Ulrik Scheffer

Levde: 1716-1799 (82 r)
Titel: verste, greve, riksrd, ambassadr i Paris
Adel/ätt: Friherrliga tten Scheffer. Friherrlig 1719. Utdd 1799
Far: Peter Scheffer (1657-1731)
Mor: Helena Maria Ehrenstierna (1684-1754)

Ulrik Scheffer - mlad av Alexander Roslin

Biografi
Ulrik Scheffer fddes den 5 augusti 1716 som son till landshvding Peter Scheffer (59) och Helena Maria Ehrenstierna (32). Ulrik fddes troligen i Skaraborgs ln, dr hans far var landshvding frn r 1716 och framt. Han var lillebror till Carl Fredrik Scheffer.

Ljtnant vid Royal Sudois
Efter avslutade universitetsstudier i Uppsala brjade han som auskultant i kommerskollegium dr han snart blev protokollsfrare. Nr hattarnas ryska krig brt ut tjnstgjorde han som adjutant vid verbeflhavaren Charles Emil Lewenhaupt. 1742 blev han befordrad till ljtnant vid Karelska dragonregementet och samma r brjade han i franska krigstjnsten och fick genast plats som ljtnant vid Royal Sudois.

Christina Charlotta Piper
Christina Charlotta Piper
(1734-1800)

versteljtnant
Mellan ren 1744-1751 deltog Scheffer i fransmnnens flttg dr han flera gnger visade stort mod och tapperhet och nr han kom tillbaka till Sverige var han fransk verste. Under sin frnvaro hade han avancerat till generaladjutant i svenska armn och versteljtnant vid Jmtlands infanteriregemente.

Hattarna
ren 1751-1752 deltog han i riksdagen i hattarnas frmsta led. Scheffer var emot att kungen skulle f utkad makt. 1752 utsg rdet honom till minister i Paris dr han var till 1755 d han reste hem. Hemma gjorde han n en gng skarpa tgrder mot hovet. Stnderna belnade honom med 3 000 riksdaler specie fr detta.

verste & riksrd
Fyrtiofem r gammal fick han ambassadrs vrdighet. Nr mssorna kom till makten lmnade Scheffer sin ministerpost och gick tillbaka till sin tjnstgring vid armn dr han 1764 utsgs till verste vid kronprinsens regemente. Vid 1769 r riksdag var han med i sekreta utskottet och utsgs ven till riksrd. ret drp blev han serafimerriddare, och fljande r upphjdes han till greve - men han trdde aldrig in i riddarhuset. I maj 1772 blev han avsatt av mssorna, men han tersattes av Gustav III dagen efter revolutionen, och blev d ven kanslipresident.

ktenskap
r 1773 gifte Ulrik (57) sig med grevinnan Christina Charlotta Piper (39). De fick inga barn.

Vid 67 rs lder avsa han sig sina mbeten och tillbringade sina sista r p sin egendom Stora Ek i Vstergtland, dr han gick bort den 4 mars 1799, 82 r gammal.

r Titel/hndelse
1728 Inskriven vid Uppsala universitet
1733 Auskultant i kommerskolIegium
1735 Notarie vid Kommerskollegiet
1736 Auskultant i Svea hovrtt (mars)
1736 Hovjunkare (juli)
1740-1756 Deltog i alla riksdagarna
1740-1741 Ledamot av kammar- ekonomi- o kommersdeput
1741 Volontr vid svenska armn i Finland och adjutant hos generalen en chef, greve Charles Emil Lewenhaupt
1742 Ljtnant vid karelska dragonregementet
1742 Kaptensfullmakt vid regementet Royal Sudois i Frankrike
1745 Kapten vid Jnkpings regemente
1745 versteljtnant vid greve Fersens franska regemente
1747 verste i fransk tjnst
1750 Generaladjutant i svenska armn
1750 versteljtnant vid Jmtlands dragonregemente
1751 Avsked ur franska tjnsten
1752 Ministre plnipotentiaire i Paris
1760 verste i armn
1761 Extra ordinarie ambassadr vid franska hovet
1763 Kommendr med stora korset (KmstkSO)
1764 verstes fullmakt vid kronprinsens regemente
1766 verstes fullmakt Vstgtadals regemente
1769 Riksrd
1769 Rikskanslird
1770 Ledamot eller Riddare och Kommendr av Kungliga Maj:ts Orden (RoKavKMO)
1771 Greve
1772 Nedlade rdsmbetet (12/5)
1772 ter inkallad i rdet och kanslipresident (22/8)
1783 Nedlade alla sina mbeten

swishikon Stöd historiesajten! swishikon

Inlagd 2004-10-17 | Uppdaterad 2021-01-07
Samtida händelser 1716 - 1799
1720 Fredrik I blir svensk kung
1721 Ryska flottan hrjar Norrlands kust
1725 Missvxt i stora delar av landet
1726 Bnemten i hemmen frbjuds
1730 Glasgonbgarna uppfinns
1731 Ostindiska kompaniet bildas
1734 Stympning avskaffas som straff
1734 Bouppteckningar blir lag i Sverige
1739 Vetenskapsakademien grundas
1740 Bellman fds i Stockholm
1741-1743 Hattarnas ryska krig
1743 Stora daldansen utspelar sig
1749 Modern befolkningsstatistik infrs
1751 Fredrik I dr, Adolf Fredrik blir kung
1752 Serafimerlasarettet invigs (Sthlm)
1753 Den gregorianska kalendern infrs
1755 Cajsa Wargs kokbok kommer ut
1757 Storskifte infrs i Sverige
1757 Kaffefrbud infrs i landet
1757-1763 Pommerska kriget pgr
1760 Sverige har 1 925 000 invnare
1765 Msspartiet tar makten i Sverige
1767 Sverige har 2 009 696 invnare
1769 Kaffefrbudet frn 1757 hvs
1771 Adolf Fredrik dr
1771 Gustav III blir kung
1772 Gustav III:s statskupp
1774 Ny tryckfrihetsfrordning skrivs
1779 Sverige frbjuder hxjakt
1784 Kolonin Saint Barthlemy grundas
1788 Anjalafrbundet
1788-1790 Gustav III ryska krig
1789-1799 Franska revolutionen pgr
1792 Gustav III blir skjuten och dr
1794 Kaffe frbjuds i Sverige igen
1796 Smittkopporsvaccin uppfinns
1796 Kaffefrbudet frn 1794 hvs

Källor
dela sidan
Bcker:
• Svenska mn och kvinnor (Bonniers frlag)

Hemsidor:
riksarkivet.se
adelsvapen.com
geni.com
lilla bilden
Christina Charlotta Piper

Mer historia

swishikon Stöd historiesajten! swishikon