Jean-Jacques Rousseau
Levde: | 1712-1778 (66 år) |
Titel: | Författare och filosof. Skrev "Émile, eller Om barnuppfostran" |
Far: | Isaac Rousseau (1672-1747) |
Mor: | Suzanne Bernard (1673-1712) |

Jean Jacques Rousseau föddes den 28 juni 1712 i Genève i Schweiz som son till Isaac Rousseau (40) och Suzanne Bernard (39).
Hans mor dog nio dagar efter hans födelse. Hans far, Isaac, var urmakare och sägs ha varit karaktärssvag, rastlös och äventyrslysten.
När Rousseau var omkring tio år övergav hans far honom och flydde från Genève för att undkomma en tvist. Fadern bosatte sig i Nyon där han snart gifte om sig. Rousseau fick först bo hos en släkting, och sedan hos en pastor Lambercier i Bossey (utanför Genève).

Madame de Warens
(1699-1762)
(1699-1762)
En tid försökte han att jobba som musiklärare vilket var mindre lyckat då han inte hade tillräckliga kunskaper. Sen åkte han till Paris som informator för en ung schweizisk officer, men han trivdes inte i storstan så 1732 återvände han till Madame de Warens, som var både 'mamma' och älskarinna till honom. Hon bodde nu i Chambéry, och där och på hennes lantställe Les Charmettes vistades han i lugn och ro några år. Under denna tid lärde han sig noter och studerade musik, så att han med framgång senare kunde ge musiklektioner. Han studerade också matematik, historia och filosofi.

Thérèse Levasseur
(1721-1801)
(1721-1801)
Rousseau blev sekreterare hos generalförpaktaren Francueil där han fick vänner både i finans- och litterära kretsarna. Han umgicks bland annat med Denis Diderot, Francois Voltaire, Holbach och bröderna Jacob och Wilhelm Grimm med flera. Diderot anställde honom som medarbetare till den franska encyklopedin, där han skrev artiklar om vetenskap och filosofi. Det han hittills skrivit var endast några dikter och farser, men 1749 började han bli framgångsrik och under de kommande 15 åren skapade han några av litteraturens egendomligaste arbeten. Sommaren 1749 hade akademin i Dijon (Frankrike) en pristävling, där frågan var: "Har vetenskapens och konstens framsteg bidragit till sedernas renande?. "Grundtankarna till alla hans följande stora verk stod plötsligt klar för honom: 'vetenskapen och konsterna hade inte förbättrat sederna. Människan är god av naturen, men samhällsinstitutionerna och deras missbruk har gjort henne ond'. Han skrev då skriften: Discours sur les sciences et les arts som han 1750 fick pris för. Den väckte en enorm uppståndelse och meningsstriderna blev många. Rousseau blev genast en berömd och populär man.
Sitt uppehälle förtjänade han som avskrivare av noter. 1752 uppfördes vid hovet i Fontainebleau, med stor framgång, hans opera Le devin de village. Man ville presentera honom för kungen, där han säkert hade fått sin försörjning ordnad, men han var både blyg och stolt och höll sig därför undan. Under ett besök i Genève 1754 avsvor han sig katolicismen, och fick på så sätt tillbaka sin medborgarrätt. Samma år var han med i en ny tävling av akademin i Dijon med skriften: Discours sur l´origine de l´inégalité parmi les hommes (om ursprunget till olikheten mellan människorna), där han mera positivt framställde sitt naturevangelium. Han vann inte men gav ändå ut skriften 1755. Han dedicerade den till republiken i Genève, och i förordet 'uppmanade han de styrande i staden att ta hänsyn till arbetarna och det lägre folket' vilket irriterade rådet i Genève.

Jean-Jacques Rousseau
Lokalbefolkningen förföljde honom emellertid och 1765 flydde han till den nästan obebodda ön Saint-Pierre i sjön Bienne. Även därifrån utvisades han. På inbjudan av den engelske filosofen och historieskrivare David Hume begav han sig i januari 1766 över till England, där han vistades en tid på godset Wootton i Derby. Redan samma år vände han dock tillbaka till Frankrike.

