorna för teckenöverföring mellan en sändare och en mottagare belägna 4 km från varandra.

Guglielmo Marconi (1874-1937) uppnådde 1895 några kilometers räckvidd på sina vågor och 1896 gjorde han den första demonstrationen av trådlös telegrafi på ett större avstånd. Samma år tog han patent på sin uppfinning vilket kom att ifrågasättas av hans medhjälpare Nikola Tesla.

Radionavigering är ett hjälpmedel för att kunna se i mörker. Det uppfanns 1934 av den tyske radioexperten Hans Plendl (1900-1991) och uppfinningen kallades för 'knickebein' och användes av tyska bombplan över England under andra världskriget.

En radsåningsmaskin är en maskin som kan så sädeskorn i perfekta rader nästan utan spill. Radsåningsmaskinen uppfanns 1701 av den engelske jordbrukaren Jethro Tull

Den elektriska rakapparaten uppfanns 1928 av den amerikanska före detta officeren Jacob Schick (1877-1937). En liten elektrisk motor drev en rad knivar fram och tillbaka bakom ett skyddsgaller.

King Camp Gillette (1855-1932) var en amerikansk affärsman. Gillette utvecklade 1901 säkerhetsrakhyveln med ett mycket tunt rakblad och grundade samma år The Gillette Company. Dessförinnan var han anställd som säljare på företaget The Crown Cork Company som grundades av kapsylens uppfinnare, William Painter.

Svensken Åke Nordin (1936-2013) uppfann på 1950-talet en ryggsäck med ram, ramryggsäcken, och 1960 grundade han företaget Fjällräven i Örnsköldsvik. 1971 lanserade han ryggsäcken Fjällräven Kånken.

År 1792 uppfann den brittiska prästen och uppfinnaren Edmund Cartwright (1743-1823) en repslagningsmaskin.

Femton år gammal (år 1829) uppfann den amerikanske blivande vapentillverkaren och uppfinnaren Samuel Colt (1814-1862) den första användbara revolvern. Sex år senare (1835) fick Colt patent på sin revolver.

Svensken Aina Wifalk (1928-1983) uppfann 1978 rullatorn. Hon var själv drabbad av polio vid 21 års ålder och hade svårt att röra sig och att gå.

Den franske matematikern, fysikern och filosofen Blaise Pascal (1623-1662) uppfann en primitiv form av roulette och roulettehjulet i sin sökning efter en maskin för evig rörelse.

Rubiks kub uppfanns 1974 av den ungerska uppfinnaren och arkitekten Ernő Rubik (1944-). Han är även uppfinnaren bakom Rubiks Magic och Rubiks orm.

Den belgiskt födde urmakaren och uppfinnaren John Joseph Merlin (1735-1803) uppfann i början av 1760-talet den första varianten av rullskridskor. Han satte fast metallvalsar på en träplatta.

Fransmannen Charles Louis Petibled var den förste som fick patent på rullskridskor med tre hjul och ett stopp för att bromsa.

Amerikanen Hiram Stevens Maxim (1840-1916) uppfann rättfällan, den variant som är vanligast idag.

Den franske matematikern, fysikern och filosofen Blaise Pascal (1623-1662) uppfann den första fungerande mekaniska räknemaskinen för addition och subtraktion, kallad Pascalline. Maskinen hade åtta hjul med siffrorna 0 till 9 som var sammankopplade med kugghjul och axlar. Den kom att användas för skatteberäkningar i Frankrike fram till 1799.

Tyska matematikern, friherren och filosofen Gottfried Wilhelm Leibniz (1646-1716) utformade/kalkylerade 1671 och byggde 1673 en mekanisk räknemaskin för de fyra räknesätten.

Räknestickan är uppfunnen av den engelske matematikern William Oughtred (1574-1660). William vidareutvecklade Edmund Gunters (1581-1626) 'logaritmlinjal' och John Napiers (1550-1617) logaritm och satte ihop dessa så det blev en räknesticka. Man tror han arbetade med logaritmer redan 1594 men publicerade dem först 1614.

Fransmannen Amédée Mannheim (1831-1906) vidareutvecklade William Oughtreds räknesticka från 1600-talet och kom med en förbättrad version.

Den ställbara rörtången uppfanns 1888 av svensken Johan Petter Johansson (1853-1943). En rörtång är en tång med ställbar käftvidd, så utformad att greppet hårdnar när vridning sker i den ena riktningen.