Baltzar von Platen

Levde: 1766-1829 (63 år)
Titel: Greve, riksståthållare i Norge, Göta Kanals skapare. "En av rikets herrar"
Adel/ätt: Grevliga ätten Von Platen. Grevlig 1815, utdöd 1888.
Far: Philip Julius Bernhard von Platen (1732-1805)
Mor: Juliana Regina von Usedom (1741-1810)

Baltzar Bogislaus von Platen - målad av Johan Gustaf Sandberg

Biografi
Baltzar Bogislaus von Platen föddes den 29 maj 1766 på godset Dornhoff på ön Rügen (som då tillhörde Sverige) som son tilll fältmarskalk och friherre Philip Julius Bernhard von Platen (34) och Juliana Regina von Usedom (25).

Studier
Vid tretton års ålder blev han inskriven vid Karlskronas kadettskola, och blev året därpå fänrik vid örlogsflottan.

Västindien
För att få mer praktisk erfarenhet tog han 1782 tjänst som styrman på svenska handelsfartyg och reste med dessa i tre år, bland annat till Västindien och Goda Hoppsudden m.fl. platser. 1785 var han tillbaka och fick följande året tjänst på fregatten "Diana" och följde med på en expedition till Marocko. 1788 deltog han i Gustav III:s ryska krig, där han vid Hogland blev tillfångatagen den 17 juli. Väl fri igen befordrades han till kapten. Senare blev han även överstelöjtnant och generaladjutant.

Baltzar von Platen
Minnesmedalj från 1886

Avsked ur flottan
År 1800 begärde han avsked ur flottan och bosatte sig på sitt gods Frugården vid Vänersnäs i Västergötland. Året därefter invaldes han i styrelsen för Trollhätte kanalbolag och där i arkiven fann han Daniel af Thunbergs skisser för en kanal mellan Vänern, Vättern och Östersjön.

Göta kanal
På egen bekostnad gjorde han åtskilliga resor för att undersöka och planera en kanalförbindelse och 1806 lade han fram "Afhandling om canaler genom Sverige". Dessa planer vann stöd hos Gustaf IV Adolf, som 1808 beslutade att dessa planer skulle genomföras till fullo, med von Platen som ledare. Han fick hjälp av den engelske kanalbyggaren Thomas Telford att staka ut kanalen, men 1809 års revolution kom emellan. 1810 beslutade riksdagen ge honom uppdraget att bygga Göta Kanal och ett kanalaktiebolag bildades för ändamålet. Han var då statsråd och blev ordförande för kanalbolaget och ledde dess verksamhet från starten. Baltzar lyckades driva igenom byggandet av Göta Kanal trots ett ökat motstånd när kostnaderna rusade iväg och bygget drog ut på tiden.

Motala stadsplan
Han grundade Motala verkstad 1822 och ritade en stadsplan för Motala 1823. 1822 fick han nöjet att se Västgötadelen av Göta kanal tas i bruk, men Östgötadelen, mellan Vättern och Östersjön blev dock inte färdig förrän tre år efter hans död.

Riksståthållare
1827 utsågs han till riksståthållare i Norge.

Äktenskap & barn
Den 4 juni 1800 gifte Baltzar (34) sig i Göteborg med Hedvig Elisabeth Ekman (19) och de fick barnen:
1) Philipp Peter Bogislaus (1801-)
2) Baltzar Julius Ernst (1804-1875)
3) Juliana Lovisa (1806-1893)

Älskarinna & barn
Med sin älskarinna Kierstin Bäckfeldt fick Baltzar dottern:
4) Stina Maja (1815-1896)

Några år före sin död hade han valt ut sin gravplats på kanalbanken vid Motala. Baltzar (63) gick bort den 17 december 1829 i Kristiania (Oslo) och den 5 februari 1830 begravdes han på sin utvalda plats.

Kuriosa
Svenska Akademien lät 1886 författa en minnesteckning samt slå en medalj över honom.

År Titel/händelse (urval)
1779 Kadett vid amiralitetet
1780-1788 Fänrik
1788-1789 Löjtnant
1789-1792 Kapten
1792-1795 Major
1792 Överadjutant hos kungliga majestät
1794-1797 ekipagemästare i Karlskrona
1795 Överstelöjtnant vid amiralitetet o generaladjutant av flygeln
1797 Friherre
1798 Ledamot av styrelsen för Trollhätte kanal- och slussverksbolag
1800 Överstes avsked ur krigstjänsten
1809-1812 Statsråd
1809-1814 Konteramiral
1810 Ordförande i styrelsen för Göta Kanalbolag och bolagets direktör (från maj)
1812 Hedersledamot av Lantbruksakademien (HedLLA)
1812 Generalintendent för armén mot Norge
1813-1814 Generalguvernör över Holstein, Slesvig & Jylland
1814 Viceamiral
1815 Greve (7 jan)
1815 Ledamot av Kungliga Vetenskapsakademien (LVA)
1816 Hedersledamot av Krigsvetenskapsakademien (HedLKrVA)
1822 Serafimerriddare
1826 Ledamot av sjöförsvarskommissionen
1827 Chef för Storamiralsämbetets avd 3
1827-1829 Riksståthållare i Norge
1827 En av rikets herrar (avsade sig)

Dela

swishikon Stöd historiesajten! swishikon

Inlagd 2004-11-09 | Uppdaterad 2021-01-10

Samtida händelser 1766 - 1829
1772 Gustav III:s statskupp
1774 Ny tryckfrihetsförordning skrivs
1779 Sverige förbjuder häxjakt
1784 Kolonin Saint Barthélemy grundas
1788 Anjalaförbundet
1788-1790 Gustav III ryska krig
1789-1799 Franska revolutionen pågår
1792 Gustav III blir skjuten och dör
1794 Kaffe förbjuds i Sverige igen
1796 Smittkopporsvaccin uppfinns
1796 Kaffeförbudet från 1794 hävs
1799 Kaffeförbud i Sverige återigen
1801 Tiggeri straffas med ris & spinnhus
1802 Kaffeförbudet från 1799 hävs
1803-1815 Första Napoleonkriget
1806 Hela Uddevalla brinner ner
1808-1809 Finska kriget
1810-1812 Kriget mot Storbritannien
1811 Soldatutskrivningsuppror i Skåne
1813-1814 Andra Napoleonkriget
1814 Fred i Kiel
1817 Kaffeförbud införs för 5:e gången
1818 Karl XIII dör
1818 Karl XIV Johan blir kung
1822 358 hus i Norrköping brinner ner
1822 Kaffeförbudet från 1817 hävs
1824 Stockholms dagblad grundas
1827 Brand förstör största delen av Åbo

Källor
Böcker:
• Svenska män och kvinnor (Bonniers förlag)

Hemsidor:
» riksarkivet.se
» adelsvapen.com
» runeberg.org
» stora bilden

Mer historia

swishikon Stöd historiesajten! swishikon