Anders Johan von Höpken
| Levde: | 1712-1789 (77 år) |
| Titel: | Riksråd och greve, kallad "landets förnämsta snille" |
| | Grevliga ätten von Höpken. Grevlig 1762. Utdöd 1826 |
| Far: | Daniel Niklas von Höpken (1669-1741) |
| Mor: | Eleonora Lindhjelm (1688-1765) |
BiografiAnders Johan von Höpken föddes i Stockholm den 31 mars 1712 som son till Daniel Niklas von Höpken (43) och Eleonora Lindhjelm (24).
Studier
Han var student i Uppsala 1728 och arbetade 1730-1732 i svenska ministerns kansli i London. Mellan åren 1732-1734 gjorde han en studieresa till åtskilliga utländska länder.
Efter hemkomsten tjänstgjorde han i kansliet, men fientligheten mellan hans far och Arvid Horn gjorde det outhärdligt att jobba där. Ryktet om hans begåvning och faderns ställning i hattpartiet gjorde att han blev invald i det sekreta utskottet där han bidrog till partiets seger. Han belönades för detta 1739 med anställning som kanslijunkare i kansliet.
Vetenskapsakademien
Tjugosju år gammal (1739) var han med om att grunda Vetenskapsakademien tillsammans med bland annat Linné, Celsius, Polhem och Alströmer. Vid 1740-41 års riksdag deltog han med att förbereda för det ryska kriget. För hans räkning skapades också år 1741 en andra expeditionssekreterarplats i kansliet.
I december 1746 blev han riksråd och 1748 serafimerriddare, och efter att Carl Gustaf Tessin avgått 1752 blev han kanslipresident det vill säga regeringschef, vid endast 40 års ålder. 1757 bistod han det pommerska kriget. Missnöjet över kriget var vid riksdagen 1760-1762 så starkt att han för att undvika att bli avskedad från sina poster själv anhöll om sin avsättning.
Åren 1760-1764 var han Uppsala akademis kansler och fick 1762 grevlig värdighet. Efter detta höll han på med lantbruk och studerade ända till år 1773 då Gustav III övertalade honom att åter ta plats i rådet. På denna post väckte han uppmärksamhet genom sina skarpa anmärkningar på Gustav III:s förslag till ny tryckfrihetsförordning vilket ändå utfärdades 1774, detta ledde till att det bristande samförståndet mellan honom och Gustav III blev ännu större. Han kände sig missnöjd med att de dagliga rådgivarnas åsikter inte betydde lika mycket för kungen i jämförelse med hans gunstlingar och smickrares. Han begärde därför avsked 1780.
Höpken har blivit kallad för "Sveriges Tacitus" eftersom han anses vara en av Sveriges största vältalare.
Äktenskap 1
Trettiotvå år gammal (1744) gifte han sig med grevinnan Ulrika Eleonora Sparre af Söfdeborg (20) som dog tre år senare, endast tjugotre år gammal.
Tio år senare gifte Höpken (42) sig med friherrinnan Vilhelmina Ribbing (26) och de fick en dotter 1755. Anders Johan (77) gick bort den 9 maj 1789 och begravdes i Salems kyrka i Södermanland.
Stöd historiesajten!
1718 Puckle uppfinner maskingeväret
1720 Fredrik I blir svensk kung
1721 Ryska flottan härjar Norrlands kust
1725 Missväxt i stora delar av landet
1726 Bönemöten i hemmen förbjuds
1730 Glasögonbågarna uppfinns
1731 Ostindiska kompaniet bildas
1734 Stympning avskaffas som straff
1734 Bouppteckningar blir lag i Sverige
1739 Vetenskapsakademien grundas
1740 Bellman föds i Stockholm
1741-1743 Hattarnas ryska krig
1743 Stora daldansen utspelar sig
1749 Modern befolkningsstatistik införs
1751 Fredrik I dör, Adolf Fredrik blir kung
1752 Serafimerlasarettet invigs (Sthlm)
1753 Den gregorianska kalendern införs
1755 Cajsa Wargs kokbok kommer ut
1757 Storskifte införs i Sverige
1757 Kaffeförbud införs i landet
1757-1763 Pommerska kriget pågår
1760 Sverige har 1 925 000 invånare
1765 Mösspartiet tar makten i Sverige
1767 Sverige har 2 009 696 invånare
1769 Kaffeförbudet från 1757 hävs
1771 Adolf Fredrik dör
1771 Gustav III blir kung
1772 Gustav III:s statskupp
1774 Ny tryckfrihetsförordning skrivs
1779 Sverige förbjuder häxjakt
1784 Kolonin Saint Barthélemy grundas
1788 Anjalaförbundet
1788-1790 Gustav III ryska krig
• Svenska män och kvinnor (Bonniers förlag)
Hemsidor:
» riksarkivet.se
» adelsvapen.com
» Stora bilden
Stöd historiesajten!