Septimanie d'Egmont

Levde: 1740-1773 (33 år)
Titel: Grevinna
Far: Louis François Armand du Plessis de Vignerod (1696-1788)
Mor: Marie Elisabeth Sophie de Lorraine (1710-1740)

Septimanie d´Egmont - målat av Peter Adolf Hall

Biografi
Jeanne Louise Armande Elisabeth Sophie Septimanie d´Egmont föddes 1 mars 1740 i Languedoc i Frankrike som dotter till härföraren, marskalken och hertigen av Richelieu, Louis François Armand du Plessis de Vignerod (44) och Marie Elisabeth Sophie de Lorraine (30). Septimanies mor dog när Septimanie var 5 månader gammal.

Utbildning
Septimanie fick en grundlig, halvt lärd uppfostran hos en faster i ett benediktinkloster i Normandie.

Äktenskap
Redan som femtonåring (1755) giftes Septimanie bort med den störtrike men torre änklingen greven av d´Egmont Casimiro Pignatelli (28) som hon inte hade några varmare känslor för. Äktenskapet var ett resonemangsparti och hennes far hade avgjort saken utan att ens höra med sin dotter först. Casimiro hade tidigare varit gift med Blanca Sanseverino de Aragon och de hade fått dottern Alfonsina redan när Blanca var 15 år gammal. Blanca (16) gick bort 1753.

Strax efter giftermålet mellan Septimanie och Casimiro gick han ut i krig och hennes liv fylldes då av sällskapsplikter.

Marie Louise
Septimanie d´Egmont
(1740-1773)

Värdinna
Septimanie agerade värdinna och höll en rad lysande fester. Hon tyckte om att samla både skalder, filosofer och författare runt sig som till exempel Francois Voltaire och Jean-Jacques Rousseau. Hon stod i livligt personlig kontakt med den svenske ambassadören Ulrik Scheffer vilket gjorde att hon snart även blev bekant med Sveriges unge kronprins Gustav (III) när han var på besök i Paris 1771.

Brevväxlade
Gustav III lär ha gjort ett outplånligt intryck på Septimanie och själv skall han för en tid ha varit starkt fängslad av hennes älskvärda, spirituella och svärmiska sätt. När Gustav III återvände till Sverige fortsatte förbindelsen mellan dem genom en flitig brevskrivning åtminstone från hennes sida. Hennes brev innehöll önskningar om lycka för hans regering och goda råd hur denna lycka skulle kunna vinnas. Redan dagen efter han reste från Paris, den 25 mars 1771, skrev hon ett brev till honom. Detta fortsatte hon med resten av sitt liv vilket inte blev så långt. Hon led av en bröstsjukdom och på hösten 1772 skriver hon till Gustav III 'Tack vare Er kan jag aldrig bli olycklig, vilka olyckor jag än får uppleva'. Kungen svarade med långa brev, ibland på hela sexton sidor.

När Gustav III genomfört sin statskupp den 19 augusti 1772 var Septimanie den första som han meddelade detta till och hon ska ha gråtit av glädje vid underrättelsen om den sagolika och fullkomligt oblodiga statskupp han lyckats genomföra.

Septimanie (33) gick bort på slottet Braisne den 14 oktober 1773 efter ett längre bröstlidande.

swishikon Stöd historiesajten! swishikon

Inlagd 2004-10-15 | Uppdaterad 2020-12-18
Samtida händelser 1740 - 1773
1741 Kompositören Antonio Vivaldi dör
1749 Sista häxbålet flammar i Tyskland
1750 Bach (65) dör den 28 juli
1756 Mozartföds i Salzburg den 27 januari
1757-1763 Pommerska kriget pågår
1764 Spinning Jenny uppfinns
1769 Napoleon föds på Korsika (aug)
1770 Beethoven föds i Bonn den 16/12

Källor
dela sidan
Hemsida:
» runeberg.org
» bilden

Mer historia

swishikon Stöd historiesajten! swishikon