Lovisa Ulrika

Levde: 1720-1782 (61 år)
Titel: Svensk drottning 1751-1771 (20 år)
Adel/ätt: Preussens vapen
Far: Fredrik Wilhelm I av Preussen (1688-1740)
Mor: Sofia Dorotea av Hanover (1687-1757)

Lovisa Ulrika av Preussen - Jakob Björk (1726-1793)

Biografi
Lovisa Ulrika föddes i Tyskland den 24 juli 1720 som dotter till kung Fredrik Wilhelm I av Preussen (32) och Sofia Dorotea av Hanover (33). Lovisa Ulrika var syster till Fredrik II av Preussen som kallades för Fredrik den store.

Äktenskap
Lovisa Ulrika hade många friare men dessa blev avvisade, först av hennes far och senare av hennes bror Fredrik. En tid efter att Adolf Fredrik av Holstein-Gottorp blivit vald till Svensk tronföljare (1743) friade han till henne och fick Ja. Förlovningen firades i Berlin den 17 juli 1744 genom par procuration och bröllopet firades sedan på Drottningholms slott den 29 i samma månad.

Adolf Fredrik
Adolf Fredrik
(1710-1771)

Barn
Lovisa Ulrika och Adolf Fredrik fick barnen:
1) Gustav (III) (1746-1792)
2) Karl (XIII) (1748-1818)
3) Fredrik Adolf 1750-1803)
4) Sofia Albertina 1753-1829)

Före Lovisa Ulrikas ankomst till Sverige hade Adolf Fredrik slutit sig till mösspartiet, eftersom han tyckte de var minst fientliga mot Ryssland. Han hade ju Ryssland att tacka för att han nu var svensk tronarvinge. Lovisa Ulrika som älskade Frankrike, drogs däremot mer åt hattpartiet då de var mer fransksinnade än mösspartiet.

Lovisa Ulrikas kröning
Medalj över Lovisa
Ulrikas kröning 1751
I hattpartiet fanns ju också den snillrike och älskvärde Carl Gustaf Tessin, som hade hämtat henne till Sverige i sitt ämbete som ambassadör. Genom hennes inflytande ändrade snart Adolf Fredrik åsikt och slöt sig till hattpartiet han också. Denna tid var säkert Lovisa Ulrikas lyckligaste tid vid hovet, då hon med Carl Gustaf Tessin och även skalden Olof von Dalin vid sin sida förde ett förfinat, glatt och lysande hovliv med konst och vitterhet i olika former.

Vitterhetsakademien
Den 24 juli 1753, samma dag hon fyllde 33 år, stiftade Lovisa Ulrika Vitterhetsakademien och samma dag fick hon i födelsedagspresent Kina slott av sin man.

Det svenska konstlivet har hon gynnat på flera sätt, bland annat genom tillbyggnader och utsmyckningar av Drottningholms slott, betydande samlingar av konstskatter och etablering av myntkabinett och bibliotek. Hon hade också personliga vänskapsförbindelser med svenska vetenskapsmän som till exempel Carl von Linné.

Drottning Lovisa Ulrika
Lovisa Ulrika målad av Antoine Pesne. Foto Mårten Hougström
Drottningholms slottsteater
Hon lät även uppföra Drottningholms slottsteater efter ritningar av Carl Fredrik Adelcrantz. Byggnaden stod färdig 1766 och vilar på resterna av en äldre teaterbyggnad som förstördes av brand 1762.

Kröntes 1751
Efter att Fredrik I (74) gått bort i mars 1751 blev hennes man Adolf Fredrik kung och de kröntes tillsamman den 26 november samma år. Lovisa Ulrika anses vara den mest verksammaste i det politiska livet av de svenska drottningarna - som inte varit regerande. Hon var maktlysten, mycket mera än sin man Adolf Fredrik.

