Ulrik Scheffer
| Levde: | 1716-1799 (82 år) |
| Titel: | Överste, greve, riksråd, ambassadör i Paris |
| | Friherrliga ätten Scheffer. Friherrlig 1719. Utdöd 1799 |
| Far: | Peter Scheffer (1657-1731) |
| Mor: | Helena Maria Ehrenstierna (1684-1754) |
Biografi
Ulrik Scheffer föddes den 5 augusti 1716 som son till landshövding Peter Scheffer (59) och Helena Maria Ehrenstierna (32). Ulrik föddes troligen i Skaraborgs län, där hans far var landshövding från år 1716 och framåt. Han var lillebror till Carl Fredrik Scheffer.
Löjtnant vid Royal Suédois
Efter avslutade universitetsstudier i Uppsala började han som auskultant i kommerskollegium där han snart blev protokollsförare. När hattarnas ryska krig bröt ut tjänstgjorde han som adjutant vid överbefälhavaren Charles Emil Lewenhaupt. 1742 blev han befordrad till löjtnant vid Karelska dragonregementet och samma år började han i franska krigstjänsten och fick genast plats som löjtnant vid Royal Suédois.
(1734-1800)
Överstelöjtnant
Mellan åren 1744-1751 deltog Scheffer i fransmännens fälttåg där han flera gånger visade stort mod och tapperhet och när han kom tillbaka till Sverige var han fransk överste. Under sin frånvaro hade han avancerat till generaladjutant i svenska armén och överstelöjtnant vid Jämtlands infanteriregemente.
Hattarna
Åren 1751-1752 deltog han i riksdagen i hattarnas främsta led. Scheffer var emot att kungen skulle få utökad makt. 1752 utsåg rådet honom till minister i Paris där han var till 1755 då han reste hem. Hemma gjorde han än en gång skarpa åtgärder mot hovet. Ständerna belönade honom med 3 000 riksdaler specie för detta.
Överste & riksråd
Fyrtiofem år gammal fick han ambassadörs värdighet. När mössorna kom till makten lämnade Scheffer sin ministerpost och gick tillbaka till sin tjänstgöring vid armén där han 1764 utsågs till överste vid kronprinsens regemente. Vid 1769 år riksdag var han med i sekreta utskottet och utsågs även till riksråd. Året därpå blev han serafimerriddare, och följande år upphöjdes han till greve - men han trädde aldrig in i riddarhuset. I maj 1772 blev han avsatt av mössorna, men han återsattes av Gustav III dagen efter revolutionen, och blev då även kanslipresident.
Äktenskap
År 1773 gifte Ulrik (57) sig med grevinnan Christina Charlotta Piper (39). De fick inga barn.
Vid 67 års ålder avsa han sig sina ämbeten och tillbringade sina sista år på sin egendom Stora Ek i Västergötland, där han gick bort den 4 mars 1799, 82 år gammal.
| År | Titel/händelse |
| 1728 | Inskriven vid Uppsala universitet |
| 1733 | Auskultant i kommerskolIegium |
| 1735 | Notarie vid Kommerskollegiet |
| 1736 | Auskultant i Svea hovrätt (mars) |
| 1736 | Hovjunkare (juli) |
| Deltog i alla riksdagarna | |
| 1740-1741 | Ledamot av kammar- ekonomi- o kommersdeput |
| 1741 | Volontär vid svenska armén i Finland och adjutant hos generalen en chef, greve Charles Emil Lewenhaupt |
| 1742 | Löjtnant vid karelska dragonregementet |
| 1742 | Kaptensfullmakt vid regementet Royal Suédois i Frankrike |
| 1745 | Kapten vid Jönköpings regemente |
| 1745 | Överstelöjtnant vid greve Fersens franska regemente |
| 1747 | Överste i fransk tjänst |
| 1750 | Generaladjutant i svenska armén |
| 1750 | Överstelöjtnant vid Jämtlands dragonregemente |
| 1751 | Avsked ur franska tjänsten |
| 1752 | Ministre plénipotentiaire i Paris |
| 1760 | Överste i armén |
| 1761 | Extra ordinarie ambassadör vid franska hovet |
| 1763 | Kommendör med stora korset (KmstkSO) |
| 1764 | Överstes fullmakt vid kronprinsens regemente |
| 1766 | Överstes fullmakt Västgötadals regemente |
| 1769 | Riksråd |
| 1769 | Rikskansliråd |
| 1770 | Ledamot eller Riddare och Kommendör av Kungliga Maj:ts Orden (RoKavKMO) |
| 1771 | Greve |
| 1772 | Nedlade rådsämbetet (12/5) |
| 1772 | Åter inkallad i rådet och kanslipresident (22/8) |
| 1783 | Nedlade alla sina ämbeten |
Stöd historiesajten!
1721 Ryska flottan härjar Norrlands kust
1725 Missväxt i stora delar av landet
1726 Bönemöten i hemmen förbjuds
1730 Glasögonbågarna uppfinns
1731 Ostindiska kompaniet bildas
1734 Stympning avskaffas som straff
1734 Bouppteckningar blir lag i Sverige
1739 Vetenskapsakademien grundas
1740 Bellman föds i Stockholm
1741-1743 Hattarnas ryska krig
1743 Stora daldansen utspelar sig
1749 Modern befolkningsstatistik införs
1751 Fredrik I dör, Adolf Fredrik blir kung
1752 Serafimerlasarettet invigs (Sthlm)
1753 Den gregorianska kalendern införs
1755 Cajsa Wargs kokbok kommer ut
1757 Storskifte införs i Sverige
1757 Kaffeförbud införs i landet
1757-1763 Pommerska kriget pågår
1760 Sverige har 1 925 000 invånare
1765 Mösspartiet tar makten i Sverige
1767 Sverige har 2 009 696 invånare
1769 Kaffeförbudet från 1757 hävs
1771 Adolf Fredrik dör
1771 Gustav III blir kung
1772 Gustav III:s statskupp
1774 Ny tryckfrihetsförordning skrivs
1779 Sverige förbjuder häxjakt
1784 Kolonin Saint Barthélemy grundas
1788 Anjalaförbundet
1788-1790 Gustav III ryska krig
1789-1799 Franska revolutionen pågår
1792 Gustav III blir skjuten och dör
1794 Kaffe förbjuds i Sverige igen
1796 Smittkopporsvaccin uppfinns
1796 Kaffeförbudet från 1794 hävs
• Svenska män och kvinnor (Bonniers förlag)
Hemsidor:
» riksarkivet.se
» adelsvapen.com
» geni.com
» lilla bilden
» Christina Charlotta Piper
Stöd historiesajten!