Arvid Horn (af Ekebyholm)

Biografi
Arvid Bernhard Horn af Ekebyholm föddes i Finland (som då tillhörde Sverige) den 6 april 1664 som son till översten Gustaf Horn af Kanckas (37) och Anna Helena von Gertten (24).

Krigstjänst
1882 blev Arvid (18) volontär vid Livgardet och året därpå fänrik. För att fortare avancera gick han i utländsk tjänst 1687, först i kejsarens här och sedan i holländska härens fälttåg mot fransmännen. Han avancerade 1688 till löjtnant och 1693 till kapten och tre år senare fick han fullmakt som kaptenslöjtnant vid Livdrabantkåren, och 1700 blev han generalmajor och fick samtidigt med detta friherrebrev.

Medalj över Arvid
Horn från 1726

Arvid följde med Karl XII till Livland, och deltog i slaget vid Narva, övergången över Düna och slaget vid Klissow, där han i de sista två slagen blev sårad. Karl XII hade emellertid upptäckt hans skicklighet och utnämnde honom till generallöjtnant, och sände honom sedan som svensk fullmäktig till Warszawa där han deltog i konfederationsriksdagen där. Han blev tillfångatagen men blev utväxlad året därpå, och blev av Karl XII skickad till Sverige där han 1705 blev utnämnd till kungligt råd och året därpå till greve.

Efter detta förordnades han till kansler för högskolan i Pernau och 1707 till guvernör för hertig Karl Fredrik av Holstein-Gottorp.

Konseljpresident
Efter återkomst till Sverige ägnade han sig åt statssaker och när Nils Gyldenstolpe dog 1709 blev han konseljpresident i defensionskommissionen den 21 mars 1710.

Karl XII var i Turkiet och han var missnöjd med rådet. Han tyckte bland annat att Horn fördröjt den hjälpsändning som han hade befallt skulle gå till Pommern. Kungen misstrodde honom också så när Karl XII kom hem till Sverige igen 1715 bemötte han Horn med kyla och tog ifrån honom guvernörskapet och han utestängdes från allt deltagande i förvaltningen.

Hattar & mössor
Efter att Karl XII blivit skjuten, blev Horn 1720 emellertid vald till lantmarskalk och som rådets ledande man förde han en försiktig politik då han insåg att Sverige behövde fred för att kunna hämta krafter igen. Därför undvek han allt som kunde reta andra makter och ge anledning till krig. När folket hade hämtat krafter igen började många tala om att de ville hämnas på Ryssland och ta tillbaka vad de förlorade i det stora nordiska kriget 1700-1721. Horn satte sig bestämt emot något krig. För krigsivrarna gällde det därför att försöka få bort honom från regeringen. För att få folk att tycka illa om honom spred de därför ut att han var ryssvän vilket väl då var det värsta man kunde säga om en svensk man. Och med kränkande skrifter hånades både han och hans anhängare. Fredsvännerna kallades mössor och krigsivrarna själva kallade sig för hattar. Så uppstod partinamnen hattar och mössor som fanns under frihetstiden. Hattarna fick övervikt vid riksdagen 1738 och tvingade därefter Horn att ta avsked.

Arvid Bernhard Horn, målning av Georg Desmarées 1721

Ny lagbok 1734
En av de viktigaste händelserna under den tiden Horn ledde regeringen var den nya lagboken Sveriges rikes lag som antogs 1734 och som trädde ikraft 1736. Det hade länge varit svårt att döma efter den gamla lagboken som inte omarbetats sedan 1400-talet.

Följande har sagts om honom:
Som statsman intar han ett av de främsta rummen i svenska historien. Han ägde inte en Axel Oxenstiernas eller Johan Gyllenstiernas initiativ och stora vyer. Han var inte något banbrytande snille, men han förstod mästerligt att till sin och rikets fördel på ett praktiskt sätt räkna med omständigheterna och nådde därigenom sitt mål att skaffa det ett ögonblick förkrossade fäderneslandet aktning och självständighet.

Äktenskap 1 & barn
Den 23 februari 1696 gifte Horn (31) sig i Stockholm med Anna Beata Ehrensten (27).
1) Carl (1699-1699) († 3 mån)
2) Carl Fredrik (1700-1707) († 7 år)

Äktenskap 2 & barn
Den 30 april 1705 gifte Horn (41) sig i Rawitz i Polen med Inga Törnflycht (30)

Äktenskap 3 & barn
År 1710 gifte Horn (46) sig med grevinnan Margareta Gyllenstierna af Fågelvik
3) Nils Gustaf (1712-1714) († 2 år)
4) Ulrika Anna (1713-1714) († 1 år)
5) Eva (1716-1790)
6) Adam (1717-1778)
7) Fredrika Eleonora (1721-1750)

Arvid Horn (78) gick bort den 17 april 1742 och begravdes i Tryserums kyrka i Småland.

Stöd historiesajten!

1668 Sveriges riksbank grundas
1669 23 st avrättas häxeri i Mora
1669 Kyrkobön mot trolldom införs
1670 6 st avrättas för häxeri i Kungälv
1673 En 5 år lång missväxtperiod börjar
1676 Skeppet Kronan förliser
1677 Kyrkobönen mot trolldom avskaffas
1680 Straffet för kyrkoslagsmål skärps
1682 Indelningsverket införs
1685 Kaffet kommer till Sverige
1687 Newton ger ut sin gravitationslag
1690 Kakao/choklad kommer till Sverige
1691 Sverige drabbas av missväxt
1693 Drottning Ulrika Elonora dör
1695 En svår missväxt drabbar Sverige
1697 Kung Karl XI dör
1697 Karl XII blir kung
1697 Stockholms slott brinner
1700-1721 Stora nordiska kriget pågår
1704 Sista häxavrättningen i Sverige
1707 Ramlösa Hälsobrunn invigs
1709 Slaget vid Poltava
1710 Ca 100 000 svenskar dör i pesten
1713 Kalabaliken i Bender
1715 Nödmynt börjar tillverkas
1718 Karl XII stupar i Halden, Norge
1718 Puckle uppfinner maskingeväret
1720 Fredrik I blir svensk kung
1721 Ryska flottan härjar Norrlands kust
1725 Missväxt i stora delar av landet
1726 Bönemöten i hemmen förbjuds
1730 Glasögonbågarna uppfinns
1731 Ostindiska kompaniet bildas
1734 Stympning avskaffas som straff
1734 Bouppteckningar blir lag i Sverige
1739 Vetenskapsakademien grundas
1740 Bellman föds i Stockholm
1741-1743 Hattarnas ryska krig

Källor

Böcker:
• Svenska män och kvinnor (Bonniers förlag)

Hemsidor:
» riksarkivet.se
» adelsvapen.com
» runeberg.org
» övre stora bilden
» nedre stora bilden

Mer historia

Adelsvapen Dödsår Efternamn Freder Förnamn Galleri Gamla ord Gravplatser Krig Mynt Regenter Uppfinningar Upptäckter Yrken Årtal Översikt 1400-talet 1500-talet 1600-talet 1700-talet 1800-talet

Stöd historiesajten!