Hovpartiet
Efter att hon blivit oense med hattpartiet, bildades ett nytt parti av kungaparets anhängare, som kallades för hovpartiet. De försökte vid riksdagen 1751-52 bevaka hovets intressen, dock förgäves. Lovisa Ulrika ville ändå att kungen skulle ha större makt - därför försökte hon med sina förtrogna i hovpartiet göra en statskupp 1756. Kuppen avslöjades dock innan de hann utföra den. För att finansiera kuppen hade hon pantsatt sina kronjuveler. Åtta personer dömdes till döden för delaktighet i planerna, bland annat Erik Brahe. Kungaparet fick också en skriftlig förmaning framfört av en präst där det sades; "hon förgätit (glömt) sin plikt mot Gud, sin gemål och Sveriges rike och att hon bar skulden för de nyligen avlivades blod". Hovpartiet blev upplöst och kungamakten blev djupt förnedrad och svagare än någonsin. De blev också varnade av ständerna - att om detta upprepades skulle de bli avsatta.

Efter att Adolf Fredrik avlidit 1771 blev hennes son Gustav kung med namn Gustav III.
Lovisa Ulrika hade svårt att dela ledningen av hovet med honom, hon var för maktlysten till det. När Gustav III genomförde sin statskupp 1772 var hon på en resa i Tyskland, och för en tid blev förhållandet mellan mor och son lite bättre.

Men snart återkom dock den förra missmodet mellan dem. När hon år 1777 var tvungen att avstå från sitt älskade Drottningholm till förmån för Gustav (för att få sina affärer reglerade) ökade förbittringen ännu mer. När hennes sonson Gustav Adolf föddes 1778 spred hon ut ett rykte om att kungen inte var far till barnet utan att det istället var Adolph Fredric Munck af Fulkila som var far. Då bröts kontakten helt mellan henne och Gustav. Först var hon dock tvungen att genom en högtidlig kungörelse förklara att det rykte hon spridit ut inte var sant.

Genom ett oförsiktigt uttryck retade hon på nytt upp kungen och efter det fick hon inte längre vistas vid hovet utan hon fick tillbringa den återstående tiden i sitt liv (4 år) på Fredrikshov och Svartsjö slott.

Tre dagar innan hon dog försonades hon med sin son. Lovisa Ulrika (61) gick bort på Svartsjö slott den 16 juli 1782 och begravdes i Riddarholmskyrkan i Stockholm.

swishikon Stöd historiesajten! swishikon

Inlagd 2004-10-19 | Uppdaterad 2020-08-14
Samtida händelser 1720 - 1782
1726 Bönemöten i hemmen förbjuds
1730 Glasögonbågarna uppfinns
1731 Ostindiska kompaniet bildas
1734 Stympning avskaffas som straff
1734 Bouppteckningar blir lag i Sverige
1739 Vetenskapsakademien grundas
1740 Bellman föds i Stockholm
1741-1743 Hattarnas ryska krig
1743 Stora daldansen utspelar sig
1749 Modern befolkningsstatistik införs
1751 Fredrik I dör, Adolf Fredrik blir kung
1752 Serafimerlasarettet invigs (Sthlm)
1753 Den gregorianska kalendern införs
1755 Cajsa Wargs kokbok kommer ut
1757 Storskifte införs i Sverige
1757 Kaffeförbud införs i landet
1757-1763 Pommerska kriget pågår
1760 Sverige har 1 925 000 invånare
1765 Mösspartiet tar makten i Sverige
1767 Sverige har 2 009 696 invånare
1769 Kaffeförbudet från 1757 hävs
1771 Adolf Fredrik dör
1771 Gustav III blir kung
1772 Gustav III:s statskupp
1774 Ny tryckfrihetsförordning skrivs
1779 Sverige förbjuder häxjakt

Källor
dela sidan
Böcker:
• Sveriges regenter (Lagerqvist)
• Kungliga släktband (Sundberg)

Hemsidor:
» adelsvapen.com
» Stora grå bilden

Mer historia


swishikon Stöd historiesajten! swishikon