Rousseau
Under sina sista år skrev han tre dialoger, som han kallade Rousseau jugé de Jean-Jacques (1772-76) och Réveries du promeneur solitaire (1776) och han avslutade sin självbiografi Confessions där han inför eftervärlden försöker få rättvisa mot förtalet.
Årtal | Bibliografi (urval) |
1745 | Les Muses galantes |
1754 | Om ursprunget till olikheten mellan människorna |
1761 | La nouvelle Héloise (den sista Eloisa) |
1762 | Lettres á l´archevéque de Paris |
1762 | Émile ou de l´éducation - Èmile eller om uppfostran |
1764 | Lettres écrites de la montagne |
Rousseau jugé de Jean-Jacques | |
1776 | Réveries du promeneur solitaire |
Confessions (självbiografi) |
Det sägs att Rousseau var liten till växten, hade dåliga tänder, men munnen var fint tecknad, fötterna var små, håret svart och ögonen fulla av eld. Till sättet var han blyg och förlägen, osäker i sitt uppträdande, överdrivet artig, brutal i sin hänsynslöshet, utan en gnista av humor, med svårighet att finna orden om han inte var intresserad av det ämne som diskuterades.
Vid ett besök vid markis de Giradin i Ermenonville, fick han ett slaganfall och dog efter ett tag, den 2 juli 1778, fyra dagar efter sin 66 årsdag. Han begravdes enligt egen önskan på Poppelön i Ermenonville. Under revolutionen (1794) fördes hans stoft till Paris och fick en plats vid sidan av Voltaires i Panthéon (Voltaires hade gått bort en månad före Rousseau).

Samtida händelser 1712 - 1778
1715 Ludvig XV blir fransk kung.
1718 Maskingeväret uppfinns av James Puckle.
1719 Ulrika Eleonora blir svensk drottning.
1719 Daniel Defoe skriver Robinson Crusoe.
1726 Jonathan Swift ger ut Gullivers resor.
1730 Glasögonbågarna uppfinns av E. Scarlett.
1731 Robinson Crusoes författare Defoe dör.
1733 Första blodtrycksmätningen uförs.
1741 Kompositören Antonio Vivaldi dör.
1749 Sista häxbålet flammar i Tyskland.
1750 Johann Sebastian Bach dör den 28 juli
1756 Mozart föds i Salzburg den 27 januari
1757 Pommerska kriget.
1769 Napoleon Bonaparte föds 15 augusti.
1770 Ludwig van Beethoven föds i Bonn den 16/12.
1776 Independence Day skrivs under i USA 4 juli.
1778 Författaren Francois Voltaire dör 30 maj.
1718 Maskingeväret uppfinns av James Puckle.
1719 Ulrika Eleonora blir svensk drottning.
1719 Daniel Defoe skriver Robinson Crusoe.
1726 Jonathan Swift ger ut Gullivers resor.
1730 Glasögonbågarna uppfinns av E. Scarlett.
1731 Robinson Crusoes författare Defoe dör.
1733 Första blodtrycksmätningen uförs.
1741 Kompositören Antonio Vivaldi dör.
1749 Sista häxbålet flammar i Tyskland.
1750 Johann Sebastian Bach dör den 28 juli
1756 Mozart föds i Salzburg den 27 januari
1757 Pommerska kriget.
1769 Napoleon Bonaparte föds 15 augusti.
1770 Ludwig van Beethoven föds i Bonn den 16/12.
1776 Independence Day skrivs under i USA 4 juli.
1778 Författaren Francois Voltaire dör 30 maj.
Källor
Böcker:
Vem är vem i världslitteraturen, författarlexikon (1994)
Hemsida:
» Store norske leksikon
» J.J Rousseau
» Rousseau
Vem är vem i världslitteraturen, författarlexikon (1994)
Hemsida:
» Store norske leksikon
» J.J Rousseau
» Rousseau
Inlagd 2005-04-24 | Uppdaterad 2019-04-10