Freden i Novgorod 1557
| Fredsavtal slöts: | 2 april 1557 |
| Fred efter: | Stora ryska kriget (1554 - 1557) |
| Svensk regent: | Gustav Vasa |
| Ivan IV (Ryssland) |
Fakta
Att försöka behålla sina besittningar i Baltikum och om allt går bra försöka utvidga dem.
Fredagen den 2 april 1557 slöts freden i Novgorod som därmed avslutade det Stora ryska kriget som då pågått mellan Sverige och Ryssland i tre år. Vad de svenska krigsmålen egentligen var i detta krig och vem som startade det är lite oklart, möjligen ville man erövra det ryska fästet Nöteborg och kanske stänga ute Rysslands åtkomst till Östersjön.
Ett stillestånd slöts mellan de lokala befälhavarna i Käräjäkallio den 21 mars 1556.
I slutet av februari 1557 anlände de svenska ombuden Laurentius Petri (58) (ärkebiskop), Åbos biskop Mikael Agricola, riksråden Sten Eriksson Leijonhufvud, Bengt Gylta och Knut Lilja samt sekreteraren Olof Larsson till Moskva och förhandlingarna inleddes sedan den 9 mars 1557 och pågick till 2 april då freden undertecknades.
| Fredsvillkor |
| Stillestånd skall råda i 40 år |
| Gränsen mellan Sverige och Ryssland skall regleras på ett möte i Vouxen 1559 |
| Regleringen skall baseras på Nöteborgstraktaten som ingicks den 12 aug 1323 |
Kommentar
I Nöteborgstraktaten från 1323 fastslogs Sveriges första östgräns mot riket Novgorod (som var föregångare till Ryssland).
Något möte i Vouxen 1559 ägde aldrig rum.
• Svenska krig 1521-1814 (Sundberg)
Stöd historiesajten!