Septimanie d´Egmont

Levde: 1740-1773 (33 år)
Titel: Grevinna
Far: Louis François Armand du Plessis de Vignerod (1696-1788)
Mor: Marie Elisabeth Sophie de Lorraine (1710-1740)
Septimanie d´Egmont - målat av Peter Adolf Hall Historia
Jeanne Louise Armande Elisabeth Sophie Septimanie d´Egmont föddes 1 mars 1740 i Languedoc i Frankrike som dotter till härföraren, marskalken och hertigen av Richelieu, Louis François Armand du Plessis de Vignerod (44) och Marie Elisabeth Sophie de Lorraine (30). Septimanies mor dog när Septimanie var 5 månader gammal.

Familj
Hon fick en grundlig, halvt lärd uppfostran hos en faster i ett benediktinkloster i Normandie och bortgiftes redan som femtonåring (1755) med den störtrike, men torre änklingen greven av d´Egmont Casimiro Pignatelli (28) som hon inte hade några varmare känslor för. Äktenskapet var ett resonemangsparti och hennes far hade avgjort saken utan att ens höra med sin dotter först. Casimiro hade varit gift tidigare, med Blanca Sanseverino de Aragon och de hade fått ett barn, Alfonsina, redan när Blanca var 15 år gammal. Blanca gick bort 1753, sexton år gammal.
Strax efter giftermålet mellan Septimanie och Casimiro gick han ut i krig och hennes liv fylldes då av sällskapsplikter.

Marie Louise
Septimanie d´Egmont
(1740-1773)
Septimanie agerade värdinna och höll en rad lysande fester. Hon tyckte om att samla både skalder, filosofer och författare runt sig, som till exempel Francois Voltaire och Jean-Jacques Rousseau. Hon stod i livligt personlig kontakt med den svenske ambassadören Ulrik Scheffer, vilket gjorde att hon snart även blev bekant med Sveriges unge kronprins Gustav (III), när han var på besök i Paris 1771.

Gustav III lär ha gjort ett outplånligt intryck på henne och själv skall han för en tid ha varit starkt fängslad av hennes älskvärda, spirituella och svärmiska sätt. När kronprinsen som kung Gustav III återvände till Sverige, fortsatte förbindelsen mellan dem genom en, åtminstone från hennes sida, flitig brevskrivning. Hennes brev innehöll önskningar om lycka för hans regering och goda råd hur denna lycka skulle kunna vinnas. Redan dagen efter han reste från Paris, den 25 mars 1771, skrev hon ett brev till honom. Detta fortsatte hon med resten av sitt liv, vilket inte blev så långt. Hon led av en bröstsjukdom, och på hösten 1772 skriver hon till Gustav III: Tack vare Er kan jag aldrig bli olycklig, vilka olyckor jag än får uppleva. Kungen svarade med långa brev, ibland på hela sexton sidor.

När Gustav III genomfört sin statskupp den 19 augusti 1772, var hon den första som han meddelade detta till, och hon grät av glädje vid underrättelsen om den sagolika, fullkomligt oblodiga statskupp han lyckats genomföra.
Ett bröstlidande släckte hennes liv den 14 oktober 1773, på slottet Braisne, endast 33 år gammal.

dela sidan
  
Samtida händelser 1740 - 1773

1741  Kompositören Antonio Vivaldi dör.
1749  Sista häxbålet flammar i Tyskland.
1750  Johann Sebastian Bach (65) dör.
1756  Mozart föds i Salzburg den 27 januari .
1757  Pommerska kriget. Sverige i krig mot Preussen.
1764  Hargreaves uppfinner 'Spinning Jenny'
1769  Napoleon Bonaparte föds på Korsika, 15 augusti.
1770  Ludwig van Beethoven föds i Bonn

Källor

Hemsida:
» runeberg.org
» bilden

Inlagd 2004-10-15 | Uppdaterad 2019-09-07