Carl Hårleman

Levde: 1700-1753 (52 år)
Titel: Arkitekt, byggmästare, överintendent och friherre
Adel/ätt: Friherrliga ätten Hårleman. Friherrlig 1747. Utdöd 1753
Far: Johan Hårleman (1662-1707)
Mor: Eva Johanna Baartz (1679-1744)
Carl Hårleman Historia
Carl Hårleman föddes i Stockholm den 27 augusti 1700 som son till intendenten för de kungliga trädgårdarna Johan Hårleman (38) och Eva Johanna Baartz (21).

Hans far dog när han var ganska liten och lämnade familjen med små inkomster. Detta hindrade honom ändå inte från att studera och han utmärkte sig snabbt med sin vetgirighet och studerade bland annat franska, italienska, matematik samt rit- och byggnadskonst. Med hjälp av Nicodemus Tessin d.y. fick han av ständerna ett resestipendium för studier i utlandet och begav sig därför 1721 till Paris, där han med framgång studerade arkitekturkonsten. Fyra år senare reste han till Italien där han länge uppehöll sig i Rom.

Carl Hårleman
Hårleman, målad av Niclas Lafrensen
Då han 1727 vistades i Venedig fick han en kallelse från Tessin att infinna sig i Stockholm och under Tessins tillsyn övertog han byggnadsarbetet på Stockholms slott. Året därpå dog Tessin och den intendenttjänsten han haft delades då så att Tessins son Carl Gustaf Tessin efterträdde fadern som överintendent och Hårleman som hovintendent. År 1741 befordrades han till överintendent och från denna tid hade han hand om slottets byggnad. Han gjorde så omsorgsfulla beräkningar att kostnaden för slottsbyggnaden blev långt mindre än vad förslagskostnaden varit. Hans andel i byggnaden var i synnerhet de båda östra flyglarna samt inredning och möbleringen. 1753 var det inflyttningsklart.

Hårleman ansågs på sin tid vara den störste mästaren i byggnadskonst - samtidigt som han deltog i det politiska livet där han var knuten till hattpartiet. Redan 1738 var han ivrigt verksam för att störta mössorna. Vid 1742-43 års riksdag var han en av dem som försökte rädda sitt parti från de hotande påföljderna för det ryska kriget. Han hade plats i det sekreta utskottet och förtroendet förnyades vid alla efterföljande riksdagar.

Hans hustru, grevinnan Henrika Juliana von Liewen, var Lovisa Ulrikas favorit och detta gjorde att de umgicks i kronprinsparets intimaste vänkrets, och de gaddade också ihop sig mot Mössorna vid 1746-47 års riksdag. Efter att Adolf Fredrik intagit tronen 1751 motarbetade han dock vid riksdagen 1751-52 att kungen skulle få utvidgad makt.
Ängsö slott Strömsholm slott Västerås slott Ekolsunds slott
Verk/delaktig (urval)
Strömsholms slott, upprustning
Karlberg, ritningar till stall och vagnshus
Engsö slott 1740-1747
Stockholm slott, chef för bygget 1741-1753
Västerås slott, 1740-1750 talen
Svartsjö slott, Uppland
Flyglarna vid Drottningholm (klar 1752)
Konsistoriehuset i Uppsala (1749-55)
Uppsala slotts ombyggnad (1744- avbröts 1762)
Gamla botaniska trädgården i Uppsala (-1742)
Observatoriet i Stockholm (1748-1752)
Trolleholms slott, skisser till upprustning
Riksbankens hus på Skeppsbron (1734-38)
Ekolsunds slott, Uppland
Hörningsholm (1748-52)
Ulriksdals slott, en av arkitekterna där
Domkyrkotornet i Linköping (1747-1758, numera rivet)
Karlbergs slott Stockholms slott Hörningsholm Ulriksdals slott
Familj
Carl var gift med Henrika Juliana von Liewen men de fick inga barn. Hårleman gick bort den 9 februari 1753, 52 år gammal och begravdes på Klara kyrkogård i Stockholm.

dela sidan
  
Samtida händelser 1700 - 1753
1709  Slaget vid Poltava.
1710  Ca 100 000 svenskar dör i pesten.
1713  Kalabaliken i Bender.
1715  Nödmynt börjar tillverkas pga kriget.
1717  Nordens första sjukhus öppnas i Uppsala.
1718  Karl XII stupar i Halden, Norge.
1718  James Puckle uppfinner maskingeväret.
1720  Fredrik I blir svensk kung till sin död 1751.
1721  Ryska flottan härjar norrländska kusten.
1725  Stor missväxt i stora delar av landet.
1726  Bönemöten i hemmen förbjuds.
1730  Glasögonbågarna uppfinns.
1731  Ostindiska kompaniet bildas.
1734  Ny lag avskaffar stympning som straff.
1734  Obligatorisk bouppteckning blir lag
1739  Vetenskapsakademien grundas.
1741-1743  Hattarnas ryska krig.
1743  Stora daldansen utspelar sig.
1749  Sverige får en modern befolkningsstatistik.
1751  Kung Fredrik I dör. Adolf Fredrik blir kung.
1752  Serafimerlasarettet invigs i Stockholm.

Källor

Inlagd 2005-01-06 | Uppdaterad 2019-06-26