Ulrik Scheffer

Levde: 1716-1799 (82 år)
Titel: Överste, greve, riksråd, ambassadör i Paris
Adel/ätt: Friherrliga ätten Scheffer. Friherrlig 1719. Utdöd 1799
Far: Peter Scheffer (1657-1731)
Mor: Helena Maria Ehrenstierna (1684-1754)

Ulrik Scheffer - målad av Alexander Roslin

Biografi
Ulrik Scheffer föddes den 5 augusti 1716 som son till landshövding Peter Scheffer (59) och Helena Maria Ehrenstierna (32). Ulrik föddes troligen i Skaraborgs län, där hans far var landshövding från år 1716 och framåt. Han var lillebror till Carl Fredrik Scheffer.

Efter avslutade universitetsstudier i Uppsala började han som auskultant i kommerskollegium, där han snart blev protokollsförare. När hattarnas ryska krig bröt ut tjänstgjorde han som adjutant vid överbefälhavaren Charles Emil Lewenhaupt. 1742 blev han befordrad till löjtnant vid Karelska dragonregementet, och samma år började han i franska krigstjänsten och fick genast plats som löjtnant vid Royal Suédois.

Christina Charlotta Piper
Christina Charlotta Piper
(1734-1800)
Mellan åren 1744-1751 deltog Scheffer i fransmännens fälttåg, där han flera gånger visade stort mod och tapperhet, och när han kom tillbaka till Sverige var han fransk överste. Under sin frånvaro hade han avancerat till generaladjutant i svenska armén och överstelöjtnant vid Jämtlands infanteriregemente. Åren 1751-1752 deltog han i riksdagen i hattarnas främsta led. Scheffer var emot att kungen skulle få utökad makt. 1752 utsåg rådet honom till minister i Paris, där han var till 1755 då han reste hem, där han ännu en gång gjorde skarpa åtgärder mot hovet. Ständerna belönade honom med 3000 riksdaler specie för detta.

Fyrtiofem år gammal fick han ambassadörs värdighet. När mössorna kom till makten, lämnade han sin ministerpost och gick tillbaka till sin tjänstgöring vid armén, där han 1764 utsågs till överste vid kronprinsens regemente. Vid 1769 år riksdag var han med i sekreta utskottet och utsågs även till riksråd. Året därpå blev han serafimerriddare, och följande år upphöjdes han till greve - men han trädde aldrig in i riddarhuset. I maj 1772 blev han avsatt av mössorna, men han återsattes av Gustav III dagen efter revolutionen, och blev då även kanslipresident.

Äktenskap
År 1773 gifte Ulrik (57) sig med grevinnan Christina Charlotta Piper (39). De fick inga barn.

År Titel/händelse
1728 Inskriven vid Uppsala universitet
1733 Auskultant i kommerskolIegium
1735 Notarie vid Kommerskollegiet
1736 Auskultant i Svea hovrätt (mars)
1736 Hovjunkare (juli)
1740-1756 Deltog i alla riksdagarna
1740-1741 Ledamot av kammar- ekonomi- o kommersdeput 
1741 Volontär vid svenska armén i Finland och adjutant hos generalen en chef, greve Charles Emil Lewenhaupt 
1742 Löjtnant vid karelska dragonregementet
1742 Kaptensfullmakt vid regementet Royal Suédois i Frankrike
1745 Kapten vid Jönköpings regemente
1745 Överstelöjtnant vid greve Fersens franska regemente
1747 Överste i fransk tjänst 
1750 Generaladjutant i svenska armén
1750 Överstelöjtnant vid Jämtlands dragonregemente
1751 Avsked ur franska tjänsten 
1752 Ministre plénipotentiaire i Paris 
1760 Överste i armén
1761 Extra ordinarie ambassadör vid franska hovet
1763 Kommendör med stora korset (KmstkSO)
1764 Överstes fullmakt vid kronprinsens regemente
1766 Överstes fullmakt Västgötadals regemente
1769 Riksråd
1769 Rikskansliråd
1770 Ledamot eller Riddare och Kommendör av Kungliga Maj:ts Orden (RoKavKMO)
1771 Greve
1772 Nedlade rådsämbetet (12/5)
1772 Åter inkallad i rådet och kanslipresident (22/8)
1783 Nedlade alla sina ämbeten

Vid 67 års ålder avsa han sig sina ämbeten och tillbringade sina sista år på sin egendom Stora Ek i Västergötland, där han gick bort den 4 mars 1799, 82 år gammal.

swishikon Stöd historiesajten! swishikon

Inlagd 2004-10-17 | Uppdaterad 2019-09-11
Samtida händelser 1716 - 1799
1720 Fredrik I blir svensk kung
1721 Ryska flottan härjar Norrlands kust
1725 Missväxt i stora delar av landet
1726 Bönemöten i hemmen förbjuds
1730 Glasögonbågarna uppfinns
1731 Ostindiska kompaniet bildas
1734 Stympning avskaffas som straff
1734 Bouppteckningar blir lag i Sverige
1739 Vetenskapsakademien grundas
1740 Bellman föds i Stockholm
1741-1743 Hattarnas ryska krig
1743 Stora daldansen utspelar sig
1749 Modern befolkningsstatistik införs
1751 Fredrik I dör, Adolf Fredrik blir kung
1752 Serafimerlasarettet invigs (Sthlm)
1753 Den gregorianska kalendern införs
1755 Cajsa Wargs kokbok kommer ut
1757 Storskifte införs i Sverige
1757 Kaffeförbud införs i landet
1757-1763 Pommerska kriget pågår
1760 Sverige har 1 925 000 invånare
1765 Mösspartiet tar makten i Sverige
1767 Sverige har 2 009 696 invånare
1769 Kaffeförbudet från 1757 hävs
1771 Adolf Fredrik dör
1771 Gustav III blir kung
1772 Gustav III:s statskupp
1774 Ny tryckfrihetsförordning skrivs
1779 Sverige förbjuder häxjakt
1784 Kolonin Saint Barthélemy grundas
1788 Anjalaförbundet
1788-1790 Gustav III ryska krig
1789-1799 Franska revolutionen pågår
1792 Gustav III blir skjuten och dör
1794 Kaffe förbjuds i Sverige igen
1796 Smittkopporsvaccin uppfinns
1796 Kaffeförbudet från 1794 hävs

Källor
dela sidan
Böcker:
• Svenska män och kvinnor (Bonniers förlag)

Hemsidor:
» riksarkivet.se
» adelsvapen.com
» geni.com
» lilla bilden
» Christina Charlotta Piper

Mer historia


swishikon Stöd historiesajten! swishikon