Uppfinningar

Carl Johan Cronstedt (1709-1777) och Fabian Casimir Wrede (1724-1795) uppfann den värmeekonomiska svenska kakelugnen. De konstruerade de första modellerna till en kakelugn med slingrande rökgång vilket innebar att värmen kunde ackumuleras och att mycket energi kunde sparas och svenskarnas bostadsstandard förbättrades väsentligt.

1948 lanserade svensken Victor Hasselblad (1906-1978) den så kallade 'Hasselbladskameran' vid Athletic Club i New York. Kameran fick en enorm succé men resan dit hade varit lång. Familjeföretaget grundades redan 1841 och hade då tillverkat foto- och kameraprodukter sedan 1800-talets slut.

Svenske bergsingenjören Hans von Kantzow (1887-1979) uppfann stållegeringen Kanthal. Han upptäckte redan 1916 att provstavar som glömts kvar i en stålugn hade klarat den höga temperaturen i ugnen. Han undersökte detta vidare flera år senare, och 1926 tog han patent på kanthal och företaget Kanthal startades sedan fem år senare.

Kapsylen uppfanns 1891 i Baltimore, Amerika, av William Painter (1832-1906) som var av Irländsk härkomst men bodde i Amerika. I februari 1892 fick han patent på sin uppfinning. I Amerika kallas kapsylen för "crown cork" (kronkork) eftersom den ser ut som en krona. Tidigare förslöt man flaskorna med en kork fastsatt med metalltråd.

Karbonpapper är ett tunt kalkerpapper som används för att framställa kopior. Karbonpapper ska enligt vissa uppgifter ha uppfunnits av italienaren Pellegrino Turri omkring 1806. Vissa menar även att det var Turri som uppfann skrivmaskinen, men det finns flera som vill ha äran för den.

I samma veva som italienaren Pellegrino Turri uppfann sitt karbonpapper gjorde engelsmannen Ralph Wedgwood (1766–1837) samma sak. Ralph tog dock patent på sin uppfinning, därför är det många som anser att Ralph var karbonpapperets uppfinnare.

En kardanknut är en led i en kardanaxel som tillåter axeln att byta riktning. Den kan liknas vid två gångjärn som är orienterade vinkelrätt mot varandra och redan 1545 beskrev den italienska uppfinnaren och matematikern Girolamo Cardano (1501-1576) en kardanknut. Hans namn 'Cardano' återfinns ju också i namnet. Han konstruerade dock aldrig några faktiska tillämpningar med sin uppfinning.

Drygt 130 år efter att Girolamo Cardano beskrivit kardanknuten tillverkar engelsmannen Robert Hooke (1635-1703) en kardanknut. Hooke var naturfilosof och arkitekt och 1676 beskrev han kardanknuten i sin bok 'Helioscopes'

År 1690 'återuppfann' Christopher Polhem (1661-1751) kardanknuten som i Sverige kallas för Polhemsknuten, samt konstruerade maskiner med kardanaxlar och kardanknutar. 'Polhem knot' är känt globalt.

Den schweiziske ingenjören Georges de Mestral (1907-1990) kom på idén med kardborreband när han var ute och gick med sin hund i skogen. Han upptäckte då att frökapslar från växten kardborrar fastnade i hundens päls och på hans egna kläder.

Maria Christina Bruhn (1732–1808) var Sveriges första kvinnliga uppfinnare inom artilleriteknik. Hon kom 1774 på en bättre konstruktion för krutladdningar till kanoner, så kallade karduser.

Omkring år 1922 uppfann svensken Axel Karlson (1889-1980) Karlsons klister. Axel förlorade patentet till sin mer affärsintresserade partner och blev därför aldrig rik på sitt klister.

Den amerikanske barägaren James Jacob Ritty (1836-1918) och hans bror John i Ohio fick 1879 patent på den första kassaapparaten för att förhindra att de anställda stal pengar. När man tryckte ner en tangent visades priset på en liten tavla samtidigt som ett hål stansades i en pappersrulle. Rullen hade kolumner för dollar och cent. Så tolv hål i kolumnen för 50 cent innebar t.ex. att tolv varor sålts för det priset.

Amerikanen Alberg J. Parkhouse (1879-1927) arbetade som ingenjör vid 'Timberlake and Sons' i Michigan. Han uppfann 1903 klädgalgen i ståltråd. Han tog en ståltråd som han tvinnade så det blev en krok och som passade att hänga upp kläder på. Dock var det hans chef, Charles L Patterson, som tog patent på uppfinningen.

