Upptäckter

Den svenska läkaren Nanna Charlotta Svartz (1890-1986) blev Sveriges första kvinnliga professor vid en svensk statlig högskola. I samarbete med AB Pharmacia utvecklade hon läkemedlet salicylazosulfapyridin, som säljs under namnet Salazopyrin, och som tillhör sulfonamidgruppen. Läkemedlet används bland annat av dem som har ledgångsreumatism.

Den franska läkaren René Laënnec (1781–1826) upptäckte att man kunde lyssna på hjärta och lungor genom att rulla ihop ett pappersark som man sedan satte mot patientens bröst och sedan lyssnade i andra änden. Han utvecklade sedan ett rakt stetoskop av trä som är föregångaren till dagens stetoskop.

Streptomycin är en antibiotika som använts mot tuberkulos, dock med alvarliga biverkningar. Det upptäcktes 1943 av ukrainskfödde amerikanske biokemisten Selman Abraham Waksman (1888-1973) även om också Albert Schatz (1920-2005), en av Waksmans elever, tyckte att han varit med om upptäckten. Osämjan mellan Schatz och Waksman startade en hetsig tvist på 1950-talet efter att Waksman fått Nobelpriset i fysiologi eller medicin 1952. Som ett resultat av streptomycinkonflikten antogs en lagförändring i USA för att säkerställa att doktorander får erkännande och belöning för sina bidrag.

Strålkniven, även kallad Leksell Gamma Knife, utvecklades 1968 av svensken och neurokirurgen Lars Leksell (1907-1986). Strålkniven använts för strålbehandling och kirugiska ingrepp i hjärnan, vilket innebär att man inte måste öppna skallbenet.

Svensken Carl Daniel Ekman (1845-1904) uppfann 1874 den kemiska processen för tillverkning av pappersmassa. Processen utnyttjar främst vätesulfitjoner för att bryta ner lignin och på så sätt frilägga fibrer i veden.