Elfrida Andrée
| Levde: | 1841-1929 (88 år) |
| Titel: | Sveriges första kvinnliga organist (1861) Sveriges första kvinnliga telegrafist (1865) |
| Far: | Andreas Andrée (-1877) |
| Mor: | Eberhardinia Lovisa Lyth |
Biografi
Elfrida Andrée föddes den 19 februari 1841 (döpt 10 mars) i Visby som dotter till provinsialläkaren Andreas Andrée och Eberhardinia Lovisa Lyth.
Organistexamen
Elfrida och hennes syster Fredrika (senare operasångerska) undervisades i musik av fadern och därefter av domkyrkoorganisten i Visby Vilhelm Söhrling. Fjorton år gammal lämnade hon Gotland och reste till Stockholm där hon två år senare, den 12 juni 1857, tog organistexamen vid musikaliska akademiens läroverk varefter hon studerade musik och sång privat. Efter detta var hon elev vid läroverket 1858-1861 där hon efter specialbetyg i skilda ämnen slutligen fick examensbetyg den 6 november 1861. Hon fortsatte sina studier med att lära sig spela harpa för Antoine Edouard Pratté och harpisten vid Kungliga teatern Pauline Åhman samt gjorde upprepade studieresor till utlandet.
Sveriges första kvinnliga organist
När en ledig organistbefattning blev ledig i Stora Skedvi sökte Elfrida dispens att få söka den. Hon var tvungen att ha dispens eftersom det inte var tillåtet för kvinnor att söka tjänsten. Hennes ansökan avslogs trots hennes utmärkta organistexamen. Hennes far lyckades genom debatter i tidningarna få folk inom riksdagen att ta upp frågan om rättigheten för kvinnor att inneha en organistbefattning. Trots prästernas avslag godkändes förslaget och klubbades igenom den 8 mars 1861. Elfrida sökte kort därpå, och fick, organisttjänsten i finska kyrkan i Stockholm och blev därmed Sveriges och Europas första kvinnliga organist, 24 år gammal.
Året därpå fick hon tjänsten i franska reformerta kyrkan som hon hade fram till 1867. Parallellt med sina tjänster undervisade hon i sång vid högre lärarinneseminariet i Stockholm och den därmed förbundna övningsskolan 1863—1867 samt vid Åhlinska skolan i Stockholm.
Sveriges första kvinnliga telegrafist
Elfrida bidrog även till att telegrafistyrket blev tillgängligt för kvinnor. Den 20 december 1864 tog hon prov på de ämnen som behövdes för att en kvinna skulle kunna bli antagen som elev vid telegrafverket - vilket hon klarade - varefter hon blev antagen till en kortare utbildning i Strömstad 1865. Efter den utbildningen som varade från juni till augusti tog hon prov vid Örebro telegrafstation i september samma år. Samma månad fick hon tjänst som extra ordinarie assistent vid Kungliga Telegrafverket (1865) och blev därmed Sveriges första kvinnliga telegrafist. Hennes namn är knutet till betydelsefulla avgöranden till förmån för kvinnans rätt till anställning i det allmännas tjänst.
Domkyrkoorganist i Göteborg
I april 1867 blev hon enhälligt vald till domkyrkoorganist i Göteborg där hon stannade fram till sin död. Vid sidan av tjänsten undervisade och uppträdde hon vid ett stort antal konserter. Vid en internationell kompositionstävling i Bryssel 1895 fick hon ett andra pris för en stråkkvartett och samma år, 54 år gammal, tilldelades hon medaljen 'Litteris et artibus' som delas ut till konstnärliga insatser inom främst musik, scenisk framställning och litteratur.
Från 1902 var hon ledare av de så kallade folkkonserterna i Göteborg.
Som tonsättarinna har hon skapat ett flertal värdefulla kompositioner av såväl större som mindre omfattning. År 1904 dirigerade hon själv sin symfoni i a-moll samt en ouvertyr för orkester vid en konsert i Dresden som sägs ha varit hennes största framgång. Hon komponerade kammarmusik och symfonier, orgelmusik, operan Fritiofs saga (text Selma Lagerlöf), balladen "Snöfrid" med text av Viktor Rydberg, inklusive två stora mässor. Över 100 kompositioner finns bevarade efter Elfrida.
Idag är spårvagn 380 i Göteborg uppkallad efter henne och det finns ett gymnasium i Visby som bär hennes namn.
Elfrida (87) gick bort 11 januari 1929 i Göteborg och begravdes på Norra begravningsplatsen i Stockholm.
Stöd historiesajten!
1846 Skråväsendet avskaffas
1850 Dagens svenska polis grundläggs
1853 1:a svenska telegraflinjen öppnas
1855 Offentliga spö/risstraff avskaffas
1856 Sveriges första järnväg öppnas
1859 Oscar I dör Karl XV blir kung
1862 Stockholm-Göteborg järnväg invigs
1865 Svenska röda korset bildas
1872 Karl XV dör Oscar II blir kung
1873 Riksdalern ersätts av kronan
1876 L M Ericsson grundas
1877 Telefonen börjar införas i Sverige
1878 Metersystemet införs
1881 Nattarbete för barn förbjuds
1885 Första blindtarmsoperationen
1886 Pemberton uppfinner Coca-cola
1889 Sveriges första telefonkatalog ges ut
1890 Sista avrättningen av en kvinna (sv)
1894 Rudyard Kipling ger ut Djungelboken
1897 Första Penninglotten säljs
1901 Allmän värnplikt införs
1905 Sverige-Norge unionen upplöses
1907 Oscar II dör Gustav V blir kung
1910 Sveriges sista dödsstraff verkställs
1912 Titanic går under
1913 Sundbäck uppfinner blixtlåset
1917 Ryska revolutionen bryter ut
1919 Kvinnor får rösträtt i Sverige
1919 Mors dag firas 1:a gången i Sverige
1924 Världens 1:a TV-sändning genomförs
1927 C. Lindbergh flyger över Atlanten
• Svenska män och kvinnor - A-B (Bonniers förlag 1942) sid 106
• Visby Stadsförsamling P:47, Födde, Dop 1829-1842 GID: 2534.234.57300
• Här vilar berömda svenskar (Åstrand)
Stöd historiesajten!