Louis De Geer

Biografi
Louis Gerhard De Geer af Finspång föddes på Finspångs slott den 18 juli 1818 som son till hovmarskalken Gerhard De Geer af Finspång (31) och Henrietta Charlotta Lagerstråle (21).

Studier
Louis studerade först vid Linköping och Uppsala och därefter skrevs han 1836 in som student i Uppsala universitet, där han två år senare tog kansliexamen och 1840 examen för inträde i rikets rättegångsverk. Omedelbart därefter gjorde han sitt inträde på den civila ämbetsmannabanan och ingick som extra ordinarie i justitiestatsexpeditionen. Redan under studenttiden hade han visat prov på sina författarkunskaper, då han skrev små följetonger i tidskriften "Eos" och kalendern "Linnæa borealis".

Revisionssekreterare
Louis tjänstgjorde som kopist i justitiestatsexpeditionen och utnämndes till assessor i Skånes hovrätt 1849. Han var under sex år framöver flera gånger revisionssekreterare och ordförande i fångvårdsstyrelsen, och blev även president i Göta hovrätt. 1858 blev han justitiestatsminister det vill säga kungens råd och denna tjänst hade han till år 1870.

Louis De Geer 1884, målad av Elis Jacobson

Förslag till ny riksdagsordning
Han utarbetade ett förslag till ny riksdagsordning byggd på grundsatsen av enhälliga val. Detta förslag antogs vid riksdagen 1862-1863, dock som "vilande" till följande riksdag 1865-1866, där det efter långvarig överläggning (mest hos adeln) blev beviljat den 7 december 1865 och stadfäst som gällande grundlag från och med den 22 juni 1866.

Nya lagar
Från Louis tid kommer också religionsfrihetens utvidgning (1860) utvidgad näringsfrihet (1864), ny konkurs- och sjölag, ogift kvinnas myndighet, med flera reformer. Till slut kunde han inte uppfylla de höga förväntningarna som var ställda på honom så han tog avsked år 1870. Han fortsatte att arbeta med politiken, bland annat som representant i "Första kammaren" 1867-1868 och som ordförande i 1871 års försvarsutskott. I maj 1875 blev han så återigen justitieminister. Denna titel ändrade sig så småningom till statsminister (1876) - han blev med andra ord Sveriges första statsminister - och i samma veva blev han då också chef för justitiedepartementet.

Hedersdoktor i filosofie
Louis gav ett förslag på ökad värnplikt 1877 vilket inte gick igenom och då regeringens förslag på samma sak 1880 också fick avslag, begärde han avsked, vilket han fick. Han var emellertid fortfarande politisk aktiv, bland annat som ordförande i 1883 års försvarsutskott. Han var även med i flera lärda samfund och var en av de arton i Svenska akademien 1862, samma år också ledare av Vetenskapsakademien. Vid Lunds universitets jubelfest 1868 blev han vald till juris hedersdoktor och 1893 till hedersdoktor i filosofie vid Uppsala. Åren 1881-88 var han kansler för rikets universitet.

Äktenskap & barn
År 1848 gifte Louis (30) sig med grevinnan Carolina Lovisa Wachtmeister af Johannishus (22) och de fick barnen:
1) Beata Henrietta Elisabet 1849-1860 (10 år)
2) Carl de Geer 1852-1853 (1 år)
3) Gerard Louise 1854-1935
4) Gerard Jakob 1858-1943
5) Anna Carolina 1861-1863 (2 år) (tvilling)
6) Edvard Axel 1861-1938 (tvilling)

Louis (78) gick bort på sin gård Hanaskog i Skåne den 24 september 1896 och begravdes på Kviinge gamla kyrkogård i Skåne.

Stöd historiesajten!

1827 Brand förstör största delen av Åbo
1830 Hierta grundar Aftonbladet
1831 Första hästkapplöpningen i Sverige
1832 Dödsstraffet hängning avskaffas
1834 Första mekaniska bomullsväveriet
1834 Koleran dödar 12 500 i Göteborg
1836 Triumfbågen i Paris färdigbyggd
1838 Demonstrationer mot judar (Sthlm)
1841 Spö- och risstraff isf böter avskaffas
1841 Stockstraffet avskaffas
1842 Obligatorisk skolgång införs
1844 Karl XIV Johan dör
1844 Oscar I blir ny kung
1844 Säkerhetständstickan uppfinns
1845 Förbudet mot kusingifte upphävs
1846 Skråväsendet avskaffas
1850 Dagens svenska polis grundläggs
1853 1:a svenska telegraflinjen öppnas
1855 Offentliga spö/risstraff avskaffas
1856 Sveriges första järnväg öppnas
1859 Oscar I dör Karl XV blir kung
1862 Stockholm-Göteborg järnväg invigs
1865 Svenska röda korset bildas
1872 Karl XV dör Oscar II blir kung
1873 Riksdalern ersätts av kronan
1876 L M Ericsson grundas
1877 Telefonen börjar införas i Sverige
1878 Metersystemet införs
1881 Nattarbete för barn förbjuds
1885 Första blindtarmsoperationen
1886 Pemberton uppfinner Coca-cola
1889 Sveriges första telefonkatalog ges ut
1890 Sista avrättningen av en kvinna (sv)
1894 Rudyard Kipling ger ut Djungelboken

Källor

Böcker:
• Svenska män och kvinnor (Bonniers förlag)
• Berömda svenskar från tolv sekler (Sahlberg)

Hemsidor:
» riksarkivet.se
» adelsvapen.com
» bild

Mer historia

Adelsvapen Dödsår Efternamn Freder Förnamn Galleri Gamla ord Gravplatser Krig Mynt Regenter Uppfinningar Upptäckter Yrken Årtal Översikt 1400-talet 1500-talet 1600-talet 1700-talet 1800-talet

Stöd historiesajten!