Anders Johan von Höpken
| Levde: | 1712-1789 (77 år) |
| Titel: | Riksråd och greve, kallad "landets förnämsta snille" |
| | Grevliga ätten von Höpken. Grevlig 1762. Utdöd 1826 |
| Far: | Daniel Niklas von Höpken (1669-1741) |
| Mor: | Eleonora Lindhjelm (1688-1765) |
 
HistoriaAnders Johan von Höpken föddes i Stockholm den 31 mars 1712 som son till Daniel Niklas von Höpken (43) och Eleonora Lindhjelm (24). Han var student i Uppsala 1728 och arbetade 1730-1732 i svenska ministerns kansli i London. Mellan åren 1732-1734 gjorde han en studieresa till åtskilliga utländska länder. Efter hemkomsten tjänstgjorde han i kansliet, men fientligheten mellan hans far och Arvid Horn gjorde det outhärdligt att jobba där. Ryktet om hans begåvning, och faderns ställning i hattpartiet, gjorde att han blev invald i det sekreta utskottet, där han bidrog till partiets seger. Han belönades för detta 1739 med anställning som kanslijunkare i kansliet. 
Tjugosju år gammal (1739) var han med om att grunda Vetenskapsakademien tillsammans med bland annat Linné, Celsius, Polhem och Alströmer. Vid 1740-41 års riksdag deltog han med att förbereda för det ryska kriget. För hans räkning skapades också år 1741 en andra expeditionssekreterarplats i kansliet. Trettiotvå år gammal (1744) gifte han sig med grevinnan Ulrika Eleonora Sparre af Söfdeborg (20) som dog tre år senare, endast tjugotre år gammal. Tio år senare gifte sig Höpken med friherrinnan Vilhelmina Ribbing (26) och de fick en dotter 1755. I december 1746 blev han riksråd och 1748 serafimerriddare, och efter att Carl Gustaf Tessin avgått 1752 blev han kanslipresident det vill säga regeringschef, vid endast 40 års ålder. 1757 bistod han det pommerska kriget. Missnöjet över kriget var vid riksdagen 1760-1762 så starkt att han för att undvika att bli avskedad från sina poster själv anhöll om sin avsättning. Åren 1760-1764 var han Uppsala akademis kansler och fick 1762 grevlig värdighet. Efter detta höll han på med lantbruk och studerade, ända till år 1773 då Gustav III övertalade honom att åter ta plats i rådet. På denna post väckte han uppmärksamhet genom sina skarpa anmärkningar på Gustav III:s förslag till ny tryckfrihetsförordning, vilket ändå utfärdades 1774 - detta ledde till att det bristande samförståndet mellan honom och Gustav III blev ännu större. Han kände sig missnöjd med att de dagliga rådgivarnas åsikter inte betydde lika mycket för kungen i jämförelse med hans gunstlingar och smickrares. Han begärde därför avsked 1780. Höpken har blivit kallad för "Sveriges Tacitus" eftersom han anses vara en av Sveriges största vältalare. Han dog den 9 maj 1789, 77 år gammal och begravdes i Salems kyrka i Södermanland. 
Samtida händelser 1712 - 1789
1717 Nordens första sjukhus öppnas i Uppsala.
1718 Karl XII stupar i Halden, Norge. 1718 James Puckle uppfinner maskingeväret. 1720 Fredrik I blir svensk kung till sin död 1751. 1721 Ryska flottan härjar norrländska kusten. 1725 Stor missväxt i stora delar av landet. 1726 Bönemöten i hemmen förbjuds. 1730 Glasögonbågarna uppfinns. 1731 Ostindiska kompaniet bildas. 1734 Ny lag avskaffar stympning som straff. 1734 Obligatorisk bouppteckning blir lag. 1739 Vetenskapsakademien grundas. 1741-1743 Hattarnas ryska krig. 1743 Stora daldansen utspelar sig. 1749 Sverige får en modern befolkningsstatistik. 1751 Kung Fredrik I dör. Adolf Fredrik blir kung. 1752 Serafimerlasarettet invigs i Stockholm. 1753 Den gregorianska kalendern införs. 1757 Storskifte införs i Sverige. 1757 Kaffeförbud införs i landet. 1757-1762 Pommerska kriget. 1760 Sverige har 1 miljon 925 tusen invånare. 1765 Mösspartiet tar makten i Sverige. 1767 Sverige har 2 009 696 invånare. 1769 Kaffeförbudet från 1757 hävs. 1771 Adolf Fredrik dör. Gustav III blir kung. 1772 Gustav III:s statskupp. 1774 Ny tryckfrihetsförordning skrivs. 1779 Sverige förbjuder häxjakt. 1782 Förbudet mot judisk invandring hävs. 1784 Kolonin Saint Barthélemy grundas. 1788 Anjalaförbundet. 1788-1790 Gustav III ryska krig. Källor
Inlagd 2004-11-28 | Uppdaterad 2018-11-07
| |
Stöd historiesajten!