Upptäckter

Den franske kemisten och mikrobiologen Louis Pasteur (1822-1895) utvecklade 1885 ett vaccin mot hönskolera (pasteurellos). En del varianter av bakterien Pasteurella multocida medför hög dödlighet hos tamhöns medan andra ger milda symtom.

Den franske kemisten och mikrobiologen Louis Pasteur (1822-1895) utvecklade 1881 det första effektiva vaccinet mot den mycket allvarliga sjukdomen mjältbrand som oftas djur drabbas av. Människor kan också få mjältbrand men det är mycket ovanligt.

Polio är en virussjukdom som kan orsaka förlamningar. Den amerikanske virologen Jonas Salk (1914-1995) utvecklade i början av 1950-talet det första vaccinet mot polio. Vaccinet testades första gången 1952. Salk arbetade vid universitetet i Pittsburgh och hans vaccin ges med en spruta.

Polio är en virussjukdom som kan orsaka förlamningar. Den ryskfödde (senare amerikansk medborgare) läkaren och forskaren Albert Sabin (1906-1993) utvecklade ett poliovaccin som tas via munnen. Sabins vaccin arbetar i tarmen för att blockera poliovirus från att komma in i blodomloppet och vaccinet testades första gången 1954 varefter omfattande testningar med miljoner människor skedde mellan åren 1957-1962. Sistnämda år godkändes Sabins poliovaccin.

Den franske kemisten och mikrobiologen Louis Pasteur (1822-1895) utvecklade 1885 det första effektiva vaccinet mot virussjukdomen rabies. Rabies kan smitta från däggdjur till människa via saliv och är nästan alltid dödlig.

Smittkoppsvaccinets upptäckare heter Edward Jenner (1749-1823). Jenner skapade ordet "vaccinering" från latinets ord för ko som är 'vacca'. 1796 bröt kokoppor ut på en gård i Berkeley. Den 14 maj 1796 ympades en 8-årig pojke vid namn Phipps med sekret från kokoppor, som utvecklat sig på en ung mjölkerska Sarah Nelmes hand. En typisk kokoppa utvecklade sig på gossens arm. Efter 6 veckor gjorde Jenner en inokulation (variolisation) med smittkoppor. Denna inokulation ledde inte till någon reaktion då pojken blivit immun mot smittkoppor. Jennings hade därmed för första gången utfört en vaccinering mot smittkoppor.

Den amerikanske biokemisten Wendell Meredith Stanley (1904-1971) lyckades på 1930-talet framställa tobaksmosaikviruet i fast kristallin form vilket visade att virus är en sorts partiklar och inte ett flytande smittämne. Stanley delade Nobelpriset i kemi 1946 med biokemisten John Northrop och kemisten James Sumner.