Den småländske spikfabrikören Johan Pettersson (1880-1964) uppfann klädgalgen i trä någon gång på 1920-talet genom att böja en spik som han satte fast på en pinne. Familjeföretaget Petterssons Järnförädling i Hillerstorp började producera idén som snart blev företagets huvudprodukt.

Den moderna klädnypan uppfanns av David M. Smith (1809-1881) som tog patent på den 1853. Smiths variant var gjord av två små 'träben' som satt ihop med en förspänd metallfjäder.

År 1887 utvecklade Solon E. Moore David M. Smiths klädnypa från 1853 genom att sätta dit ett spiralformat stöd gjord av en enda tråd, som förenades med de två spårade träbitarna i klädnypets mitt.

Peter Durand (1766-1822) var den första som tog patent på idén med att konservera mat i plåtburkar. Själva tekniken att konservera mat fanns sedan tidigare, den utvecklades av fransman, Nicolas Appert, som 1804 öppnat världens första konserveringsfabrik. Appert konserverade dock i glasburkar medan Durand tog patent på att konservera i plåtburkar.

År 1800 utlyste Napoleon en tävling om vem som kunde komma på ett sätt att konservera mat till hans soldater vid fronten. Nicolas François Appert (1749-1841) uppfann då ett lufttätt konserveringsätt av livsmedel som han förvarade i glasburkar som han förseglade med en kork och tätande vax. 1804 öppnade han världens första livsmedelsflaskfabrik i den franska staden Massy och några år senare vann han även Napoleons tävling. Appert tog patent på sin uppfinning 1810.

År 1858 fick den amerikanska uppfinnaren Ezra Warner patent på en enklare variant av konservöppnare.

År 1870 uppfann den amerikanska uppfinnaren William Worcester Lyman (1821-1891) den första roterande konservöppnaren.

Den franska fysikern René Antoine Ferchault de Réaumur (1683-1757) kom redan 1734 med ett förslag att ur någon gummiliknande vätska dra ut trådar på samma sätt som silkesmaskar spinner sina kokonger. Hilaire de Chardonnet (1839-1924) utvecklade idén i praktiken och tog 1884 patent på konstsilke.

År 1889 uppfann den skotske kemisten och fysikern Sir James Dewar (1842-1923) tillsammans med den engelske sprängämnesexperten Frederick Abel (1827-1902) ett sprängämne som kallas för kordit, som ger ett mycket liten rökutveckling vilket gjorde att befälhavare lättare kunde följa striderna på slagfältet.

Äran att få vara korsordets uppfinnare är engelsmannen Arthur Wynne (1871-1945). Arthur flyttade till Amerika 1891 och fick anställning på en nyhetstidning. Enklare korsord med korsande ord förekom för barn redan under 1800-talet men det första moderna korsordet som riktade sig till vuxna som tidsfördriv publicerades av Arthur i tidningen New York World i december 1913. Korsordet som han utformat var i diamantformat och kallades för Cross-Word Puzzle. Senare förkortat till enbart 'crossword'.

Svenske uppfinnaren och maskiningenjören Sven Wingquist (1876-1953) uppfann det sfäriska kullagret 1906 och tog patent på 'flerradigt självreglerande radialkullager' 1907. Uppfinningen lade gunden åt företaget Svenska Kullagerfabriken AB (SKF) som Sven var med att grunda 1907 tillsammans med bland annat Axel Carlander, och där Sven var företagets första VD.

Den första användbara konstruktionen av kulspeltspennan skapades 1938 av den ungerske journalisten Laszlo Biró (1899-1985). Den första versionen hade en del svagheter, bland annat fungerade den inte om den inte hölls lodrätt mot papperet. Tillsammans med sin bror Georg Biró började de arbeta på en bättre variant och 1943 sökte de och fick patent på sin nya konstruktion.

Den skotske läkaren William Cullen (1710-1790) uppfann ca 1755 grunderna till artificiell kylning vilket la grunden för senare kylskåp.

Oliver Evans (1755-1819) var den första som beskrev ångkomprimeringskylning och föreslog en design för det första kylskåpet 1805, men det skulle gå tre decennier tills hans kollega Jacob Perkins skulle kunna konstruera ett fungerande exempel.

Jacob Perkins (1766-1849) utvecklade och modifierade Oliver Evans design från 1805 och 1834 lanserade Perkins det första användbara kylskåpet.

Baltzar von Platen (1898-1984) och hans vän Carl Munters (1897-1989) presenterade 1922 ett kylskåp för hemmabruk, där grunden för kylskåpet gick ut på att man använde gas som komprimerades och när det sedan expanderade skapades ett temperaturfall. Samma år de presenterade sitt kylskåp sökte de patent varefter kylskåpet började tillverkas.